I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Seniorer är en utsatt grupp under covid-19-pandemin då de riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död till följd av covid-19. Samtidigt innebär de restriktioner som har införts för att skydda mot covid-19 stora förändringar i människors vardag och riskerar att påverka den psykiska likväl som den fysiska hälsan negativt. Naturen påverkar däremot hälsan positivt på en rad olika sätt och människan tenderar att återhämta sig mer gynnsamt i kontakt med naturen. Naturen kan även utgöra en resurs för att hantera stress under en kris på ett bättre sätt. Den salutogena teorin känsla av sammanhang (KASAM) med delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, Attention Restoration Theory samt Supportive Environment Theory har använts som teoretiska ramverk i studien. Träffpunkten flyttar ut var en intervention med syfte att öka förekomsten av enkla friluftsaktiviteter i närnatur bland seniorer med mål att främja hälsan. I studien har tolv seniorer som deltog i träffpunkter förlagda utomhus deltagit i en semistrukturerad intervju. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att seniorerna påverkades positivt socialt, fysiskt och psykiskt på ett holistiskt sätt genom interventionen, att naturen hade en gynnsam effekt för välmående och slutligen att seniorerna hade olika förhållningssätt i pandemin. Förhållningssätten utgjordes av inre och yttre strategier där samhörighet och sysselsättning framkom som yttre strategier där träffpunkten hade en betydande roll. Implikationen är att interventioner som använder naturen som arena kan utgöra en preventiv och hälsofrämjande åtgärd för seniorer som är betydelsefull för att främja folkhälsan i en kris såsom covid-19-pandemin. / Seniors are a vulnerable group during the COVID-19 pandemic as they are at risk of suffering from serious illness or death from COVID-19. At the same time, the restrictions that have been introduced to protect against COVID-19 have implied major changes in people's everyday lives and risk affecting the mental as well as the physical health negatively. Nature has a positive effect on health in various ways and humans tend to recover more favorably in contact with nature. Nature can also be a resource for dealing with stress during a crisis. The salutogenic theory Sense of Coherence (SOC) including the aspects of comprehensibility, manageability, and meaningfulness, has been used as a theoretical framework in the study. Twelve semi-structured interviews have been carried out with seniors who participated in meeting places outdoors. The material has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. The results show that the seniors were influenced positively socially, physically, and mentally in a holistic way through the intervention. Furthermore, it emerged that nature has a beneficial effect for well-being and that different attitudes emerged in the pandemic among the seniors. The attitudes consisted of internal and external strategies where cohesion and carrying out activities emerged as external strategies where the meeting point had a significant role. The implication is that interventions using nature as an arena can constitute a preventive and health-promoting measure for seniors that is important for improving public health in a crisis such as COVID-19 pandemic.

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. / In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

This study aims to analyze factors and individual characteristics that affect the outcomes:work-life balance, work engagement and sense of coherence for white-collar workers whenworking remotely. In today’s society where technology is constantly evolving, hybrid and remote work optionsare becoming more common. Research has shown that work-life balance, work engagement,and sense of coherence affect employee well-being and organizational performance. Theresearch on the extent to which remote work can contribute to sustainable work andemployee well-being is mixed, and most of the research on remote work has been conductedeither before or during the COVID-19 pandemic. Further post-pandemic research cancontribute to more sustainable work and society as a whole. To analyze what factors affect the outcomes in a remote work setting, a mixed-methodapproach was used to gain a comprehensive understanding, including a quantitative and aqualitative study. The quantitative method included bivariate correlation tests, multiple linearregression and group difference testing on cross-sectional survey data collected from twolarge Swedish companies. The qualitative method included six interviews with experiencedwhite-collar workers, which helped us interpret the findings and gain a more in depthunderstanding of quantitative results. To analyze the study findings the theoretical model ofhuman, technology, and organization (HTO) was applied. The quantitative study showed that social support from superiors, remote leadership quality,functionality of digital management systems and digital learning climate were identified asfactors that were associated with work-life balance, work engagement and sense ofcoherence. However, digital resources and social support from superiors were found to beinfluencing work engagement and sense of coherence to a greater extent. For work-lifebalance, social support from superiors and remote leadership quality was found to besignificant. The qualitative study showed that the interviewees' perception of work-lifebalance, work engagement, and sense of coherence was affected by flexible workingarrangements, functionality and use of digital tools, social interaction, collaboration,communication, inspirational relationships at the workplace, supportive colleagues, andsupportive and responsive superiors. Better understanding of what factors affect employees'personal and working life when working remotely can help organizations to promoteoccupational well-being and performance, which can contribute to more sustainable work. / Denna studie syftar till att analysera faktorer och individuella egenskaper som påverkarutfallen: balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang och känsla av sammanhangför tjänstemän som arbetar på distans. I dagens samhälle där tekniken ständigt utvecklas, blir hybrid- och distansarbeten alltvanligare. Forskning har visat att balans mellan arbete och privatliv, arbetsengagemang ochkänsla av sammanhang påverkar medarbetarnas välbefinnande och organisatorisk prestation.Forskningen om i vilken utsträckning distansarbete kan bidra till hållbart arbete ochmedarbetarnas välbefinnande är blandad, och det mesta av forskningen om distansarbete harbedrivits antingen före eller under COVID-19-pandemin. Ytterligare postpandemiskforskning kan bidra till ett mer hållbart arbete och samhället. För att analysera vilka faktorer som påverkar utfallen i distansarbete användes en blandadmetod för att få en övergripande förståelse, inklusive en kvantitativ och en kvalitativ studie.Den kvantitativa metoden inkluderade bivariata korrelationstester, multipel linjär regressionoch tester av gruppskillnader. Tvärsnittsdata samlades in från två stora svenska företaggenom en enkät. Den kvalitativa metoden inkluderade sex intervjuer med erfarna tjänstemänoch hjälpte oss att tolka utfall och få en mer djupgående förståelse av kvantitativatestresultat. För att analysera studiens resultat användes den teoretiska modellen förmänniska, teknologi och organisation (MTO). Den kvantitativa studien visade att socialt stöd från överordnade, ledarskapskvalitet pådistans, funktionalitet av digitala ledningssystem och digitalt lärandeklimat identifieradessom faktorer som korrelerade med utfallen. Digitala resurser och socialt stöd frånöverordnade visade sig dock ha en större förknippning med faktorerna som påverkararbetsengagemang och känsla av sammanhang. För balans mellan arbete och privatliv varsocialt stöd från överordnade och ledarskapskvalitet på distans betydande. Den kvalitativastudien visade att intervjupersonernas uppfattning om balans mellan arbete och privatliv,arbetsengagemang och känsla av sammanhang påverkades av flexibla arbetsarrangemang,funktionalitet och användning av digitala verktyg, social interaktion, samarbete,kommunikation, inspirerande relationer på arbetsplatsen, stödjande kollegor, samt stödjandeoch lyhörda överordnade. Bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar anställdaspersonliga liv och arbetsliv när de arbetar på distans kan hjälpa organisationer att främjayrkesmässigt välbefinnande och prestation, vilket kan bidra till ett mer hållbart arbete.

