Yttre krav i arbetet och upplevelse av att inte kunna möta dem är något som kan skapa stress och leda till utmattning och utbrändhet. Mediebranschen och journalister är under stora omställningar och sparkrav, ny teknik introduceras ständigt och hot om ett förändrat presstöd leder till ökad stress bland journalister. En webbenkät som skickats ut till 24 första- och andratidningar i Sverige där 194 journalister svarat har visat att det finns ett positivt samband mellan cynism och utmattning. Den visade också att det finns negativa samband mellan trivsel på jobbet och utmattning, samt mellan en spillover från jobb till privat/familjelivet och utmattning. Studien visar också att kvinnliga journalister i högre utsträckning upplever utmattning jämfört med män. De resultaten går i linje med tidigare forskning. Något som skiljer jämfört med tidigare forskning är att den här studien inte kunde visa på någon skillnad i grad av utmattning mellan journalister på första- och andratidningar, alltså mellan journalister på större och mindre tidningar. Trots en utbredd cynism för framtida jobb i branschen där många funderar på att byta bransch är majoriteten av de svarande positiva till jobbet som journalist.

No description available.

<p>This study is based on the feminist belief in the importance of a reorganization of the existing gender hierarchy, where women have less power than men. Since news media reflect as well as contribute to create the reality we live in has the purpose with this study been to shed some light on how the gender structure is expressed in Sweden’s most popular television news program. I chose to examine one broadcast per day from the Public Service SVT news program Rapport during January 2010 using quantitative content analysis and the result was as follows:</p><ul><li>65 % of the news programs was presented by a woman news anchor </li><li>36 % of the news reports was carried through by a women journalist </li><li>31 % of the interviews contained a female participant </li><li>The representation of female participants in interviews did not depend onif the journalist was a woman or a man</li><li>The representation of female participants in interviews did not depend on if the report was from Sweden or abroad</li><li>Women were more often than men interviewed in the role as nursing staff, development aid worker, teacher or principal, parent of a son, retired and sick or sick leave</li><li>Only men were interviewed in the role as rescue worker, custom staff, member of the armed forces, house owner and tourist.</li></ul>

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013. Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.   Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer. Man kan också se en skillnad i hur barnen porträtteras, 1993 är det inte ovanligt att barn filmas i fågelperspektiv när de intervjuas, medan barnen i inslagen från 2013 filmas rakt framifrån.

Hur rapporterades det om utvandringen från Sverige till Nordamerika i svensk press under år 1887? Den här uppsatsen handlar om en undersökning som avser att besvara denna fråga genom att analysera artiklar ur den konservativa dagstidningen Smålandsposten och den liberala dagstidningen Blekinge Läns Tidning från 1887, ett av de år då flest svenskar utvandrade till Nordamerika. Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys svara på hur objektiviteten i utvandrarartiklarna såg ut, i vilka sammanhang och med vilken frekvens som tidningarna rapporterade om emigrationen, hur utvandrarna skildrades i artiklarna, vilka källor som journalisterna använde till sina utvandrarartiklar samt hur skribenterna använde namnsignering i artiklarna. Den kvantitativa studien består av totalt 306 analyserade tidningsnummer, i vilka 122 artiklar berör Amerikaemigrationen. Dessa 122 utvandrarartiklar har analyserats kvalitativt utifrån undersökningens frågeställningar. Analyserna har baserats på tidigare forskning om utvandringen från Sverige till Nordamerika samt tidigare forskning om journalistik, främst svensk presshistoria. Undersökningen visar bland annat att den vanligast förekommande rapporteringen om emigrationen i Blekinge Läns Tidning var korta texter som beskrev emigranternas avresor från Göteborg till Amerika medan texter om emigrantöden och ovanliga händelser var den vanligast förekommande rapporteringen i  Smålandsposten. Den största delen av de emigrantartiklar som de båda tidningarna publicerade under år 1887 var neutralt vinklade. Smålandsposten var dock mer kritisk till emigrationen än Blekinge Läns Tidning, vilket syns i det faktum att Smålandsposten publicerade betydligt fler negativt vinklade emigrantartiklar än Blekinge Läns Tidning, ofta skrivna med en avskräckande ton och med formuleringar som: ”Emigrationen tilltar på ett i sanning oroväckande sätt” (Smålandsposten, 1887-02-26), varifrån uppsatsen har fått sin titel. Undersökningen visar också att de båda tidningarnas sätt att skildra utvandrarna på påminde om varandra, bortsett från att det skrevs mer om utvandrarnas motiv till att emigrera i Blekinge Läns Tidning än i Smålandsposten.

