Han tror på sig själv, medan hon inte vågar är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka. Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet Näringsliv med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt. Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i SvD Näringsliv osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan. Han tror på sig själv, medan hon inte vågar. Detta märker man efter att ha läst alla texter, men det kan vara svårt att se då man endast jämför texterna en och en.

Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ”otillbörligt gynnande av enskilt företag”. Kommersialiseringen av samhället påverkar dock innehållet i tidningarna och därmed journalisternas arbete. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elva journalister och redaktörer på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor i Stockholm. Intervjuerna hade en gemensam intervjuguide som bas. Tidningsmedarbetarna gav exempel på den etiska diskussionen i deras arbetsvardag, med fokus på pressmeddelanden, gratisprylar och textreklam. Genom våra intervjuer kom vi fram till att journalisterna har svårt att förhålla sig till vad de kallar för ”livsstilsjournalistik”, den typen av lättare förströelse de ska erbjuda läsarna. Genomgående nämns ”journalistiska metoder och bearbetning” som förhållningssätt.

Sammanfattning Denna kandidatuppsats ämnar undersöka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ”vi” och ”dom” florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylsökande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honnörsord. Syftet är att ta reda på om, och i så fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa föreställningar om dessa aktörer som underordnade, annorlunda eller ”de Andra”. Detta undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys av åtta utvalda nyhetsreportage av Aktuellt och Rapport från hösten 2012, 1 september – 31 december. För att kunna få ett överskådligt material analyseras reportage som berör immigration till- och integration i Sverige. De teoretiska ramarna för undersökningen grundar sig i postkolonial teori och dess förgreningar så som kulturell rasism, banal nationalism samt ny rasism. Här tillämpas även mer mediespecifika teorier av bl.a. Brune, van Dijk och Hultén som argumenterar för en strukturell diskriminering av invandrare, flyktingar och asylsökande i nyhetsmedier. Analysen utgår ifrån deras teorier om sambandet mellan nyhetsmediers andrafiering av kulturer och människor, och journalistiska formkrav. Tidigare forskning har kunnat fastställa att etniska minoriteter, invandrare och flyktingar övervägande beskrivs som problem, hotfulla samt annorlunda i ”västerländska” medier och framförallt i journalistikens tyngre genrer. Där skildras och artikuleras en polariserad bild mellan ”vi” och ”dom”, där ”vi” framställs som den eftersträvansvärda parten. För undersökningen används narrativanalys med inslag av element ur van Dijks kritiska diskursanalys. På så vis blottas naturaliserade tekniker i Aktuellts och Rapports framställning av flyktingar och asylsökande. Analysens resultat visar att reportagen följer två olika berättarstrukturer vari representerade flyktingar och asylsökande tillskrivs bristfälliga egenskaper och roller så som obildad och passiv respektive offer, hjälplös och instabil. Detta hindrar tittaren från att identifiera sig med dessa aktörer. Studien visar även hur reportagen har värderat sina källor olika då flyktingar och asylsökande förpassas in i journalisters och experters resonemang och problematiseringar. Resultaten kan kopplas till de klassiska koloniala troperna och bekräftar teorin om strukturell diskriminering av etniska minoriteter i Sverige. Studien visar alltså att koloniala föreställningar fortfarande reproduceras i svensk public service vilket öppnar upp för en diskussion om SVT:s uppdrag. Uppsatsens resultat banar väg för ett ifrågasättande av huruvida SVT ger plats åt en mångfald av åsikter och meningar.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ”svarting”-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande. Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ”rasister” och ”ickerasister” genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man. Samtidigt beskrev de en odefinierad ”rasism” utifrån antagandet att det är ett individuellt fenomen exkluderat från samhället. För det andra förutsatte flera av journalisterna att människor kände sig diskriminerade av Hanssons uttalanden på grund av deras etniska ursprung. För det tredje förekom nationalistiska formuleringar om sport som per definition exkluderade främmande kulturer från den ickerasistiska gemenskapen. Vår vidare analys av de undersökta texternas förhållande till varandra och teorier om mediers arbetsrutiner visade att tio av elva journalister inte gav handlingskraftiga roller till diskriminerade. Att ”rasism” generellt hade betydelsen av ett beskyllningsord förde den senare delen av debatten mot närbesläktade ämnen som yttrandefrihet, censur och begreppet ”politisk korrekthet”. Vår slutsats var sammantaget att journalisternas förnekelse av kolonialism i språk och samhälle formas av och formar en struktur som är diskriminerande.

