Sedan dess tillkomst på sent 1990-tal har sociala medier revolutionerat kommunikations- och interaktionsmönster mellan individer, och till följd påverkat och förändrat diverse yrkesområden. Detta examensarbete utforskar sociala mediers roll inom den svenska fotbollsjournalistiken. Vi undersöker hur svenska fotbollsjournalister idag använder sociala medier som ett arbetssverktyg, utforskar förändringar i arbetsrutiner samt de möjligheter och utmaningar för den svenska fotbollsjournalistiken som sociala medier medför. Med utgångspunkt i teorier om professionalisering och deprofessionalisering, hybriditet och hybridisering samt befintlig forskning om sociala medier, journalistik och sportjournalistik, analyserar denna studie data som samlats in genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska fotbollsjournalister. Vi kan konstatera att fotbollsjournalisterna har anammat sociala mediers möjligheter som en ny medieform i stor utsträckning, och samtliga respondenter använder sociala medier som ett arbetsverktyg i stor utsträckning. Med hjälp av framför allt Twitter söker fotbollsjournalisterna efter information, nyheter och källor, samt tillåts förstå nyhetsflödet och den förändrande diskursen bland dess målgrupp. Vidare kan vi konstatera att sociala medier är ett viktigt verktyg för marknadsföring och byggande av ett personligt varumärke bland fotbollsjournalisterna. Medan sociala medier har försvårat fotbollsjournalisternas arbete med källkritik kan vi däremot konstatera att traditionella journalistiska källkritiska ideal är oförändrade. Slutligen resonerar respondenterna kring skillnaden mellan journalist och influencer i det digitala samhället, och ger uttryck för en frustration kring att gränsdragningen mellan vem som är och inte är journalist inte längre är tydlig.

Problemformulering och syfte: Studien är relevant eftersom verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsade. Vilket gör att journalistik i hög grad handlar om att välja och välja bort, och tillsammans bidrar dessa val till att forma nyheterna efter journalistiska gestaltningar. Därför är det intressant att undersöka hur eventuella skillnader mellan ett kommersiellt media och ett icke-kommersiellt media kan se ut. Syftet är att undersöka hur de olika medierna gestaltat de två senaste riksdagsvalen i Sverige. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys med ansats att studera skillnader i valjournalisitik under två riksdagsval 2018 och 2022 mellan kommersiell och icke-kommersiell nyhetsmedia undersöktes totalt 652 stycken artiklar. De två nyhetsmedier vi valt att undersöka är Aftonbladet och SVT Nyheter. För att hitta relevanta artiklarna till studien gjordes en kombinerad sökning i mediearkivet Retriever med utvalda sökord. Artiklarna genomgick sedan en kodning utifrån ett kodschema som var konstruerat för att kunna besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Resultatet av studien visar att medielogiken och kommersialiseringen med stor del påverkar innehållet i både kommersiell och icke- kommersiell media detta eftersom spelgestaltning får stor spridning i innehållet, speciellt under perioden efter respektive riksdagsval. Samt att Sverigedemokraterna är det parti som fått mest utrymme i innehållet under de undersökta perioderna. Men också att sakfrågornas utrymme i medieinnehållet speglas relativt av publikens intresse.

Following Russias invasion of Ukraine on February 24th 2022, the public service agencies in Sweden that broadcast news aimed at children immediatley faced the challenge of reporting on an ongoing war in Europe. Without leaving information out, and without causing panic or fear. The purpose of this study has been to examine how public service reports on war when the information is directed at children. Analyzing editorial decisions and media pedagogy have therefore been focus points. The methods used were both qualitiative and quantitative content analysis, and the material consisted of Lilla aktuellt (Swedish television news for children) and Juniornyheterna (Swedish radio news for children) broadcasts betwwen the 24th of February and 24th of April 2022. The result display that main events regarding the war were covered, and a child perspective was constantly present. One of the main differences between radio and tv was the amount of political content, eher Lilla aktuellt included more politics than Juniornyheterna. However, both frequently used media logic, and adapted information to children in a way that was considered pedagogically adequate.

