Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien. Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ”hårda” och ”mjuka” bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen. Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014. Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen. I resultatet för varje enskild tidning visade det sig att i Dala-Demokraten och Kristianstadsbladet skrev männen mer i både hårda och mjuka ämnen inom den politiska bevakningen. Skillnaden var dock mindre i mjuka ämnen, där kvinnorna skrev något mer än de gjorde i de hårda. I Aftonbladet skrev män och kvinnor nästan lika mycket i både hårda och mjuka ämnen, medan det i Svenska Dagbladet fanns en tydligare könsmärkning, där kvinnor skrev mjuka nyheter och män hårda. Den politiska sakfråga som manliga journalister totalt rapporterade mest om var ekonomi, medan kvinnliga journalister totalt rapporterade mest om mänskliga rättigheter och jämställdhet. En slutsats av detta arbete är att det fortfarande råder en könsuppdelning av bevakningsområdena inom den politiska journalistiken, trots en relativt jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga journalister både på redaktionerna och i Svenska Journalistförbundet.

Den här kandidatuppsatsen undersöker hur Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och dåvarande språkrör Åsa Romson, framställs i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under två perioder i svensk politik. Detta undersöks ur ett genusperspektiv. Den första undersökta perioden är mellan 15 september 2014 och 15 mars 2015, ett halvår efter riksdagsvalet 2014 då Socialdemokraterna vann och bildade regering tillsammans med Miljöpartiet. Den andra perioden är från och med 15 april till och med 30 april 2016 då Miljöpartiet genomgick en intern kris. Undersökningen utförs enligt en kvantitativ bildanalys som är en kombination av metoderna kvantitativ innehållsanalys och bildanalys. Detta för att kunna undersöka fotografier som Romson och Fridolin syns på i de valda medierna. Uppsatsen redogör även för en del av tidigare forskning som finns om genus kopplat till politik. Syftet är att undersöka om de fyra valda dagstidningarna, inom sin bildjournalistik, framställer Romson och Fridolin jämställt och om de speglar Miljöpartiets tänk om två jämställda språkrör. Undersökningen fokuserar även på hur mycket utrymme vardera språkrör får i medierna och om det finns skillnader i framställningen av språkrören. Resultatet visar att språkrören framställs likvärdigt men inte jämställt. Detta för att ett jämställt resultat skulle innebära att man inte kunde utgöra några skillnader utifrån ett genusperspektiv, vilket inte är fallet. Dock framställs språkrören många gånger likvärdigt, det vill säga att många variabler visar på ett liknande resultat för språkrören. Slutsatsen blir att Åsa Romson och Gustav Fridolin inte är jämställda inom de undersökta mediernas bildjournalistik, men ofta framställs likvärdigt.

The aim of my study was to examine how orthorexia is constructed in the Swedish tabloids. The main question examined was in what way the Swedish tabloids contributes to define orthorexia as a social problem. But in order to answer this I also had to make up a couple of smaller questions which was; what in the texts helps to understand orthorexia as something dangerous and something that poses a health risk, what in the texts produces orthorexia as a new and growing eating disorder and which stereotypes are to be found of the ones that are sick.  Using a discourse analysis of six news articles from the two biggest tabloids in Sweden, showed three different themes; the new and dangerous disease, a problem and stereotypes. By using the framing theory two various frames of orthorexia was found. These were a new type of eating disorder that framed orthorexia as a quite unknown disorder and which to begin with was questioned as an eating disorder and said just to be a trend. But also when healthy become unhealthy that framed orthorexia as a dangerous disorder that in the most extreme cases could lead to death. Orthorexia is in this frame descried as something wrong. Using the framing theory three different stereotypes showed. These were; the trendorthorectic, the elite athlete who became ill and the one with the thought full of obsessions. The first of the three stereotypes is the most modern and takes healthy to its most extreme. The second one is driven by a hang-up on the well-trained body that it ones had. And finally, the third one is the stereotype that best matches how the tabloids frame orthorexia. It also the most of extreme of the three stereotypes. Unlike the other stereotypes this one is driven by obsessive thoughts about both health, exercise and food.  My study shows that orthorexia is defined as when something healthy become unhealthy and is framed as something both dangerous and wrong in the Swedish tabloids. The tabloids help to understand orthorexia as an accepted eating disorder and is constructed as a social problem that we have to do something about.

