I följande uppsats kommer filmkritikens utveckling undersökas. Till grund för arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-åren har skett en förenkling av filmkritiken. Syftet är att undersöka ifall det går att hitta belägg för tidigare nämnda hypotes och i så fall hur filmkritiken förändrats. De frågor som besvaras i uppsatsen är Har det skett en förändring i genren filmkritik? Vad kan förklara denna eventuella förändring? Är förändringen i så fall konsekvent under de åren som studeras? Analysmaterialet består av åtta stycken filmrecensioner publicerade i Dagens Nyheter mellan åren 1960 och 2005. Urvalet har gjorts efter fyra, ur ett filmvetenskapligt perspektiv, definierade perioder. Ur varje period har sedan en recension av en, för tiden, representativ film samt recensionen av det årets Oscarsvinnare i kategorin Best Picture använts. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen ligger Walter Ongs teori om en inskriven och fiktionaliserad publik, Hans Robert Jouss teori om vad författaren förväntar sig att sin publik vet (Horizon of experience och expectation) och till viss del Foucaults maktbegrepp om hur makt utövas inom vissa områden. Som analysmetod har en kvalitativ innehållsanalys valts, till grund för den ligger Johanna Ledin och Ulla Mobergs text om textanalytiska metoder. Resultatet visar att en förändring av filmkritiken har skett utifrån de analyserade texterna. Dock visades sig inte förändringen vara konsekvent som först antagits. En tydlig förändring i skribentens relation till sin inskrivna publik kunde ses mellan olika perioderna. Också texternas koherens och struktur visade sig skilja mycket.

Under de senaste årtiondena har Nepal fått utstå gerillakrig, maktövertagande från flera olika håll samt en liten period av totalitärt styre. Landet har fler etniska grupper än de flesta andra länder och rymmer flertalet av världens religioner. I landets politiska sfär finns representanter för extrem höger såväl som extrem vänster, där både Marxister och Maoister i dag sitter med i regeringen. Mitt i detta finns journalister och medier, vars förutsättningar till fritt verkande denna uppsats ämnar undersöka. Är Nepals press fri att granska makten och fritt informera sina medborgare?Vilka hinder finns för pressfriheten, och vilka ämnen rapporteras det aldrig om?Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med ett antal nepalesiska journalister, för att komma närmare svaret på dessa frågor samt utröna teman och problem som vidare borde undersökas. Studien kommer att visa att Nepals journalister själva känner sig relativt fria, men kämpar med ett antal frågor och teman vilka det är svårt att rapportera om. Studien visar vidare att både politiker och kriminella har viss makt/inflytande över mediers rapportering, samt att Nepals pressfrihet i allt högre grad hotas av kommersialisering och inflytande från företag och företagsintressen

Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder: Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare?   För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet. Materialet bygger på totalt 113 artiklar varav 60 artiklar handlar om Annie Lööf och 53 artiklar handlar om Jonas Sjöstedt. För att undersöka hur Lööf och Sjöstedt gestaltades i de svenska dagspresstidningarna har jag använt gestaltningsteorin och tidigare forskning som därmed även ligger till grund för innehållsanalysens analysschema. Gestaltningen av Lööf och Sjöstedt har jag sedan analyserat utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader i gestaltningen av Annie Lööf och Jonas Sjöstedt samt att de kan analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. De främsta likheterna är att Lööf och Sjöstedt gestaltades som vinnare av den interna partiledarkampen men även som hot och stridslystna gentemot andra partier och politiker. De gestaltades även i lika låg utsträckning utifrån kläder och utseende. De främsta skillnaderna är att de gestaltades som vinnare, hot och stridslystna på olika sätt. Sjöstedt gestaltades som ett större hot och en lovordad vinnare medan Lööf gestaltades som mer stridslysten och ”bara” en vinnare. De fick även uttrycka sina politiska åsikter och förslag om olika ämnen. Lööf fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en privat sfär medan Sjöstedt fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en offentlig sfär. Det rådde även högre grad av personifiering i gestaltningen av Lööf medan gestaltningen av Sjöstedt handlade i högre grad om politiska sakfrågor vilket kan ses som en uppdelning av en privat och offentlig sfär. Skillnaderna i gestaltningen kan ses som ett sätt att upprätthålla en genusordning där mannen är överordnad kvinnan. Det kan också ses som ett genuskontrakt där könen hålls isär och mannen utgör normen vilket han även anses göra inom politiken. Det kan bland annat förklara uppdelningen av den privata och offentliga sfären. Skillnaderna kan också ses som en dikotomi vilket skapar genusstereotyper.

Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna. Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com. Svenskafans.com är en sida av fans för fans och bygger på supportrars engagemang. Det redaktionella materialet är skrivet av supportrar. Anledningen till att vi valde att ta en huvudnyhet per dag från respektive webbplats var för att Svenskafans.com endast publicerar texter på sin webbplats. Vi ville undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik inom ramen för sportjournalistik (fotboll). Sportbladet och Dagens Nyheter representerar journalistiken och ”professionella journalister”. I uppsatsen besvaras frågeställningarna; Hur efterföljs de pressetiska reglerna? Finns det några skillnader mellan texter skrivna av en journalist och texter skrivna av en medborgarjournalist? - Språk, Partisk/opartisk, Fokus i texten, Eget/hämtat material Vilket fack kan Svenskafans.com placeras i? (Med fack menar vi professionell journalistik eller medborgarjournalistik) Resultatet av undersökningen tyder på att det inte finns någon specifik gräns mellan vad som kännetecknar professionell journalistik och medborgarjournalistik, förutom att många journalister nu för tiden har en journalistutbildning. Eftersom journalistik inte är en profession är det svårt att sätta etikett på vem som är och vem som inte är journalist.

No description available.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna var Dagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011). Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar. De är: Research, filmens handling, ställningstagande kommentarer, personlig reflektion och om recensenten närmar filmen på ett tydligt sätt. Jag har försökt att urskilja möjliga tendenser till ökning eller minskning av de olika komponenterna före jämfört med efter sifferbetygets införande. Mitt resultat är dock att sifferbetyget inte verkar ha påverkat texten nämnvärt i DN:s filmrecensioner. Men det är möjligt att om man analyserade en större mängd texter under en längre tid skulle vissa tendenser kunna urskiljas.

No description available.

No description available.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, även känd som gestaltningsteori på svenska, en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Studiens analys visade att det fanns skillnader mellan hur kvinnorna och männen framställs i denna skandal. Kvinnorna ges mindre utrymme att uttala sig, rapporteringen kring deras snedsteg är mer negativ och de skildras främst utifrån sitt privatliv. Männen skildras från sin yrkesroll som politiker, får mer internt stöd från partiet och tillskrivs kompetenta och pålitliga karaktärsdrag.

Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur? För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie. Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media. Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.