The Swedish political landscape has become more polarized with questions regarding multiculturalism, identity and globalization. The same polarization is reflected in the way media and news outlets report on current events. This polarization can, in turn, have an effect on individuals and their decision-making process when looking for a news outlet that reflects their unique political views. But is it possible that aspects such as cultural capital also affect each individual's decisions and are news outlets deliberately using aspects of cultural capital to attract a certain demographic? Using a qualitative method this case study aims to research if readers of two politically opposing Swedish magazines share the same cultural capital or if the readers differ both in political views and life experiences. Eight interviews were conducted with readers of the two magazines to answer the question at issue. Although the study does not aim to prove a hypothesis or create generalizable material, the major findings of this explorative study show that the readers share a lot of cultural capital. In regards to organizational identity, readers of the left-leaning magazine primarily identify with their organization, but no readers seem to regard their relationship with the magazine as affiliation. The study’s result cannot be deemed representative or theory-forming, but instead aims to inspire further research in the field and show the relevance of cultural capital in modern society.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kryptering framställs i Svenska Dagbladet och Expressen under perioden 1 januari 2019–31 december 2021. Den metod som används är kvantitativ innehållsanalys och totalt har 407 artiklar analyserats. Tidigare studier om hur kryptering framställs i media har ofta utförts i samband med uppmärksammade skeenden. Detta är även fallet med denna uppsats, som motiveras delvis av de uppmärksammade insatser som utförts mot krypteringstjänster som använts inom organiserad brottslighet så som Encrochat och ANOM. Studiens teoretiska ramverk består av gestaltningsteorin, dagordningsteorin, nyhetsvärdering samt teorin om primary definers. För att besvara studiens syfte används dessa teoretiska utgångspunkter tillsammans med relevant tidigare forskning om gestaltningar av kryptering och annan närliggande teknik i media, källornas roll inom journalistiken samt nyhetsvärderingens betydelse för nyhetsurvalet. De tre områden som huvudsakligen står i fokus är: i vilka sammanhang kryptering förekommer, vilka källtyper som uttalar sig om kryptering, hur dessa källors gestaltning påverkar innehållet samt hur framställningen av kryptering har förändrats i samband med uppmärksammade polisiära insatser mot specifika krypteringstjänster. Studiens resultat visar på att kryptering framför allt nämns inom brottsliga sammanhang och att organiserad brottslighet är det vanligaste beskrivna användningsområdet inom dessa brottsliga sammanhang. Ytterligare visar resultatet att den vanligaste källtypen att uttala sig om krypteringens konsekvenser är polis-källor, samt att uttalanden som visar på gestaltningar som fokuserar på problem förknippade med kryptering är vanligast. För artiklar publicerade efter att insatserna mot Encrochat och liknande tjänster började omskrivas har kopplingen till organiserad brottslighet i artiklarna blivit särskilt tydlig.

Public service in Sweden is one of the biggest employers for journalists. But there are numerous articles out there talking about the problematic working conditions that journalists have to deal with on a daily basis. The most frequent reasons that describe the working conditions for journalists are high stress, overworked, no time and short-term employment.  This study aims to examine how poor working conditions affect journalists at Public service, what the consequences for the journalists are, and how it impacts the quality of journalism. Journalistic professionalism can be described as how journalists see themselves. Normative ideas defining journalistic work, ethics and what the mission of a journalist is, what's important and the journalistic ideals are strong among journalists in Sweden. And today this is challenged by managerialism, which focuses on how the organization can evolve and promote organizational efficiency, business ideals and how the organization itself can move forward and reach the goals. This leads the organization further from in this case the values of journalisms. And in the end can affect the duty of Public service and in the long run also affect the most important job a journalist has which is being the fourth estate. A qualitative interview study was adopted for this study. We conducted in depth interviews with six journalists that work or have worked at Public service. By doing this the result of the study shows that poor working conditions like efficiency, affects the journalistic process and the result is negative. And in the end it also affects the democracy which is according to Public service themself the most important task they have. But as mentioned above journalists have a strong professional identity, even though the working conditions are not good, they still stay because of  professionalism.

Sociala medie-appen Tiktok når 24 procent av personer under 35 år i världen, där 7 procent av dem använder appen för nyheter. I Sverige är det åldersgruppen 9 till 14 år som förr inte tagit del av nyheter alls i någon hög grad, som nu tar del av nyheter via Youtube, Instagram och Tiktok, där Tiktok är den vanligaste nyhetskällan. Tiktoks snabbt ökande popularitet i samband med en progressiv adaption av nyhetsmedier som har tagit steget till plattformen gör det intressant att studera vad svenska nyhetsmedier publicerar på Tiktok. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilket typ av innehåll svenska nyhetsmedier publicerar på sina egnaTiktok-konton. Det här examensarbetet har med utgångspunkt från teorierna nyhetsvärdering och medielogiken/sociala medie-logiken undersökt Svt Lilla aktuellt, Expressen, Aftonbladet,och Tv4 Nyheternas Tiktokkonton genom en kvantitativ innehållsanalys. Totalt har 209 Tiktokvideor analyserats från ovannämnda nyhetsmedier under en 32-dagars tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att nyhetsmedierna publicerar mest om brott och/ellernöjesnyheter och att de flesta nyhetsmedierna anpassar sig efter Tiktoks format.