Abstract   Mona Sahlin's dishwasher decides the election!   Maybe. How journalism portraits politics is at least not fully objective with focus on societal matters. There is also a change over time indicating an up-going trend of less objective journalism. Other results of this case study indicates that politicians are more inclined to participate in journalism than before and that politics presented as scandal is increasing. The aim of this study is to investigate objectivity in political journalism over time. Using the quantitative content-analyses the study encoded 600 journalistic articles subjecting politics in the Swedish society. These articles were chosen from Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, both paper editions only excluding web editions. Theories supporting the study are the framing-theory, the knowledge-theory and other theories describing how objectivity changes over time. Objectivity has been debated in journalism and has founded different perspectives on how professional journalism can be obtained. This has historically changed the practice of journalism and the study assumes from this phenomenon. Citizens are dependent on journalism for information on things that does not belong in their everyday life. Politics is such a subject that needs to be reported on and that's why this study investigates objectivity in political journalism.  The result concludes extreme choices of subject in political journalism, where about 50 % of the articles encoded portrayed the everyday chores or statements of politicians. This is indicating an up-going trend of less objective journalism and is supported by other less extreme results of the study. / Sammanfattning   Mona Sahlins diskmaskin avgör valet!   Kanske. Hur journalistik gestaltar politik är i alla fall inte helt sakligt med samhällsfrågor i fokus. Över tid finns dessutom en förändring i den politiska gestaltningen som tyder på en alltmer osaklig journalistik. Vidare indikerar denna fallstudie att politiker blir alltmer benägna att utnyttja plats i journalistiken. Objektivitet är debatterat i journalistiken och har grundlagt olika synsätt på hur bra journalistik ska uppnås. Detta har historiskt förändrat hur journalistik har utförts och studien utgår från och fokuserar på just detta fenomen. För samhällsinformation som inte tillhör invånarnas vardag behövs rapportering i form av journalistik. Politiken är vad som styr samhället och därför blir det viktigt att undersöka rapporteringen av det. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur objektivitet har förändrats över tid, genom en fallstudie på papperstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Studien utgår från teorier om objektivitet och dess förändring i journalistiken såsom kunskapsteorin och dagordningsteorin. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys undersöks sammanlagt 600 artiklar om politik. Resultatet visar på ökande användning av ett visst antal källor, där politiker blir vanligare som källa. Det visar också att det är artiklar om politikers mer praktiska åtaganden och uttalanden som ökar, vilket motsvarade ämnet i runt hälften av alla artiklar i undersökningen.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare. Resultatet blev svar som indikerade ett visst rollbeteende hos journalisterna. Vi kom fram till slutsatsen att interaktion med läsare ofta innebär en rollkonflikt för journalisten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehållsanalys, en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn får lika stort tidningsutrymme i de båda länderna – men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer på lagen. Resultatet från den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lägger större fokus på rapportering och fakta. Resultatet från den kvalitativa intervjuundersökningen understryker vad vi tidigare fått fram, nämligen att de svenska tidningarna överdramatiserar ishockeyn. Det insamlade empiriska materialet har analyserats utifrån Andrews & Jacksons tre aspekter, Dahléns melodramatiska teori samt Wallins teori om minskad match- och förhandsinformation. En viktig förklaring till skillnaderna mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik är att de svenska journalisterna ges möjlighet att tolka spelare och ledares uttalanden, medan de amerikanska måste återge utsagorna ordagrant och i sin helhet. Detta medför att de svenska ishockeyjournalisterna kan vinkla nyheten på ett sätt som skapar större rubriker och dramatik. Ytterligare en förklaring är att Sportbladet och SportExpressen menar att dramatisering inte tar bort fokus från ishockeyn, utan att det istället bidrar till att läsarna kommer närmre spänningen och att det i sin tur berättar mer än vad endast fakta och matchrapport gör.

Den här uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebörd. Att benämna en stor mediehändelse som ett mediedrev är sällan oproblematiskt och genom att göra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt är begreppet en markör för hur kommersialiseringen av medier påverkar journalistiken. Därför diskuteras och ifrågasätts ”mediedrev” i den här uppsatsen. Expressens publicering av SD-filmen 2012 har varit utgångspunkt för analysen och frågeställningen är följande: Utifrån Expressens publicering av SD-filmen: vad är grävande journalistik och vad är ett mediedrev? En del av studien är alltså även en jämförelse mellan mediedrev och gräv och båda dessa begrepp definieras och diskuteras. Metoden som har använts är process-spårning vilket har resulterat i en omfattande kronologi över nyhetshändelsen som sedan analyserats utifrån teorier och tidigare forskning om mediedrev och grävande journalistik. Analysen visar att begreppet mediedrev är väldigt komplext och ofta har en subjektiv betydelse samt att de forskningsteorier och definitioner som finns kring ämnet är flytande och svårapplicerbara.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör. Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori. En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet. En negativ gestaltning bidrar till och gynnar uppfattningen att polisen är orsaken till debatten, demonstrationer och jakten samt de berördas rädsla. Ansvaret blir polisens.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.