<p><strong>Bakgrund: </strong>Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. <strong>Metod:</strong> Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. <strong>Resultat: </strong>Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. <strong>Diskussion: </strong>Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  <strong>Slutsatser: </strong>Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.<strong><em></em></strong></p>

<p>Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.</p>

<p>Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.</p><p>Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.</p><p>Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna värderades vetenskapligt och uppfyllde kravet för vetenskaplig kvalitet samt analyserades genom innehållsanalys med latent nivå.</p><p>Resultat: Personlig utveckling, positivt synsätt på livet och förändrade sociala relationer, var av vikt för de positiva erfarenheter patienterna upplevde. Känslan av hopplöshet, känslan av att förlora kontrollen och oro inför framtiden, var framträdande inom de negativa erfarenheter som upplevdes. Tro på framtiden, finna energi och styrka till att hantera sjukdomen och stöd från andra människor, användes som strategier för att hantera livssituationen.</p><p>Slutsatser: De upplevelser som patienter med cancer återgav kan ha liknande upplevelser som andra patienter med kroniska och svåra sjukdomar. De positiva erfarenheter patienterna fick från sjukdomen kan vara av betydelse att upplysa för allmänheten och sjukvårdspersonal.</p>

No description available.

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Introduktion</strong>. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närstående</p><p>till personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående bör</p><p>livsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendes</p><p>erfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosen</p><p>bipolär sjukdom. <strong>Metod. </strong>Kvalitativ innehållsanalys av en bok där ett par, varav en har diagnosen bipolär sjukdom, berättar om sitt gemensamma liv. <strong>Resultat</strong>. Analysen resulterade i ett övergripande tema; Balans på slak lina, och fem subteman; Brist på delaktighet och stöd/Delaktighet och stöd, Avstånd/Samhörighet, Oro/Lättnad, Ovisshet/Hopp och Sociala konsekvenser. Resultatet visade att sjukdomen i hög grad även påverkar närstående. Relationen till den drabbade förändras vilket även det sociala livet gör. För närstående är delaktighet i vården och stöd för egen del en av förutsättningarna för att känna trygghet. <strong>Diskussion</strong>. Bristen på delaktighet och stöd upplevs av många närstående som ett stort bekymmer. Informationsutbyte kan ibland vara problematiskt beroende på lagar och bestämmelser och även i hur hög grad den sjuke vill att närstående ska vara delaktiga. Kompetent personal som har en dialog med närstående upplevs stödjande. Fallstudien gav möjlighet till en analys på djupet. Trots mycket forskning kring närståendes situation återstår mycket att göra för att förbättra denna.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Inom sjukvården påträffas ibland patienter med stickrädsla. Vid planerad sjukvård finns ofta tid och möjlighet att organisera så att patienten får en så god omvårdnad som möjligt. Inom den akuta sjukvården kan dessa faktorer saknas.</p><p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte var att beskriva vilka problem som kan uppstå i omhändertagandet av patienter med stickrädsla och sprutfobi, i samband med ambulans- respektive anestesiologisk sjukvård och hur personalen hanterar detta.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien genomfördes på ett sjukhus och en ambulansstation i Mellansverige. Ambulanssjukvårdare, ambulans- och anestesisjuksköterskor deltog. En kvalitativ fokusgruppsintervjumetod med kvalitativ innehållsanalys av materialet användes.</p><p><strong>Resultat: </strong>Den personal som ingått i studien var eniga om att stickrädsla inte är ett stort problem. Vid möten med människor som har stickrädsla ansåg de att det är viktigt att ta sig den tid som situationen kan ge. Att som vårdgivare ge ett lugnt och tryggt bemötande och ha ett pedagogiskt förhållningssätt, som vid omvårdnad av barn.</p><p><strong>Diskussion: </strong>Stickrädsla kan vara uttryck för olika underliggande obehagskänslor inför sjukvården. Några specifika riktlinjer vad gäller patienter med stickrädsla tros ej vara möjligt då varje möte är unikt.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> akutsjukvård, kvalitativ metod, pedagogiskt förhållningssätt, sprutfobi.</p><p> </p>

<p>The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.</p>

<p>The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences.</p> / <p>Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.</p>

<p>I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.</p><p>Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar.</p><p>Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail.</p><p>Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen.</p><p>Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat.</p><p>Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.</p>