Essän Gesternas klichéer - ett möte med machojournalistiken är en undersökning av machokulturen inom grävande journalistik, och villa formulera nya förhållningssätt. Hur kan jag hitta nya vägar bortom de stereotypa sätten att spela på manlighet och kvinnlighet som präglat min yrkesverksamhet som journalist? Hur ser ett kvinnligt respektive manligt sätt ut att spela på stereotyper. I essän vill jag undersöka hur stereotyper påverkar arbetet och undersöka hur jag kan frigöra mig från könsrollerna. Hur ser en motbild till den stereotypa machorollen som grävande journalist ut? I essän använder jag den feministiska teoretikern Sarah Ahmed och filosofen Hans-Georg Gadamer som ingång till ny perspektiv och synsätt.) / The essay is an investigation into the machoculture within investigative journalism, and strives to articulate another approach. How can I find a mode beyond the stereotypical play on masculine and feminine that has informed my professional work as a journalist? How can a typical feminine versus masculine ”working style” be characterized? I search to put into words how stereotypes affects the profession and look into ways to liberate myself from stereotypical gender roles. In the essay I use Sarah Ahmeds feministic theory as well as Hans-Georg Gadamers philosophy to find new perspectives.

Annonsformen native advertising är ett växande koncept i Sverige. Studier har visat att det föreligger svårigheter i att skilja native från redaktionell text, samt att förtroendet till både publicister och journalistik påverkas av den. Samtidigt är annonsformen ekonomiskt framgångsrik vilket underlättat för publicister under den digitala övergången. Ett flertal medieforskare har diskuterat detta dilemma i relation till konsumenternas uppfattning. Även generationstillhörighet har belysts i sammanhanget. Därför undersöker denna studie generationerna baby boomers och millennials uppfattning av native i journalistisk kontext. Detta undersöks genom en fokusgruppstudie bestående av två grupper för att besvara de tre huvudfrågorna 1) identifiering av och 2) inställning till native, samt 3) hur detta påverkar förtroendet för journalistik. Resultaten indikerar en påverkan på förtroendet till journalistiken, oavsett generation. Grupperna skiljer sig dessutom åt i hur de identifierar native, vilket kan bero på generationstillhörighet samt kulturella faktorer.

Till följd av de senaste årens snabba utveckling av artificiell intelligens och generativ AI har frågan om teknikens implementering på olika yrkesområden blivit alltmer aktuell. Journalistiken är inget undantag och mycket pekar på att flera av yrkets arbetsuppgifter kan komma att ersättas av AI. Den här studien syftar till att undersöka hur lokala mediekoncerner ställer sig till utvecklingen och användandet av AI och vilken effekt det kan få på journalistiken som yrke och samhällsinstitution. Detta görs genom att studera hur mediekoncernerna använder sig av tekniken idag, hur de tror att de kommer använda sig av den i framtiden och vad det kan ha för betydelse för journalistiken i sin helhet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra reportrar och fyra personer med chefsroller inom lokala nyhetskoncerner för att även möjliggöra svar utifrån olika perspektiv. För att kunna analysera relationen mellan journalister och teknisk utveckling valde vi att utgå från professionaliseringsteorin och teknologisk determinism. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det journalistiska arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha på journalistiken i stort. Enligt tidigare forskning saknas det en tydlig bild av huruvida AI kommer att ha en positiv eller negativ inverkan på journalistiken då det finns tydliga fördelar samtidigt som AI kan ha en negativ effekt på exempelvis trovärdighet. Studiens resultat överensstämmer i stor utsträckning med den tidigare forskningen, sett till att det framkommer både möjligheter i form av effektivisering, frigörande av resurser och ökad tillgänglighet. Men även risker, så som etiska risker och hot mot mediers demokratiska uppdrag. I viss mån identifieras skillnader i synen på AI beroende på yrkesroller inom mediebranschen, vilket även det överensstämmer med tidigare forskning. Det framkommer att AI sannolikt kommer få en betydande roll i den framtida journalistikens utformning, vilket i sin tur innebär att det kommer krävas en stor försiktighet i implementeringen av tekniken för att inte riskera att deprofessionalisera yrket eller hota journalistikens demokratiska uppdrag.