Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

Bakgrund: Trakeotomi är ett kirurgiskt ingrepp för att skapa en fri luftväg, varefter en trakeostomi placeras. Indikationer för trakeostomi kan bero på sjukdom eller allvarligt trauma. Fysiologiska och psykologiska aspekter hos personer med trakeostomi kan påverkas. Omvårdnad hos personer med trakeostomi är omfattande och kräver bred kunskap både inom utrustning och åtgärder. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med trakeostomi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats grundades på åtta vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Artikelsökning gjordes i Cinahl, Medline och Primo. Resultat: Resultatet genererade i tolv subteman som presenteras i fyra huvudteman; Förändrad livssituation, Förändrad kommunikativ förmåga, Att vara fången i sin egen kropp och Upplevelser av omvårdnad. Personer med trakeostomi förstod behovet av trakeostomin, trots att det genererade i en annorlunda tillvaro. Frustration, sorg, isolering, och förlust av kontroll var känslor som framkom. En bra relation till omvårdnadspersonal och ändamålsenliga copingstrategier var faktorer som minskade dessa känslor. Konklusion: Behov av stöd, känsla av kontroll, att vara välinformerad och delaktighet var faktorer som påverkade upplevelsen av att leva med trakeostomi. Detta möjliggjordes genom användning av copingstrategier och att sjuksköterskan arbetar utifrån kompetensbeskrivningen.

Bakgrund: Diagnosen borderline har funnits i snart 100 år men fortfarande finns det brister i omvårdnaden av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever att de inte blir tagna på allvar inom vården. När sjuksköterskor uppvisar ett genuint intresse upplevs dock omvårdnaden som stödjande av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vilka omvårdnadsbehov personer med borderline/emotionell instabila personlighetsstörningar upplever sig ha inom psykiatrisk vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes via telefon med fyra deltagare. Alla var av kvinnligt kön, bosatta i Sverige och hade enligt egen utsago diagnosen borderline. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom övergripande temat Att ro tillsammans genom stormen. Personerna erfor upplevelser av att inte ha något värde till följd av att bli förnedrade, att inte tas på allvar och att vara i underläge. Detta resulterade i att deltagarna längtade att känna sig betydelsefulla genom att bli sedda som människor och att bli bemötta med kompetens. Slutsats: Personerna längtade efter att få mötas med en medmänsklig värdighet. Detta kan anses som trivialt men då vårdpersonal tillgodoser detta uppkommer en omvårdnad som kan innebära ett livsavgörande stöd för personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Nyckelord: borderline, kvalitativ innehållsanalys, längtan, tidvattenmodellen, underläge, upplevelse.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.

<p>Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön. Den sociala aspekten av arbetet betyder mycket för individen och är det som tenderar att främst skapa motivation, med förutsättningen att lönen är rättvis. Det kan därför tänkas att både sociala och materiella aspekter av arbetet är med och skapar motivation för HR-personer i arbetet.</p>

<p>Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor. Dessa teman sammanställdes till en lista över sätt att initiera/underlätta proaktiva beteenden. Undersökningen nyanserar bilden av proaktivitet som en egenskap med både positiva och negativa aspekter, samt ger exempel på dispositionella, kognitiva och emotionella faktorer som kan tänkas leda till initiativtagande beteenden.</p>

<p>Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner. Vidare studier på området kan hjälpa patienter att få bättre behandling mot HIV/AIDS.</p>

<p>Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.</p><p>Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod: </strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats: </strong>När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.</p>