Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna sak, spel, skandal/trivia samt oklar. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung. Studien visar att spel var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. Egen korrespondent var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för reporter hemma. För SvD och DN gäller att spel och skandal/trivia blivit vanligare till förmån för sak jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.

Syftet med vår uppsats är att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda på om rapporteringen är partisk eller ej och i så fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgått ifrån att Sverigedemokraterna får en viss särbehandling då det anses vara ett främlingsfientligt parti. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod då vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar på är hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna. Vi vill även veta vem som får representera partiet i artiklarna. Vår undersökning pekar på att Sverigedemokraterna gynnas i form av stor medial bevakning. Det är det parti som oftast står i förgrunden, det vill säga att artikeln huvudsakligen handlar om partiet, men får sällan komma till tals. Kristdemokraterna är det parti som oftast får komma till tals och de får ofta uttala sig i frågor som ligger utanför deras hjärtefrågor. Miljöpartiet får också komma till tals och uttrycka sig i olika sakfrågor. Det förekommer betydligt fler politiska analyser om SD än om de andra partierna. Vilket innebär att många försöker utvärdera Sverigedemokraternas politik medan de andra partierna har representanter som svarar för deras politiska åsikter.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna. Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör. De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det. Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.    Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.    Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning. Om slutdebatten är lugn och saklig kommer tidningarnas bevakning också vara det. Gestaltningen av politiken som spel har inte ökat med tiden. För Aftonbladet har den varierat kraftigt från år till år och för Svenska Dagbladet har den snarare minskat.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar – Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009. För att kunna bedöma om mängden förändrats under det senaste decenniet, har vi jämfört materialet i samma tidningar 1999. Den kvalitativa delen av studien består av intervjuer med featureansvariga på respektive tidning. Vår teoretiska ram bygger bland annat på forskning vid Oslo universitet som visar att featurejournalistiken tycks bli viktigare för papperstidningar. Detta är ett resultat av att tidningarna konkurrerar med webbredaktionerna som kan uppdatera sina nyheter i realtid, en egenskap som papperstidningen saknar. Undersökningen visar att den allmänna tendensen är att feature har ökat i mängd samtidigt som längre nyhetsartiklar har minskat. De vi intervjuat anser att feature är viktigt för att konkurrera med tidningar på Internet och behålla attraktionsvärdet hos prenumeranterna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister. För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler. Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället. Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar. Expressen eller Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom.

The Daily Show är ett halvtimmeslångt amerikanskt humorprogram som sänds på kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, främst om politik, på ett humoristiskt sätt med hjälp av klipp från etablerade nyhetskanaler. Vår undersökning syftar till att ta reda på hur The Daily Show förändrats efter valet 2008 då Barack Obama valdes till president. Vi har jämfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt från hösten 2005 med lika många från samma period 2009. Extra fokus har lagts på hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gästlistor från hela dessa år, samt tagit hjälp av en tidigare studie från 2007 för att se vilken sorts gäster som får framträda och om det skett någon förändring. Vår studie visar att The Daily Show gått mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utsträckning än tidigare. Särskilt Fox News har fått en mycket större andel av programmets uppmärksamhet. Färre underhållare finns med som gäster, till förmån för fler politiska kommentatorer, journalister och författare. Programmet fokuserar till största del på sakfrågor och inte enskilda personer.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap. Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys) Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut. Detta har vi kunnat göra genom att använda oss av ett flertal teoretiska ramverk som bland annat diskuterar PR som en påverkande aktör, journalistikens objektivitetsideal och institutionaliseringen. Habermas teorier i diskussionen om demokrati tas upp och även hur olika ”habitualiseringar” legitimerar sociala konstruktioner. Trovärdighetsaspekter diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv där även en postmodernistisk teoriram kompletterar en djupgående kritisk vinkel på hur texter genomsyras av manipulationer. En övergripande samhällssyn finns hos sociologen Giddens diskussioner om förändringar i samhället som påverkar PR och journalistiken. Genom dessa teoretiska ramverk och de två analyser som vi har genomfört kan vi åskådliggöra en PR-isering, då resultaten visar hur en branschs språkbruk influerar och anammas av en annan, i detta fall journalistiken. Vi har belyst PR-iseringens mängd i nyhetsartiklar genom att kartlägga hur frekvent och i vilken omfattning förekomsten av utvalda PR-begrepp är i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet år 2012 jämfört med 20 år tillbaka. Vi har i denna uppsats även kunnat se hur valda artiklar är inbäddade i olika situationer, institutioner och osynliga strukturer i samhället. Vi vill med denna uppsats berika forskningen inom integrationen mellan PR och journalistik.

