<p><strong>Sedan ett antal </strong>år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.</p><p><strong>Syftet med vår </strong>studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.</p><p><strong>Vi har använt </strong>oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema.</p><p><strong>Intervjuerna visade att</strong> fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid.</p><p><strong>Några arbetsskador finns</strong>, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.</p>

<p><p>Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter. I uppsatsen ingår också en undersökning där vi avgör om vilseledande citeringar förekommer i marknadsföringen. Vi har undersökt samtliga långfilmer som har haft biopremiär i Sverige under 2007 och därefter släppts på dvd. Det rör sig sammanlagt om 236 titlar. Resultaten visar att det förekommer drygt tre (3) omdömen per dvd-omslag i snitt, och att över två tredjedelar marknadsförs med journalistiska omdömen. Fenomenet kan därför betraktas som utbrett och systematiskt. Huruvida tre (3) omdömen per dvd-omslag är mycket eller lite kan vi däremot inte avgöra eftersom det saknas jämförbara studier. Omdömen förekommer i form av fristående betyg, fristående citat, samt en kombination av dessa, och fördelningen mellan kategorierna är jämn. De vanligast förekommande avsändarna till dessa omdömen är de stora riksmedierna, som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sveriges Television. Analysen av citat visar att sex (6) av 39 kan betraktas som tydligt vilseledande. Ytterligare ett tjugotal har i olika grad vilseledande tendenser.</p></p><p> </p>

<p>Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.</p>

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>

<p>Who is the journalist, a conversation analysis of interviews with party leaders during the 2006 election period, focus on the ideology of journalismÖrebro University, Department of Humanities, Media- and Communication studies, C-studySupervisor: Mats EkströmAuthor: Erica HellstrandIn contemporary society the media is part of the politics, or maybe, politics is part of the media. Whatever the case, they are important to each other, the media play a conclusive role in the connect between politics and citizens, and thus, results of election. The relation between the media and politics should continuously be studied and discussed in the continuously changing modern society.This paper examines the practice of news journalism in interviews with swedish party leaders during the 2006 election period. Focusing on how the ideology of journalism and the professional identity of journalists affect the practice the researcher hopes to contribute to the further understanding of the area. Steven E. Clayman has studied broadcast political interviews and the use of tribune of the people-footing, which means that journalist's align with the public in different ways. Thus, delimitations of the study has been set to the analysis of how journalists use the TV-audience, the studio audience, the people, the citizens, the voters and the common in a set of techniques during the interview.The method used is conversation analysis which concentrates on utterances as actions within sequences of talk. The method is based on a model, developed by Sacks and Schegloff, of turn taking which describes the basic rules of conversation. It is a qualitative study of eight party leader-interviews recorded during the 2006 election. The aim is to examine the professional identity of journalists as a tribune of the people, in the practice of their profession. The researcher aimed to answer two questions:Does the interview structure contribute to enhance the role of the journalist as a tribune of the people?Can patterns be found in the journalist's question-formulations which imply that the journalist is acting in the role as a tribune of the people?Everything in the interview happen because someone has decided i should happen. The scene itself is perfectly planned to fit the aim of the interview, namely to mediate the interrogation of politicians to the people. Questions formulated by persons in the audience or persons at home watching the program constitute a resource to the interviewer, when the question is asked the interviewer can further interrogate the interviewee on the subject without having to explain why the question is worth asking. Further, the structure of the speech-exchange also creates resources for the journalist to stance him/herself as a tribune of the people. Four categories of aligning with the public was found in the material. The journalist can; (1) construct a hypothetical person and ask one or several questions on behalf of this person, (2) formulate a question on behalf of the people, (3) formulate a question on the basis of a indefinite crowd of people and (4) formulate a question on the basis of a definite crowd of people.The results implies that the journalists act as a tribunes of the people, more or less, throughout the interview situation. The question yet to be asked is if this only constitute resources in a struggle between different agendas or if it actually is imbedded in the identity of the journalist. The ideoloy is said to control, motivate and inspire. Thus, a tribune of the people stance creates resources and legitimizes the practice of journalism, but it also creates a place in society where journalism is needed.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ”man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.” En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor. Nästan alla icke-elitkällor i VLT har själva initierat till artikeln, det vill säga agerat aktörer. En annan slutsats, orelaterad från undersökningens utgångssyfte, är alltså att källor på olika sätt påverkar vilka nyheter som blir valda.</p>

<p>Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer.</p> / <p>The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.</p>

<p>Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.</p><p>Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987–2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen. Edward Saids teorier om orientalismen har legat till grund för uppsatsen.</p><p>Mina hypoteser var att det skulle finnas spår av postkoloniala diskurser i Packat & Klarts resereportage från Bangkok samt att dessa influenser minskat i omfattning under undersökningsperioden, eftersom vi fått större kunskap om resmålet.</p><p>Efter att ha studerat resultaten av text- och bildanalysen kunde jag dra slutsatsen att det i Packat & Klarts resereportage från Bangkok finns spår av postkoloniala diskurser som främst representeras av en eurocentrism och en objektifiering rörande den thailändska religionsutövningen. Under de tjugo år som programmet producerat resereportage från Bangkok har tonfallet förändrats och de postkoloniala influenserna förekommer i mindre utsträckning och omfattning. Fler thailändare kommer till tals i rutan men aldrig i samband med religiösa ritualer.</p>

<p>Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet är en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. Vår teoretiska utgångspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna är nöjda med JMM-utbildningen, även om de känner att de inte blev helt förberedda på den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.</p><p>Våra slutsatser är att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gällande de redaktionella villkoren. Det är också påtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och värderingar som ger en god grund att stå på. Vidare har det framkommit att de före detta JMM-studenterna tror att själva journalistyrket i sig inte kräver utbildning, utan att det snarare är dagens konkurrens på arbetsmarknaden som gör att arbetsgivare kan kräva det. Uppfattningen är dock att det gått relativt bra för JMM-studenter ute i arbetslivet, och att det blev något lättare att ta sig ut på arbetsmarknaden än vad de flesta av intervjupersonerna hade väntat sig.</p><p>När det gäller JMM-utbildningen i förhållande till journalistyrket som profession är vår slutsats att det är svårt att utbilda studenter för den journalistiska professionen. Detta eftersom att journalistbranschen idag innefattar så många olika typer av journalistyrken att det blir alltmer otydligt vad journalistyrket som profession innebär. JMM-utbildningens multimediala bredd innebär dock att JMM rent förståelsemässigt förbereder inför framtidens journalistroll, så som journalistyrket är på väg att utvecklas som profession.</p>

<p>Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.</p>