Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet. Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000. Bildmaterialet i nyhetsreportagen föreföll även ha blivit betydligt större. De språkliga uttrycksformerna hade inte förändrats i stor utsträckning, men en tydlig tendens var att båda tidningars skribenter betydligt oftare använde tidningens namn, DN eller GP, istället för ett utsatt personligt pronomen i nyhetsreportagen år 2011.

Under hela år 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitära katastrofen på Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning på sina reportage. Både Ekot och TV4 Nyheterna hade utsända reportrar på plats. Det resulterade i att mottagarna kom närmare civilbefolkningen och att reportagen blev längre. Majoriteten av intervjuerna var med civilbefolkningen där de berättade om sin utsatta situation. Oftast var barnens utsatta situation en vinkel i reportagen. När katastrofen är som mest omfattande, i september, har Ekots och TV4 Nyheternas rapportering nästan upphört. Katastrofer som inträffar på platser i världen där den rika västvärlden har få intressen och som ligger geografiskt och kulturellt långt bort tenderar till att få mindre uppmärksamhet i medier än katastrofer som inträffar i västvärlden eller länder som är viktiga för västvärlden. Den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011 drabbade som mest 13,3 miljoner människor och var extremt långdragen men uppfyller ändå inte många kriterier inom nyhetsvärderingsteorin. Genom en kvantitativ undersökning med 56 variabler kan vi visa hur rapporteringen vinklades, vilka aktörer som förekom och exakt hur mycket rapportering som skedde i Ekot och TV4 Nyheterna om den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011.

Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har. Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade “familjesidorna” i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning. Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten. Män framställs som aktiva, initiativtagande och framför allt definieras de utifrån vilket yrke de har eller har haft. Kvinnor framställs som passiva, i det privata och definieras utifrån sina intressen och passioner. Resultaten av analysen visar att vår hypotes stämmer till hög grad men att det krävs ytterligare forskning på området. Även om analysen leder fram till ett tydligt resultat, visade den att fler perspektiv än genus spelar roll i hur personporträtten framställer män och kvinnor. Ålder, etnicitet och klass är andra aspekter som bör tas i beaktning i framtida studier.

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor – layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Testgruppen fick se två nyhetsuppslag. Det ena uppslaget layoutades till att se ut som Aftonbladet när innehållet i själva verket var hämtat från Dagens Nyheter. Det andra uppslaget hade Dagens Nyheters layout men Aftonbladets nyhetstexter. Kontrollgruppen fick se två nyhetsuppslag som var kopior av de ursprungliga uppslagen publicerade i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter. Resultatet av experimentet indikerar att det finns ett samband mellan förtroende och layout, eftersom folk framför allt kände starka känslor inför en layout som såg ut att vara Aftonbladet – oavsett om innehållet ursprungligen var från Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Testpersonernas reaktioner var bland annat att rubriker saknade täckning, språkvalet var dramatiskt och att nyheter förstorades.

