Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare. Resultatet blev svar som indikerade ett visst rollbeteende hos journalisterna. Vi kom fram till slutsatsen att interaktion med läsare ofta innebär en rollkonflikt för journalisten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka och jämföra förutsättningar för den svenska respektive den finländska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de båda ländernas kursplaner i matematik samt två läroböcker för årskurs 5 i respektive land. Det matematiska området bråk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses länderna emellan gällande matematiskt innehåll, språkbruk samt främjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang. I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finländska eleverna i årskurs 5 förväntas behandla fler moment inom bråkområdet. Detta avspeglas i viss utsträckning i läroböckerna, där de finländska böckerna omfattar fler moment på området. De moment som behandlas i båda ländernas böcker har dessutom en högre matematisk svårighetsgrad i de finländska än i de svenska böckerna. Detta tolkas som en möjlig förklaring till de finländska elevernas stora framgångar inom matematiken i internationella studier. Beträffande imitativa och kreativa resonemang visar resultatet inga generella skillnader i böckernas uppgifter. Däremot har böckernas introduktionsavsnitt olika språkliga karaktärsdrag. En tolkning av detta resultat är att introduktionsavsnitten i de svenska böckerna i större utsträckning kan främja kreativa matematiska resonemang medan språkbruket i de finländska introduktionsavsnitten kan främja imitativa resonemang. Samtidigt framhålls en risk med de svenska böckernas vardagliga språkbruk, då eleverna riskerar att inte socialiseras in i den matematiska diskursen. I detta avseende kan de finländska böckerna sägas utgöra bättre förebilder inom den matematiska diskursen då de präglas av ett striktare matematiskt språk. Översättningsled och reflektion över språket och det matematiska innehållet är dock nyckelfaktorer i undervisningen för att dessa texter ska bli meningsfulla.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet. Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare.

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet. I slutsatsen framkom att ett kvalitetsledningssystem ska vara ett stöd i det dagliga arbetet, ett system som leder mot kvalitet, där alla görs delaktiga. Som stöd i kvalitetsarbetet föreslogs befintliga modeller och teorier.

Syftet med detta examensarbete är att på uppdrag av Volvo Construction Equipment hitta en metod för att hantera och kategorisera idéflödet i deras idéhanteringssystem Interact. Den metod som användes var kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen är att metoden gick att använda för att kategorisera idéflödet men att ett material som sträcker sig över många ämnen tenderar att sänka tillförlitligheten på resultatet. Vidare bedöms materialet som detta arbete har producerat kunna användas för att bättre ta tillvara på idéer, vilket uppskattas av Volvo Construction Equipment.

No description available.

Syftet med vår studie är att utifrån en sociologisk frågeställning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi också se hur spelandet övergår från sporadiskt spelande till mer vanemässigt spelande samt utvecklingen av ettspelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi är riktigt intresserade utav processen in i ett spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett spelberoende samt vägen ur. Detta är inte likaväl belagt i forskningen och därför har vi valt att uppmärksamma det. De frågeställningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhållanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur någon tar sig ur sitt spelberoende. Metoden som användes var kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fem män som tidigare varit spelberoende. Resultatet av studien visar på att enligt intervjupersonernas berättelser så var det deras familjeförhållanden samt omgivning som var orsaken till att dem kom i kontakt med spel. Det kan konstateras nu i efterhand att våra fem intervjupersoner satt sig själva i enormt höga skulder på grund av spelandet. De har alla fått välja mellan att gå under eller söka hjälp. Valet blev att söka hjälp och alla har hittat en väg ut från spelberoendet trots att det krävdes förödande konsekvenser. Idag arbetar dem som stöd och rådgivare på en spelberoendeförening i Västsverige emot spelberoende.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:   Frågan till de nationella styrdokumenten är följande: Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]?   Frågor till lokala handlingsplaner: Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner? Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?   Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys.    [1]Skolverket 2009b [2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009 [3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009 [4]Skolverket 2009b [5]Skolverket 2009b [6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet. Genom en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter kontextualiserat till teori om etik, marknadskommunikation och konsument har vi frambringat resultat om synen på etik i marknadskommunikation.    Vi påvisar att marknadskommunikatörer förknippar etik i sitt arbete med sunt förnuft och en instinktiv känsla av vad som är rätt och fel utan mer precisa definitioner. Den viktigaste etiska frågeställningen i deras arbete enligt PR- och reklamverksamma är vilka uppdragsgivare de väljer att arbeta med. Marknadschefer associerar etik i deras arbete i hög grad till att följa de lagar som finns och att verka i konsumentens intresse. Kunskapen om den reglering av marknadskommunikation som idag bedrivs av stiftelsen Reklamombudsmannen är låg bland informanterna och många av marknadskommunikatörerna ser en helt självreglerande bransch med konsumentens aktiva roll som en lösning.   Slutligen diskuterar vi våra resultat och kommer fram till att en öppnare och mer etablerad diskussion om etik i marknadskommunikationsinsatser skulle gynna branschen och problematiserar de argument som lyfts fram om att ett lagstiftande skulle hämma branschens kreativa utveckling.