Hot och trakasserier mot journalister har under våren 2017 blivit mycket uppmärksammat. Denna undersökning syftar till att undersöka opinionsbildande journalisters upplevelser och erfarenheter av hot och trakasserier i deras yrkesverksamhet. Opinionsbildande journalister är en grupp inom den journalistiska yrkeskåren som är särskilt utsatt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma journalister.   Vi har i uppsatsen utgått från följande frågeställningar: Hur ser hoten/trakasserierna ut och vilka medel används för att framföra dessa? Vilka konsekvenser har hoten/trakasserierna fått för deras privatliv samt yrkesutövning? Vilka strategier har journalisterna utvecklat för att kunna fortsätta utföra sitt arbete trots hot och trakasserier? Vad tror journalisterna att hoten/trakasserierna kan innebära för den oberoende journalistiken och det öppna samhället? När vi analyserat journalisternas levda erfarenheter och upplevelser har vi använt oss av copingstrategier i syfte att se hur de hanterar påfrestande situationer. Vi har i vårt arbete även varit intresserade av om och i så fall hur hotbilden mot journalister påverkar yrket i stort samt i förlängningen även demokratin. För att analysera detta har vi använt oss av demokratimodellernas olika krav på journalistiken. Resultatet av undersökningen visar att det är vanligt att man som opinionsbildande journalist får motta hot eller trakasserier. Samtliga intervjupersoner menar att den digitala utvecklingen med sociala medier har påverkat hotens karaktär och även gjort det lättare för de som hotar eller trakasserar att nå fram till journalisterna. Hoten och trakasseriernas förekomst leder till en viss självcensur och att journalisterna periodvis undviker vissa ämnen för att få en andningspaus. Det här kan i förlängningen få allvarliga konsekvenser för journalistikens demokratiska uppdrag. Journalisterna påverkas även på ett privatrelaterat plan. Samtliga av respondenterna menar att hot och trakasserier har blivit en del av den redaktionella vardagen, men det är ovanligt att journalisterna överväger att byta yrke helt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.

Den här uppsatsen har studerat tio utvalda nyhetsartiklar från traditionella och alternativa medier i fallet Julia Caesar i relation till teorin om sju krav på journalistik i en demokrati. Frågeställningarna har varit: 1. Hur väl uppfylls varje krav i respektive nyhetsartikel? 2. Framgår någon skillnad mellan de traditionella och alternativa medierna i hur de förhåller sig till sju krav på journalistik i en demokrati och i sådana fall hur påvisas det? En kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt tillämpas i uppsatsen. I analysen har citat valts ut för att påvisa varför ett krav uppfyllts eller inte. Resultatet av den här uppsatsen har visat att de traditionella medierna i en större utsträckning än de alternativa medierna uppfyller de sju kraven men att både de traditionella och alternativa medierna har en viktig roll i samhället, det gör det möjligt för medborgare att läsa olika åsikter kring samma nyhet.

Denna uppsats berör den populära podcasten Serial och den kritik som har riktats mot serien av flertalet journalister både i Sverige och utomlands. Uppsatsen ställer sig frågan vad det är med Serials berättargrepp som har utlöst denna upprördhet inom delar av journalistkåren, bland annat gällande reportern Sarah Koenigs framträdande roll i serien, och undersöker hur serien förhåller sig till den traditionella nyhetsjournalistikens grundprinciper. Uppsatsen drar även paralleller till den litterära journalistiken eftersom delar av kritiken mot Serial påminner om den kritik som riktades mot genren då den slog igenom på 60-talet. Studien av Serial, som bygger på en narrativ analys av materialet, har fokuserats kring hur reportern Sarah Koenigs berättande är utformat. Detta eftersom syftet med uppsatsen är att identifiera huruvida det finns belägg för kritiken som serien tagit emot, och som främst är riktad mot Sarah Koenigs berättargrepp. Utifrån de fynd som görs i analysen dras slutsatsen att det går att identifiera problematiska inslag i serien, framförallt gällande bristen på motiv, men att Serial inte nödvändigtvis behöver dömas ut som ett journalistiskt misslyckande. Istället argumenterar uppsatsen för att Serial snarare bör betraktas som en stapplande stilbildare inom det ännu unga och oreglerade podcast-formatet.

I den här studien djupintervjuas fyra av Sveriges ledande mediechefer om journalistik, sociala medier och ledarskap. I synnerhet handlar studien om hur mediecheferna ser på den allt mer digitala mediebranschen, hur de journalistiska praktikerna ser ut i arbetet med sociala medier och vilket ledarskap som krävs i en digital tidsålder. Slutsatsen är att mediecheferna är mycket positivt inställda till de nya möjligheter som digital utveckling och sociala medier ger men analysen visar att branschens ledare behöver förfinade tekniska verktyg för att klara att överblicka information samt tydligare och mer definierade strategier och praktiker för ett bättre digitalt ledarskap.