Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Studien är inriktad på att undersöka ”etnicitet” som ett av de centrala begreppen inom journalistikens och politikens fält. Syftet med uppsatsen är att visa hur begreppet etnicitet definieras och används i den politiska debatten och hur det relateras till mediernas användning i samtid. Vi förstår världen genom diskurser dvs. världen har i sig ingen annan ordning än den som vi ger den. Hur den etniska diskursen är, beror på vilken historisk kontext den uppkommit i. Historiska kontexten i studien är det senaste decenniet dvs. 1996-2006. Metoden i denna studie är en diskursanalys där en kvantifiering används som en språngbräda för en kvalitativ analys. I många sammanhang är det viktigaste inte hur många gånger utan hur något sägs. I det avseendet är det avgörande för etniska diskursen hur begreppet etnicitet används av den högsta politiska maktens representanter i en stat samt journalistikens ledarskribenter. Relationen mellan journalistik och politik analyseras ofta som en kamp, men studiens resultat är den motsatta. Relationen mellan de politiska och journalistiska institutionerna är en fråga om samarbete inom ramen för den övergripande utrikespolitiska/nationella diskursen.

This theisis aims to expand the understanding of how the termination of Östran local editorial staff is effecting the municipality politics and organisation orientated substance of the rivale newspaper Barometern when it becomes a monopoly news paper. I examine if the hypothesis in consideration of the press investigation of 1972 will occur through a quantitative analysis of selected articles in Barometern and Östran in 2010 and 2014. I examine if the information will be insufficient, if it will be a monopoly of opinion formation, if the investigative journalism will be suffering and if the group communication will be worse. With this analysis it becomes clear that the news paper Barometern cover less of the municipality politics and organisation orientated substance when it is a competive news paper.   My analysis shows us that the information will not be insufficient, it will not be a monopoly of opinion formation, the investigative journalism will not be suffering and the group communication will be worse when Östrans local editorial staff is terminated.

Artikelserien ”Detroit - När maskinerna stannat” handlar om Detroit – om hur staden fallit och nu kämpar för att resa sig. I artikelserien vill vi måla en mer nyanserad bild av staden än den polariserade version som annars ofta syns i media. Detroit porträtteras ofta väldigt mörkt eller väldigt positivt, vi ville hitta en medelväg. I den första artikeln beskrivs stadens historia. I den andra intervjuas unga entrprenörer om deras projekt som är knutna till Detroit. Den tredje texten handlar om medierapporteringen om staden. Tillsammans kompletterar delarna varandra, men de kan också stå för sig själva. Artikelserien innehåller foton och layouten är gjorde i InDesign. Metoden som används i arbetet är den kvalitativa intervjun. Intresset låg i att höra olika personers tankar och kunskaper om de olika ämnena, snarare än att mäta en större grupps attityder. Jag använder mig av ontologisk konstruktionism som teori i min reflektonsrapport, då jag ville ställa frågan om det går att rapportera korrekt om verkligheten. Det förutsätter att det finns en riktig verklighet, medan det konstruktionistiska synsättet är att vi skapar våra egna verkligheter. Detta var relevant då den svartvita bevakningen av Detroit var något vi ville komma bort från - vi ville komma närmare verkligheten.  När vi åkte till staden ställde vi oss frågan om den skulle kunna komma tillbaka, men vi åkte därifrån med insikten att den aldrig blir sig lik.

Vår tids vagabonder — en kvalitativ studie om hur osäkra anställningsvillkor påverkar journalisters arbetsprestation
Gustav Franzén
Journalistiska grunder C, C-uppsats Höstterminen 2016
11 665
Journalistik, vikariat, konvergens, autonomi, professionalisering. Mediebranschen har de senaste åren sett en utveckling som gått till att färre journalister väntas göra mer i form av en multikompetens som ersatt tidigare mer specifika yrkesroller. Samtidigt har andelen fasta anställningar minskat, och ersatts av vikariat både i form av inhopp- och heltidsvikariat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna utveckling påverkar arbetsprestationen för de journalister som inte är fast anställda på redaktioner i Sverige, enligt journalisternas egna subjektiva upplevelser. Metoden för att undersöka detta har varit strukturerade djupintervjuer med sju olika verksamma journalister med olika yrkesroller. Resultaten som framkom från undersökningen var att respondenterna upplevde kortsiktighet, stress och en ökad motivation som effekter relaterade till deras anställningsform och arbetsprestation. Huruvida effekterna var att betrakta som positiva eller negativa varierade från individ till individ. Respondenterna uppvisade inget mönster som tydde på att någon av de återkommande effekterna hade en nödvändigtvis positiv eller negativ inverkan på deras arbetsprestation. Ingen av respondenterna var ensidigt positivt eller negativt inställd till sin anställningsform, men samtliga uppgav att de trivdes bra med både sin anställningsform och på sin arbetsplats i allmänhet.