För att främja hälsa och välbefinnande på arbetsplatser börjar ett perspektiv på arbetsmiljöarbete gå från att fokusera på vad som gör människor sjuka, till att fokusera på vad som gör människor friska. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete har därmed börjat att växa fram som innebär att utveckla, möjliggöra och bevara det som fungerar bra på arbetsplatsen. Känsla av sammanhang (KASAM), är en teori som myntades av Aaron Antonovsky (2005). Teorin kan användas i ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete då den kan ge en förståelse över vilka faktorer som kan främja hälsa. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är teorins tre komponenter. Genom att stärka komponenterna kan hälsa främjas. Syftet med föreliggande studie är att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan stärka känslan av sammanhang i arbetet och vidare beskriva hur känslan av sammanhang upplevs av de anställda på ett detaljhandelsföretag. Genom en abduktiv tematisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer, studeras vilka förutsättningar arbetsgivaren ger de anställda för att stärka KASAM. Vidare studeras hur upplevelsen av känslan av sammanhang är ur ett medarbetarperspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av Antonovskys teori känsla av sammanhang och dess tre komponenter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det är ett öppet och familjärt klimat på företaget. Det visade sig även att de anställda stöttar varandra och är engagerade i sitt arbete. Av resultatet framkom att företaget har flera värderingar, varav en är tillsammans, vilket genomsyrar det mesta på företaget. Samtliga av de anställda tar fasta på värderingen tillsammans vilket präglar deras sätt att vara och agera. Genom värderingen tillsammans skapas en gemenskap på det undersökta detaljhandelsföretaget som är av betydelse för att stärka känslan av sammanhang. / To promote health and well-being at workplaces, a perspective on work environment management has shifted from mainly focusing on what makes people sick, to another perspective, what makes them healthy and causes well-being. Health-promoting work environment management has thus begun to emerge, which means developing, enabling and preserving what works well in the workplace. Aaron Antonovsky (2005), founded a theory: Sense of coherence (SOC), which can be used in health-promoting work environment management as it can provide an understanding of which factors that can promote health. The SOC theory's components are comprehensibility, manageability, and meaningfulness and by strengthening the components, health can be promoted. The purpose of this study is to create an understanding of which factors that can strengthen the sense of coherence at work and also describe how the sense of coherence is experienced by the employees at a retail company. Through an abductive thematic analysis of eight semi-structured interviews, the prerequisites the employer gives the employees to strengthen SOC are studied. Furthermore, the experience on how the SOC is from the perspective of an employee are studied. The theoretical framework of the study is based on Antonovsky's theory sense of coherence and the three components. Based on the interviews, it turned out that there is an open and familiar atmosphere within the company. It also turned out that the employees support each other and are committed to their work. The results indicate that the company has several values, one of which is togetherness,which permeates most of the company. All employees adhere to the value togetherness, which characterizes their way of being and acting. Through the value togetherness, a fellowship is created within the retail company, which is important for strengthening the sense of coherence.