Vi har gjort en fallstudie på barnläkarfallet som mellan åren 2009 och 2011 fick stor uppmärksamhet i medierna. En tre månader gammal flicka dog på Astrid Lindgrens sjukhus och en barnläkare blev misstänkt för dråp. Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten såg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremål för en innehållsanalys och fyra artiklar för textanalys. Vår undersökning har visat att barnläkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnläkaren än för åklagaren. Vi har också sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, ställa sig på barnläkarens sida. Textanalysen visade oss att barnläkarens kompetens, professionalitet och empati fick stå som bevis för att hon inte hade begått brottet. Föräldrarna till flickan fick jämförelsevis lite utrymme i rapporteringen. Vi har också sett att de läkare och åklagare som deltog i debatten hämtade stöd för sina argument i civilsamhället respektive rättssamhället. Det orsakade en konflikt som placerade sjukvården och rättsväsendet i konkurrens om tolkningsföreträde i barnläkarfallet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur grekiska journalister på de fyra största dagstidningarna och en av de största söndagstidningarna ser på sitt yrke. Undersökningen avseräven de yrkesmässiga villkoren och vilka problem grekisk press handskas med. Grekiska medier har en lång historia av direkta band till staten och olika politiska partier. Objektiviteten har sällan satts idet främsta rummet. Numera har dessa band luckrats upp då internet har en bredare spridning och det finns ett bredare utbud av privata kanalerna både inom television och radio. Inledningsvis diskuteras hur grekisk media ser ut idag. Bakgrundsdelen ger en historisk återblick i hur det grekiska mediesystemet har sett ut. Konflikterna som beskrivs är viktiga att ha i åtanke då resultaten redovisas. Avslutningsvis presenteras så resultaten från själva undersökningen, vilken baseras på 55 enkäter som har delats ut till journalister på fem av de största tidningsredaktionerna i Aten. Korta diskussioner om resultaten följer under slutsatser och diskussion och anknyter till föregående kapitel. Det visade sig enligt undersökningen där 55 journalister svarade på ett frågeformulär angående grekisk journalistik att en arbetsvecka i snitt är längre än 40 timmar och snittlönen för journalisterna i undersökningen ligger mellan 1 000 och 1 500 euro i månaden. De flesta av journalisterna skulle vilja arbeta färre timmar i veckan. Journalisterna ansåg att det råder hård konkurrens kolleger emellan och innehållet i tidningarna ansågs vara hårt styrt av ledningen. Professionell utveckling ansågs vara lättare för män än för kvinnor att uppnå. Journalistens roll bedömdes främst vara att förklara komplicerade händelser och att kritisera samhällets orättvisor. Det största problemet inom grekisk press enligt de journalister som besvarade frågeformuläret ansågs vara näringslivets och politikens stora inflytande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär. Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga. Pingbacktjänsten Twinglys analysverktyg Twingly Insight har använts för att ta fram vilka nyhetsämnen som kommenterats mest, i detta fall den socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholts bostadsaffär och avslöjanden om missförhållanden inom vårdbolaget Carema, samt vilka artiklar inom dessa ämnen som diskuterats flitigast. Undersökningen visar att relativt många bloggar ägnar sig åt ett arbete som kan kallas för journalistik och att flera dessutom för fram uppgifter som inte förekommit i traditionella mediers bevakning. Många av dessa inlägg innehåller dock dessutom en åsikt, vilket kombinerat med att många bloggare har en otydlig agenda eller ett politiskt syfte gör att trovärdigheten tar skada. Slutsatsen blir därför att många bloggare ägnar sig åt journalistisk verksamhet, men att trovärdighetsproblemen gör dem till en för tillfället svag utmanare av traditionell journalistik.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell åsiktsradio. Denna uppsats söker att besvara hur Radio 1:s utbud och innehåll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna från den amerikanska förlagan samt vilken position Radio 1 har på den svenska radiomarknaden. Kort sagt: vad kommersiell pratradio är och erbjuder i en svensk kontext. Denna uppsats använder sig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för att tillhandahålla så pass nyanserade och generaliserbara resultat som möjligt inom detta färska forskningsområde. Uppsatsen söker även att besvara de ursprungliga frågeställningarna medelst en konkret jämförelse med dels amerikansk pratradiokultur och dels Sveriges Radios utbud. Resultaten tolkas utifrån Aristoteles retoriska begrepp, ett diskursanalytiskt perspektiv och gestaltningsteorin. Slutsatserna denna uppsats ger är att Radio 1 erbjuder en ny form av radio i Sverige, starkt influerad av amerikanska förlagor. Det finns anledning att tro att MTG:s största konkurrent, SBS, kan motiveras till att lansera ett liknande format vilket i slutändan skulle generera en mer utbredd kommersiell pratradio i Sverige. Radio 1 tenderar att erbjuda åsiktsmaterial som genom sin subjektiva karaktär går emot rådande journalistisk praxis inom Sverige. Vidare kan konstateras att Radio 1 är en kanal som präglas av mansdominans, sett till såväl lyssnare som medverkande.

Uppsatsen undersöker hur ett urval av svenska journalister ser på betaljournalistik. Syftet är att bidra till diskussionen om journalisters pressetik och väcka frågan om det finns ett behov och en önskan om att införa en paragraf om betaljournalistik i de svenska pressetiska reglerna. I de norska pressetiska reglerna infördes en sådan paragraf 2007. En av de främsta anledningarna till detta var att informationens trovärdighet kan ifrågasättas om pengar är inblandade. I studien använde vi oss av anonyma webbenkäter som vi skickade till ett urval av journalister på landsortstidningar. Urvalet bestod av 48 personer varav 38 fullföljde hela enkäten. Resultaten analyserade vi utifrån författarna Ekström och Nohrstedts modell Reporterpraktikens kontext, där handlingsetiken antas påverkas av ideal, normer, konsekvenser och villkor. Våra slutsatser är att det finns en hög etik bland journalister på landsortstidningar, att det är situationen som till stor del styr handlingsetiken och att det är fler som tycker att det är okej att belöna, för exempelvis månadens bästa nyhetstips, än att direkt betala en källa för information. Att informationens trovärdighet riskerar att minska är det argument som flest tar upp mot betaljournalistik och de flesta som deltagit i vår undersökning är positiva till att införa en paragraf om betaljournalistik i spelreglerna.

Med den här uppsatsen vill vi undersöka vilka förutsättningar, samt vilka hinder och möjligheter, som finns för multimediala presentationsformer av journalistik på svenska tidningars webbplatser. Vi har undersökt vilka attityder som finns kring multimedia, på vilka sätt de undersökta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har också undersökt hur de tänker kring själva utformningen av de multimediala presentationsformerna. Vi har använt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har nära anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifrån Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E. Mayer och Julianne H. Newtons teorier om den mänskliga hjärnans betydelse i inlärning och journalistik. De medieföretag vi besökt är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Svenska Grafikbyrån. Resultatet av vår undersökning visar att attityderna kring multimediala presentationsformer är positiva och att respondenterna ser ljust på framtiden, men alla är överens om att Sverige ligger långt efter exempelvis USA och Spanien när det gäller hur mycket multimedia som används. Faktorer som har bromsat utvecklingen i Sverige är, enligt våra resultat, att man inte riktigt vet hur produktionen ska organiseras, vem som ska producera multimedia. Bristen på inspiration och goda svenska exempel är det kanske största hindret. Goda exempel och inspiration finns utomlands och i nöjes- och reklamindustrin, men traditioner och journalistiska ideal hindrar journalister från att hitta dem. Klart är också att journalisterna inte har reflekterat djupare kring utformning och inlärning ur ett teoretiskt perspektiv, utan går mest på magkänsla – en magkänsla som kanske ännu inte finns på redaktionerna.