Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2004.

Zugl.: Dortmund, Techn. Universiẗat, Diss., 2008.

Metoo-rörelsen rörde om i grytan på fler än ett sätt. Svenska medier rapporterade om en stor mängd utpekade personer – med varierande grad av anonymitet. Syftet med denna studie har varit att kartlägga och belysa eventuella skillnader bland Sveriges fyra största tidningar (Aftonbladet, DN, Expressen och SvD) vad gäller rapporteringen kring utpekade personer i samband med metoo. Frågeställningarna behandlar både antalet namnpubliceringar och antalet så kallade ”gråzonsartiklar”, det vill säga artiklar som innehåller ledtrådar om en icke namngiven person som vi bedömer kan användas för att identifiera personen i fråga. Vårt verktyg för att testa gråzons-tesen är Google. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys där totalt 208 artiklar från ovan nämnda tidningar analyseras utifrån ett antal variabler med utgångspunkt i publicitetsreglerna 15 och 16. Urvalet är begränsat till artiklar på ämnet metoo inom tidsperioden 15 oktober – 15 december 2018. Ytterligare en avgränsning är att artiklarna ska behandla utpekade personer i en svensk kontext. I ett andra steg används en metod som utvecklats för denna studie där Google används för att testa huruvida det med hjälp av ledtrådar från artiklar går att söka sig till namn på utpekade, icke namngivna, personer. De artiklar som i den första analysen bedöms vara ”gråzonsartiklar” (111 stycken) används som underlag för denna andra analys. Resultaten pekade på att samtliga tidningar har bidragit till att utpekade personer namngivits – både med direkta namnpubliceringar och indirekt genom att publicera ledtrådar som med hjälp av Google använts för att hitta namnet på den utpekade. Expressen har, i långt högre grad än övriga tidningar, publicerat namn på utpekade.

I denna studie undersöks hur Sveriges Television (SVT) resonerar kring nyhetsrapportering som berör Stockholms förorter, hur deras styrdokument ser ut i frågan, samt om en reporters etnicitet har någon betydelse förnyhetsrapporteringen om Stockholms förorter. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på tidigare forskning om förortsbevakning samt teorier om en reporters ansvar, mediesituationen i Stockholm och rasism i nyhetsmedia. I diskussionen om förorter refereras det till invandrartäta områden i Stockholms ytterstad som är särskilt utsatta för fattigdom, kriminalitet, integrationsproblem och social problematik. För att genomföra studien hölls semistrukturerade intervjuer med reportrar, redaktörer och en chef vid SVT Stockholm. De totalt sju intervjupersonerna fick svara på fem frågor som berörde SVT Stockholms nyhetsbevakning av förorterna och hur de själva kände inför ämnet. Svaren skiljde sig åt något gällande vissa frågor och en tydlig skillnad kunde ses mellan reportrarna respektive redaktörerna och personen med chefsbefattning.Vår studie visar att reporterns etnicitet är av stor vikt vid förortsbevakning. Det innebär att det är lättare för etniskt utländska reportrar vid SVT än de etniskt svenska att kommanära inpå förortsborna samt få dem att ställa upp på intervjuer och dylikt. Studiens resultatavslöjar att det beror på att förortsborna lättare kan identifiera sig med och relatera till etniskt utländska reportrar. Vår studie visar sig även stämma överens med tidigare gjord forskning om utifrånperspektiv och negativ rapportering. Resultatet visar dessutom att de arbetande på SVT Stockholm har begränsad kunskap om de styrdokument och riktlinjer de ska följa i sin arbetsprocess.

Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E. Clayman has studied broadcast political interviews and the use of tribune of the people-footing, which means that journalist's align with the public in different ways. Thus, delimitations of the study has been set to the analysis of how journalists use the TV-audience, the studio audience, the people, the citizens, the voters and the common in a set of techniques during the interview.The method used is conversation analysis which concentrates on utterances as actions within sequences of talk. The method is based on a model, developed by Sacks and Schegloff, of turn taking which describes the basic rules of conversation. It is a qualitative study of eight party leader-interviews recorded during the 2006 election. The aim is to examine the professional identity of journalists as a tribune of the people, in the practice of their profession. The researcher aimed to answer two questions:Does the interview structure contribute to enhance the role of the journalist as a tribune of the people?Can patterns be found in the journalist's question-formulations which imply that the journalist is acting in the role as a tribune of the people?Everything in the interview happen because someone has decided i should happen. The scene itself is perfectly planned to fit the aim of the interview, namely to mediate the interrogation of politicians to the people. Questions formulated by persons in the audience or persons at home watching the program constitute a resource to the interviewer, when the question is asked the interviewer can further interrogate the interviewee on the subject without having to explain why the question is worth asking. Further, the structure of the speech-exchange also creates resources for the journalist to stance him/herself as a tribune of the people. Four categories of aligning with the public was found in the material. The journalist can; (1) construct a hypothetical person and ask one or several questions on behalf of this person, (2) formulate a question on behalf of the people, (3) formulate a question on the basis of a indefinite crowd of people and (4) formulate a question on the basis of a definite crowd of people.The results implies that the journalists act as a tribunes of the people, more or less, throughout the interview situation. The question yet to be asked is if this only constitute resources in a struggle between different agendas or if it actually is imbedded in the identity of the journalist. The ideoloy is said to control, motivate and inspire. Thus, a tribune of the people stance creates resources and legitimizes the practice of journalism, but it also creates a place in society where journalism is needed.