I denna uppsats undersöktes med hjälp av en kritisk diskursanalys hur kvinnors användande av muslimska klädesplagg framställdes i Aftonbladet och Dagens Nyheter, under en månads tid då det kontroversiella burkiniförbudet i södra Frankrike rådde. Totalt undersöktes 26 texter däribland nyhetstexter, insändare och olika typer av opinionsmaterial. Elva av texterna var från Aftonbladet och resterande 15 var från Dagens Nyheter. Resultaten påvisade att slöjan ofta förekom i en negativ diskurs. Den vanligast förekommande diskursen var den nationalistiska där debatten präglades av ett vi- och de-tänk. Inom denna diskurs framgick att franska värderingar och ett bevarande av en ”fransk” identitet var genomgående. I diskursen fanns även en tydlig markering i att slöjbärande muslimer inte hör hemma i Frankrike och att de därför inte kan refereras till som fransmän. Slöjan framställdes allt som oftast som ett politiskt medel, eller också som något omodernt, våldsamt, främmande eller förtryckande. Resultatet visade också att muslimska slöjbärande kvinnor sällan fick uttala sig i texterna. De som istället förde debatten och blev opinionsbildare var inflytelserika och mäktiga politiker.

Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell, av totalt 10 artiklar från svenskt tryckt press. Frågorna som uppsatsen söker svar på är vilka diskursiva element som är tongivande, samt vilken bild av EU detta genererar i den svenska EU-journalistiken. Uppsatsen bygger på ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärderingsteori och diskursteori. Resultatet av analysen visar att EU ofta beskrivs med ett förenklat och förenklande språk, i termer av EU som en enhet. I de flesta av de analyserade artiklarna förenklas EU:s institutionella system, där varken produktions- eller professionsprocesser i det journalistiska arbetet erbjuder en vidare förståelse eller kunskap om EU som institution. Resultatet visar att de journalistiska valen – det upprepande språkbruket, slentrianen och det organisatoriska trycket – har en ideologisk förankring. Dessa ger en bild av EU som en enhet, en röst, en överstatlig kraftfull byråkratisk aktör som samtidigt leder till problematik i att föra in EU-journalistiken i en nationell kontext.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation. Resultaten av diskursanalysen visar att Rinkeby representeras som en annorlunda plats i förhållande till ett implicit majoritetssamhälle och att dess invånare bland annat beskrivs genom dikotomin god/ond. Därmed isoleras de samhällsproblem som artiklarna tar upp till förorten, och problemens lösningar tycks handla om att ”goda krafter” ska besegra ”onda”. Med samma logik blir det förorten i sig som påstås vara segregerad, inte staden eller samhället i stort. Således kan vi säga att artiklarnas representationer av förorten fungerar ideologiskt: eftersom de döljer den sociala, hierarkiska relationen mellan förort och majoritetssamhälle bidrar de till att reproducera den.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp. Till den kvalitativa undersökningen genomfördes ett strategiskt urval utifrån de teman som visade sig vara vanligast förekommande i den kvalitativa studien. Artiklarna valdes ut för att exemplifiera typiska texter i det aktuella temat. I den kvalitativa undersökningen tittade jag på framställningen av ADHD i artiklarna med utgångspunkt i gestaltningsteorin. Med resultaten från de båda undersökningarna har jag sedan dragit generaliserande slutsatser om mediebilden av ADHD. ADHD figurerar främst i artiklar som handlar om ADHD-medicinering, brott eller en kändis som på något sätt talar om sin diagnos. Sammanhangen i dessa teman är övervägande negativa. Temat kändisar med ADHD-diagnos är dock ett positivt tema. Om man ser till det totala antalet artiklar så var nära hälften i ett negativt sammanhang medan de positiva motsvarade en fjärdedel.  I medierna är det oftast en man som porträtteras med ADHD. Denna man har i 1/3 av fallen någon form av brottslig bakgrund i form av kriminalitet eller missbruk. Att den med ADHD är en kvinna förekommer mycket sällan.  Flest artiklar publicerades det i Aftonbladet. Kvällspressen var inriktad på teman som kändisar, ADHD-medicinering och diagnosen generellt. I dagstidningarna förekom ADHD i nyheter om forskning och nya rön samt reportage och personporträtt.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt. Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade. Utifrån svaren har vi sedan besvarat våra vetenskapliga frågeställningar. Vi har utgått från Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital när vi har besvarat dessa frågeställningar. Sportjournalisterna anser bland annat att bristen på förebilder, en annorlunda idrottskultur och medieföretagens oförmåga att anställa är anledningar till att det finns så få sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Enligt redaktionscheferna beror det på den låga omsättningen av personal, samtidigt som det är väldigt få med utländsk bakgrund som söker sig till sportredaktionerna. Sportjournalisterna är försvenskade och ser sig själva som svenskar vilket ses som fundamentalt för att komma in i den sportjournalistiska branschen. Det sociala kapitalet är det viktigaste för att komma in, och personer med utländsk bakgrund har svårare för att knyta åt sig de kontakter som krävs för att komma in på det sportjournalistiska fältet.