<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.</p><p>Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.</p><p>Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året.</p><p>På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd.</p><p>Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.</p>

<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

<p>Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna <em>Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya </em><em>Tidning</em>. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i <em>VLT </em>år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i <em>UNT </em>1999 och i <em>VLT </em>1999 och 2009. Men i <em>UNT </em>2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.</p>

<p>Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.</p>

<p>Journalists´ role in society has traditionally been of representative nature with a task to distribute news and scrutinize those in power. But technological changes have created a new publishing world outside the traditional media institutions. In today’s redactional society anyone can become a publisher in a blog or through other channels on online. This process can be seen as contributing to increased democratization giving everyone the opportunity to publish. However for those used to having monopoly on distributing news and scrutinizing society these changes are forcing journalists to adapt to a new competitive environment.</p><p> </p><p>There have been several previous studies of how this new digital milieu is affecting journalism from societal, organizational and news room perspectives. Little or no focus has been on how journalists themselves experience their changing professional status as a result of this new media world. Journalists employed by the public service broadcasters have got the most specified and explicitly expressed task with their responsibilities for contributing to a democratic society and an active citizenship, as stipulated by the government. How do these journalists deal with citizens now challenging the journalists´ previous well-guarded access to publishing?</p><p> </p><p>This essay examines the affect of these changes on journalists within two public service organizations in Sweden, asking journalists to reflect on the impact on their professional roles. The study is based on ten interviews with regional journalists employed by the Swedish public service radio and television corporations: Sveriges Radio and Sveriges Television. The analyze is based on theories on public service, professionalism and boundary maintenance.</p><p>The study shows that the interviewed journalists identify more strongly with being a part of a public service ethos than being a journalist as such. They value the relationship with the audience and express a wish for even more contact with listeners and viewers. At the same time they want to continue to keep the in-house control over the journalistic process where they are the producers of the content. It is clear that the journalists appreciate publishing initiative allowing the general public to ‘be journalists’ but they warn against mixing the citizen reports with journalism. Citizen contribution in terms of user generated content or citizen journalism, is considered as something to satisfy people’s “creativity and wish to express themselves” – not a valuable contribution to journalism.</p><p>Boundary maintenance mechanisms can be clearly observed among the journalists in an attempt to keep their journalistic authority and the arguments used refer to the “other´s” lack of credibility, accountability and impartiality. A similar role hierarchy can also be identified within the occupational group, where some characteristics and qualities are considered to contribute to a more “genuine” journalism than other. Nevertheless, a journalistic “us” always appears when boundaries are marked against what is looked on as non-journalism, for example user generated content and grass root journalism.</p>

<p>Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande. Mitt syfte med detta arbete är att studera mediarapporteringen i två konflikter, Vietnamkriget och Gulkriget, diskutera kring frågeställningen om vilken påverkan medias rapporteringskaraktär hade på den amerikanska hemmaopinionen i samband med dessa två konflikter. Under arbetets gång kommer jag att använda mig Westley och MacLeans kommunikationsteori samt Daniel C Hallin teori avseende rapporteringssfärer för att studera tre variabler: Presidentpåverkan, TV-påverkan och slutligen Journalistpåverkan. <strong></strong></p><p>I de båda fallstudierna hittar man likheter och olikheter. Tillvägagångssätten har varit olika men inte sällan har liknande resultat uppnåtts. Skillnaden är egentligen graden av beredskap inför hanteringen av medieuppgiften. I Vietnamkriget är den något trevande hanteringen i del framgångsrik men kan inte mäta sig med den grad av framgång som koalitionens mediehantering uppvisade. Två fundamentalt grundläggande beteenden kan identifieras. Mediehanteringen under Vietnamkriget är att anse som reaktiv i sin hantering samtidigt som densamma under Gulfkriget var att anse som proaktiv. Denna skillnad resulterar i att opinionen på den egna arenan under Gulfkriget blir långt mer hanterbar och generellt mycket mer positiv inställd. Rapporteringskaraktären har en stor inverkan på opinionsbildningen. Där den militärpolitiska intressenten har absolut mest att förlora på en ofördelaktig rapporteringskaraktär. Analysen om journalistpåverkan under Vietnamkriget styrker otvivelaktigt detta. Av de två fallstudierna är resultatet av en förändrad rapporteringskaraktär tydligast här.</p> / <p>One of the most important issues debated in retrospect of the Vietnam war is whether media is to be blamed for the defeat. However, the debate has created a form of antagonistic fellowship between armed forces and media around the world. A fellowship where the media claims the people’s right to know and the military claims the soldiers’ right to live. The arguments importance increases further in view of the steps taken by world leaders in order to keep the home front opinions in favour of their actions. When Saddam Hussein planned to invade Kuwait he took into account how the home opinions of possible nations, who would be likely to intervene, would hamper its leader’s actions on Kuwait’s behalf. The purpose of this work is to study two conflicts, the Vietnam War and the Gulf War, in order to discuss the possible impact media might have had on the home opinion in the USA. During the work I will study the conflict by using the communication theory developed by Westley and McLean and Daniel C Hallin theory of spheres of reporting. These to theories will be used to study the three conceptual factors. These factors have been constructed in order to be able to study conflict by analysing the impact three variables; the President, TV and journalists.</p><p>In both case studies you find both differences and similarities. The methods of approach have been different, but results not seldom coherent. There is difference is the degree of preparation in handling the media assignment. In the Vietnam War the methods of approach were occasionally successful but nowhere near the degree of success presented in the coalitions way of approach. Two rudimentary methods can be identified. The method of approach in handling media in the Vietnam War is to be labeled as reactive whilst the same during the Gulf War is to be labeled as progressive. This fundamental difference result in the opinion being far more positive and far easier handled during the Gulf War. The character of reporting has an impact on opinion. The military political part is the one with absolutely most at stake in losing favorable public opinion. The analysis on impact of journalism, during the Vietnam War, undoubtedly supports this. Of the two case studies, the result on opinion because of change in reporting character is most easily supported here. </p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren. Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella. Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året. På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd. Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ”The Flexible Firm” där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform. Dessa har sedan analyserat gentemot fem frågor som berör journalistens autonomi.Slutsatsen är att anställningsform och arbetsuppgifter är mer avgörande för hur journalisters upplever sin autonomi än kön och ålder.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar. Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det. Yvonne Jewkes har även satt upp kriterier för vad media vill ha för ett brott: bland annat bör det handa om en ”kändis”, det måste innehålla våld och framför allt sex i kombination med våld, det skapar sensationalism. (2004:40) Tiina Rosenbergs queerforskning har varit relevant för forskningen och R. W. Connells forskning om maskuliniteter likaväl. Connells syn på hegemonisk maskulinitet och den marginaliserade homosexuella mannen har i synnerhet varit relevant för analysen. (2008:163) Analysen visade att det finns en varnande diskurs bland artiklarna om hatbrottsoffer. Offren blev varnande exempel för andra homosexuella män. Överfallen blev bevis på att om en homosexuell man lever ut sin sexualitet bör han vara beredd på konsekvenserna. Likaväl har homosexualitet som egenskap visat sig vara väldigt viktigt i artiklarna. Homosexualitet som sexuell läggning får stå i skuggan av homosexualitet som egenskap där både orsak och verkan går att finna i egenskapen.