Title:"All the news that´s fit to print": A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory. Authors: Pär Brolin & Kristoffer Olofsson Aim: We intend to distinguish elements of tabloidization in two daily newspapers as an effect to the increased economic and public orientated business models. The New York Times and Dagens Nyheter has been chosen mainly because they operates within different national media markets, secondly they are well known for their high journalistic standard. Based on the upcoming result, it's in our concern to illuminate these possible changes effect on the overall journalistic quality and discuss its importance. We aim to reveal the actual state of tabloidization in the two high quality newspapers The New York Times and Dagens Nyheter and thus answer the following questions: - In which way are the elements of tabloidization shown in The New York Times and Dagens Nyheter in a contemporary context as well under a twelve years period? - Based on the achieved results, what are the main differences between the two examined newspapers and what potential impact could it have on the journalistic quality? Method/Material: In order to perform this study, we have executed a quantitative study built on content analysis of the two newspapers front pages. To be able to see some individual changes within the two newspapers, two empirical swoops has been done, in September year 2000 and in September 2012. This study covers a total of 120 front pages, 60 per newspaper and thus 30 per month. The selected 9 variables are based mainly on the basis of Ingela Wadbrings study from 2012 concerning commercialized journalism which examines the changes of Swedish newspaper content between the years 1960 and 2010. In addition, the theory of tabloidization is based on the academic discourse on the process which describes journalism that aims to satisfy the public demands to gain economic profit rather than report on more important matters in favor to the democratic society. Furthermore, to facilitate the analysis chapter, an academic discussion regarding the reputable journalistic quality constitutes the theory chapter. Main results: This study's result reveals some major differences between the two newspapers publication models. Dagens Nyheter shows pure elements of tabloidization mainly by prioritizing headlines and large pictures in front of clear text as well an equal distribution between hard and soft news. The New York Times shows on the other hand an over-representation of sequentially written text rather than large pictures and headlines, furthermore they demonstrate a frequent occurrence of hard news in favor of soft news. The content quality is, from a theoretical point of view, of a lower journalistic standard regarding Dagens Nyheter than in The New York Times. Although, during the working process it became clear that the overall quality of newspapers content is rather subjective and that the definition of tabloidization, as something uncompromisingly negative, should be reconsidered.Course: Media and communication studies CUniversity: Division of media and communication, department of information science, Uppsala university.Period: Autumn semester 2012Tutor: Lowe Hedman / Syftet med denna uppsats är att utifrån den akademiska definitonen av begreppet tabloidisering jämföra två dagstidningar med liknande värdegrund verkande inom två olika nationella kontexter. Detta för att se om tabloidiseringens faktorer anammats i samma utsträckning över landsgränserna och hur två stora dagstidningar eventuellt tvingats rucka på sina publicistiska värdegrunder. The New York Times och Dagens Nyheter har valts ut som analysenheter vars framsidor kommer att studeras enskilt likväl i komparitet mot varandra. För att underlätta en analys av tidningarnas enskilda progression så utförs två empiriska tidsnedslag, under september år 2000 och september 2012. Då tabloidisering oftast används i negativa ordalag där den klassiska journalistiken anses bli lidande så är det även av intresse att föra en diskussion huruvida den journalistiska kvalitén kan tänkas påverkas i och med tabloidiseringsprocessens faktorer i respektive tidskrift. Detta mynnar ut i följande frågeställningar: -Hur gestaltar sig Dagens Nyheters respektive The New York Times tabliodiseringsprocess i en nutida kontext och över en tolvårsperiod? -Utifrån uppnått resultat, vad är de största skillnaderna mellan de två undersökta tidningarna och vilken eventuell påverkan har tabloidisering på den genomgripande journalistiska kvalitén? För att besvara uppställda frågeställningar är studien en kvantitativ undersökning vars uppnådda resultat slutligen behandlas i en kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen utgörs av sammanlagt 120 framsidor och sammanlagt nio variabler vilka huvudsakligen grundar sig i Ingela Wadbrings studie från 2012 rörande journalistikens kommersialisering. Huvudsakligen uppvisar Dagens Nyheter en velande inställning gentemot deras egen publiceringsmodell, vilket gestaltar sig i en ökning av annonser, överrepresentation av bilder och rubriker före löpande text samt en allt jämnare fördelning av hårda och mjuka nyheter över tid. New York Times uppvisar det tydligaste tecknet på tabloidisering endast i form av en ökande annonsförekomst. Den ansenligaste skillnaden mellan Dagens Nyheter och New York Times är den klara överrepresentationen av hårda nyheter i komparitet med mjuka nyheter från New York Times sida. Den innehållsliga kvalitén utifrån valda teoretiska resonemang visar att Dagens Nyheter i sin hybrida tidningsmodells välkomnande av tabloida inslag löper en större risk att omfamna journalistik med lägre verkningshöjd.