No description available.

Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.

Syftet   med   denna   studie   är   att   skapa   en   bild   av   vad   man   inom   den   journalistiska   branschen  avser   med   digital   storytelling,   samt   vilka   egenskaper   och   kompetenser   som   värderas   och  anses   viktiga   för   att   kunna   jobba   med   digitalt   berättande   inom   denna   bransch.   Förhoppningen  med   undersökningen   är   att   generera   fördjupade   kunskaper   inom   området   som   kan   ligga   till  grund   för   vidare   utveckling   av   såväl   begreppet   digital   storytelling   som   förståelse   för   det  digitala   berättandet.   För   att   uppnå   detta   har   jag   utgått   från   följande   frågeställningar:  Hur   definierar   nyckelpersoner   inom   branschen   digital   storytelling   och   vad   omfattar  begreppet?   Vilken   typ   av   produktioner   förväntas   man   som   producent   av   denna   berättande  form   leverera?   På   vilka   sätt   skiljer   sig   berättarsättet   (de   dramaturgiska   greppen)   för   den   här  typen   av   produktioner   från   mer   traditionellt   berättande?   Vilka   kunskaper   och   egenskaper  anses   viktiga   för   att,   professionellt,   kunna   leverera   produktioner   inom   området   digital  storytelling?   Hur   ser   man   på   framtiden   för   journalistens   roll   i   en   värld   av   konvergens   och  förändring   i   förhållande   till   digital   storytelling?   Kärnan   i   arbetet   ligger   inom   området   för   den  kvalitativa   forskningen   i   vilken   empiri   har   samlats   in   via   intervjuer   med   semistrukturerade  öppna   frågor,   för   att   därefter   analyseras   genom   meningskoncentration.   Ett   flertal   teoretiska  synsätt   och   begrepp   har   använts   för   att   få   ett   ramverk   till   digital   storytelling   i   arbetet   med  analysen.   Teorier   såsom   Bourdius   -   sociala   sammanhang,   Jenkins   -   konvergenskultur   och  Goldhabers   -   uppmärksamhetsekonomi.   I   resultatet   av   studien   framkommer   det   att   digital  storytelling   består   av   ett   audiovisuellt   uttryck   skapat   för   digitala   plattformar   med   hjälp   av  olika   media.   Ett   berättande   i   vilket   publiken   ges   valmöjligheter   för   hur   man   kan   konsumera  berättelsen.   Samtidigt   som   undersökningens   resultat   poängterar   vikten   av   audiovisuell  kompetens,   belyser   den   även   de   sociala   aspekterna   av   det   digitala   berättandet   i   vilket  interaktivitet   av   olika   form   är   av   vikt.

No description available.

Denna uppsats analyserar hur Dagens Nyheter och Expressen har rapporterat om tre mord på kvinnor mellan åren 2015 och 2020 – Wilma Andersson (2019), Tova Moberg (2017) och Lisa Holm (2015). Studien syftar till att undersöka om och isåfall hur rapporteringen skiljer sig mellan dagspress och kvällspress, samt studera i vilken utsträckning Dagens Nyheter respektive Expressen har valt att publicera namn, bild och detaljer där allmänintresset kan ifrågasättas. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys och lutar sig mot tidigare forskning som rör områden som genus, medier och pressetik. För att genomföra studien och undersöka eventuella bakomliggande faktorer har vi valt att tillämpa teorin om det “ideala offret” av Nils Christie (1986), samt teorier som beskriver nyheter som vara såsom nyhetsvärdering och nyhetsurval. Målet med studien är att visa hur våra valda tidningsmedier förhållit sig till de etiska riktlinjerna gällande publicering som verkar inom ramarna för den svenska journalistkåren.  Studiens material består av totalt 203 artiklar i tryckt press, varav 40 artiklar tillhör Dagens Nyheter och 163 artiklar tillhör Expressen. I fallet Wilma Andersson analyseras totalt 55 artiklar. I fallet Tova Moberg analyseras 56 artiklar. I fallet Lisa Holm analyseras 92 artiklar. Anledningen till varför antalet artiklar skiljer sig åt i respektive fall kommer att redogöras för i uppsatsen. Resultatet av vår analys visar att det finns olikheter mellan hur våra valda tidningsmedier har förhållit sig till de pressetiska reglerna, samt att porträtteringen av morden skiljer sig mellan dags- och kvällspress. Expressen har i större omfattning än Dagens Nyheter publicerat namn och bild samt detaljer kring morden. Resultatet visar även att vår valda kvällstidning har publicerat betydligt fler artiklar om samtliga mordfall i jämförelse med vår valda dagstidning.