Jag har skrivit en artikelserie om en bloggare som går under namnet Corruptio. Det är nu två år sedan bloggaren tycks ha avslutat sin verksamhet. Ännu finns tre av hans bloggar, där hundratals inlägg publicerats mellan år 2009 och 2016, fortfarande kvar. Bloggaren har kallats ”norra Europas största näthatare” och har gjort det till sin nisch att anklaga personer för brott som det inte finns några bevis för att de har begått. I inläggen kallas personerna som hängs ut ofta för mördare och pedofiler och de anklagas för att ha begått ett flertal brott. Ofta rör det sig om olika former av korruption som personerna ska ha gjort sig skyldiga till. Det kan till exempel vara att de hjälpt till att dölja grova brott som politiker, poliser eller kungligheter ska ha gjort sig skyldiga till.

<p>På svenska webbplatser har Web 2.0 ökat explosionsartat de senaste åren, fler och fler mediesajter anpassar sig efter begreppet. Grundidén med Web 2.0 är att involvera användarna och få dem att bidra med information. Denna uppsats kommer visa hur mediesajter kan använda sig utav Web 2.0 för att få in läsarnas information kring en</p><p>nyhetsartikel via bloggning. Därefter blir innebörden med uppsatsen att presentera en</p><p>undersökning som bygger på användartester och intervjuer för att ta reda på om</p><p>nyhetsartiklar får mer eller mindre trovärdigheten via en dialogisk kommunikation. Undersökningen kommer även presentera för‐ och nackdelar med att förmedla nyheter via Web 2.0 med hjälp av bloggar. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ ansats där empirisk data från sex Stycken intervjupersoner har jämförts med</p><p>den teoretiska referensramen.</p><p>Slutsatserna visar att våra intervjupersoner anser att bloggning är ett bra komplement</p><p>för att förmedla och för att öka trovärdigheten kring en nyhet. De faktorer som är avgörande är hur bloggar presentera information och om den är personlig skriven.</p><p>Mängden text på bloggen var även avgörande och om bloggen skapade nya funderingar kring nyheten. Ett slutgiltigt svar på vår problemformulering blir att bloggning kan inverkar på en nyhetsartikels trovärdighet, men det är flera olika faktorer som ligger till grund för påverkan.</p>

<p>Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största</p><p> nättidning</p><p> – Aftonbladets nätupplaga. </p><p>Författare: Joakim Jonsson</p><p>Handledare: Ingegerd Rydin</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Typ av rapport: C-uppsats 10 poäng</p><p>Utbildning: Högskolan i Halmstad</p><p> Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p> Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poäng</p><p>Denna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. </p><p>Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder. Det andra området som diskuteras är en uppföljning på den första: Hur kan ungdomar påverkas av dessa strategier? Här ska man få en uppfattning av konsekvenserna, både negativa och positiva. </p><p>Slutsatser i korta drag är att Aftonbladet.se både har positiv och negativ inverkan på ungdomar. Aftonbladet skapar nyfikenhet för nyheter och deras artiklar gör det lätt för läsaren att ta till sig nyheten. Ungdomar blir medvetna och tar därigenom ställning. Negativt är dock att det är på bekostnad av nyhetsvärde, djup i nyheten samt ibland även korrekthet. </p><p>Sökord: Internet, journalistik, innehållsanalys, Aftonbladet,</p><p> ungdomar, tabloid och nyhetsvanor.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.