Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena? Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.

<p>Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.</p>

<p>Denna uppsats studerar Sodom och Gomorraberättelsen både med avseende på tillkomsthistoria och undersöker även hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frågeställning är huruvida denna denna berättelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid används för fördömandet av homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar är nej! Uppsatsen behandlar också Leviticus text rörande homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna.</p>

Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.

Denna uppsats studerar Sodom och Gomorraberättelsen både med avseende på tillkomsthistoria och undersöker även hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frågeställning är huruvida denna denna berättelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid används för fördömandet av homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar är nej! Uppsatsen behandlar också Leviticus text rörande homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna.

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken …om detta må ni berätta… samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats. I vissa fall kan man även se att de ovannämnda sociala och politiska processerna har tendenser till att ha påverkat författarnas text. Genomgående var att de flesta författare knappt berörde Förintelsen och staten Israels tillkomst och utveckling

This study examines how six Jewish youth in Stockholm County experience their Jewish identity in relation to religious education and the surrounding culture. The investigation is based on three research questions: (1) How do Jewish youth perceive the representation of Judaism in school's religious education? (2) How do they feel that their Jewish identity has been influenced by religious education? (3) What impact does the cultural life outside of school have on the Jewish identity of the youth? Semi-structured interviews were conducted to collect data, and a thematic analysis was used to process the material. The theoretical framework for the study consists of Nancy Ammerman's theory of public narratives and identity narratives. The results indicate that the respondents are dissatisfied with how Judaism is represented in religious education. It has also not affected their identity as much as the cultural aspects. This dissatisfaction arises from the education being too general, lacking focus on lived religion, and using Christianity as a reference frame. Therefore, the respondents demand a more inclusive and nuanced approach to religious education.

The aim of this paper is to study how Swedish ­Jewish women and non-men relate to widespread notions of Jewish motherhood and the trope of ”the Jewish mother”, through their own  stories. The paper asks how they relate to notions of Jewish motherhood, how these notions  function in the construction of their identities as Jewish and how it relates to processes of  community and nationalism. The material that is analyzed is the narrative of fourteen Jewishidentified women/non-men gathered with a survey interview. It is analyzed through theories  of the relation between motherhood and nationalism, the constitutive terms of a diaspora and an intersectional approach to racialized processes of gender and gendered processes of the  constitution of race and ethnicity. The thesis concludes that through the informants’ stories  the cultural symbol of ”motherhood” is dependent upon certain symbols in its own, such as  food and religious practices, that relate to identity processes among the informants, and to  processes of community and nationalism tied to motherhood. Jewish mothers, potential  mothers and parents are effected by expectations of certain Jewish ways of performing  motherhood in their identification as Jewish and in their sense of belonging to the Jewish  community. They also relate these expectations to portrayals of Jewish mothers from popular culture as well as to the parenting and memories of their own mothers and ancestral women.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

This bachelor’s thesis is an ethnological study with focus on examining conditions for and navigation between different subject positions in Swedish everyday life. The study problematizes the nature of Swedishness and examines the relationship between Swedishness, whiteness, and Jewishness. Who is Swedish and when is examined, and in which situations Jewishness is brought to light and made note of. The essay discusses the boundaries of the act of passing and what strategies Jews in Sweden use to navigate between Swedishness and Jewishness and adaptations to live as smooth a daily life as possible. Based on the theory derived from phenomenology and post-structuralism as well as interviews with six Jews resident in Sweden, the paper highlights the complicated ways in which norms interact and how identifications arise through deviation. Whiteness is examined in relation to Jewishness and Swedishness and appears, similarly to other social positions, depending on context, time and place. The empirical evidence shows how Jews in Sweden try to pass as (white) Swedes while at the same time trying to keep their Jewish identity. That Jewish bodies act differently and feel at home dependent on place is made clear by an account of the importance of the diasporic experience for Jewish life in Sweden.