Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat & Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.

I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Bakgrund: Cancer är idag en vanlig sjukdom och vid sidan av en person med cancer finns närstående som kan riskera att glömmas bort. Att vara närstående kan vara en påfrestande upplevelse och riskerar att leda till ohälsa. Närstående bör involveras i vården och deras välmående bör tas hänsyn till. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de närståendes upplevelse av stöd som fenomen, när en person i deras närhet drabbats av cancer. Metod: En deduktiv litteraturöversikt med KASAM som teoretisk utgångspunkt. För att besvara syftet användes kvalitativa artiklar. Sökningar i CINAHL gjordes och resulterade i 16 resultatartiklar. Resultat: Närstående upplevde den nya livssituationen som ofattbar, information kring sjukdom och behandlingsmöjligheter från vårdpersonal gjorde situationen mer begriplig. De närstående använde olika strategier för att anpassa sig till situationen och fann stöd i vänner och familj. Att närvara vid behandlingar ledde till delaktighet i vården vilket gjorde att de närstående upplevde ett syfte. Slutsats: Genom stöd kan en känsla av sammanhang upplevas trots närvaro av sjukdom. Att som närstående bli sedd och lyssnad till underlättar för att hantera den nya situationen och att finnas där för den sjuka personen. / Background: Cancer is a common disease and is often associated with death, although the treatments are getting better and the number of survivals is growing. In the shadow of a person with cancer there will always be loved ones who should not be forgotten.    Aim: The aim of the study was to describe the next of kin’s experience of support as a phenomenon, when a loved one is affected with cancer. Method: A deductive literature review with sixteen qualitative articles was made, using Sense of Coherence [SOC] as a theoretical approach. Searches for result articles was made in CINAHL. Result: Relatives experienced the new life situation as unimaginable, information from healthcare staff about the disease and possibilities of treatment made the situation understandable. Relatives used different strategies to adjust to the new situation and found friends and family to be a source of support. Being present during treatment gave the relative a sense of purpose. Conclusion: With support a sense of coherence can appear even in the presence of disease. To be seen and listened to makes it easier for the next of kin to handle the new situation and be able to be there for the ill person.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.   Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang. / Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence.  Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.

Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö. / Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.

This study was conducted at a special school for children with autism and developmental disabilities. The study consists of three interviews where pedagogues have different experiences of working with children in need of special support. The aim is to get an idea of how teachers think about working with children autism, but above all to find out what methods and educational tools that are used, and why they are used to best motivate students to a rewarding education. Sense of coherence (SOC) is a central concept and a theoretical basis of the study relating to the student to create comprehensibility, manageability and meaningfulness in life. All of these three are essential for the student to find a predictable environment. From the result shows how schools and teachers use different methods and different tools, but both have a focus to help the student find motivation in the learning process. Pedagogues mentions three pedagogical tools where two of them get a little more space in the paper. The pedagogues tell how they think about the various tools and intention of these in the process of helping the student in the quest to find the motivation and meaningfulness in school and life. It is important to highlight the need for special education for children with special needs where special school is an institution that offers expertise in this. Something that makes a big impression is the discussion of how education and training should be tailored along each student's abilities and needs. The pedagogue dialogue is easy to attach to the policy in their operations, curriculum for special school (2011). One pedagogue also expresses this to be a living document which will also serve as support staff in the business.

The paper aims to examine how the wives of men with dementia experience their lives and how they perceive support from the society. The paper also aims to highlight the family care consultants´ work and views on support for families of people with dementia. Three spouses of people with dementia and three family care consultants were interviewed and the results were analyzed using Antonovsky's (1991) three theoretical concepts; comprehensibility, manageability and meaningfulness that comes from his theory Sense of coherence. The results show that the three wives whose men suffered from dementia spend most of their time, effort and energy on their husbands. They do not have time to think about their own needs and what support they feel they could use for themselves. They do not think about themselves as caregivers, they are spouses. Family care consultants are well aware of the importance of meeting and see the relatives in their lives, and denounces the importance of a support designed individually. Family care consultants understand that the most important and the best support society can provide a family care giver is that their close ones are well taken care of and given good care.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.