No description available.

<p>När Försvarsmakten beställer materiel från Försvarets Materielverk sker detta genom kravdokumentet Teknisk, Taktisk, Ekonomisk målsättning (TTEM). Dokumentet skall spegla de krav som finns på systemets alla aspekter. Inom Försvarsmakten är det de materielsystemansvariga på högkvarterets produktionsledning som ansvarar för framtagandet. Processen för framtagande innehåller ett antal moment som skall genomföras.</p><p>Det är om framtagandeprocessen och dess ingående moment som är denna uppsats ämne. Syftet är att undersöka och utvärdera processen och om möjligt föreslå förbättringsåtgärder. Uppsatsen är uppdelad i en undersökning för att titta hur processen ser ut, samt en utvärdering för att se hur den fungerar i verkligheten. För att genomföra syftet finns ett antal verktyg beskrivna för att kunna mäta kvaliteten och processens funktion.</p><p>Resultatet visar att framtagandet av målsättningsdokumenten idag upplevs på ett flertal olika sätt, några av de materielsystemansvariga är negativa, andra aktörer mer positiva. Ett antal förbättringsförslag redovisas slutligen, dessa är främst inriktade på en förenkling av processen för att minska tidsåtgången och förenkla för dem som nyttjar processen.</p> / <p>When the Swedish Armed Forces orders equipment from the Swedish Defence Materiel agency they are using a structured document known as a technical, tactical, economic requirements document(TTEM). This document shall display all the necessary requirements of the equipments all aspects. Within the armed forces it is the officer responsible for each materiel system situated in the armed forces headquarters production department that produces the document. This process contains a number of activities that shall be done.</p><p>This essay is about this process and the activities within it. The purpose is to investigate and evaluate the process and if possible suggest improvements. The essay is divided into different parts, one is to investigate how the process is structured, and the other is how it operates in a daily life. To fulfill the purpose there are theories explained to measure the functionality and the quality of the process.</p><p>The results shows that the process is seen upon in a number of ways, some are negative, some are more positive. A number of improvements are suggested, mainly to simplify the process in order to reduce time and simplify work for the users</p>

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde. De studerade företagens projekt är komplexa projekt där kunden integreras i projektets utförande. Resultat: Vi har konstaterat att en fokusering på antingen outputkvalitet eller processkvalitet ger en obalanserad bild och medför vissa för och nackdelar. Att anamma helhetsperspektivet projektkvalitet skulle leda till att vissa problem, en obalanserad bild skapar, skulle kunna rättas till. Vi har även funnit att företagens strävan efter kundnöjdhet skulle kunna underlättas av helhetssynen på projektkvalitet.

In this qualitative study the authors explores, by studying several quality-development models what quality in leadership is. The models are: Total Quality Management; SIQ’s model for customer-oriented organizational development; the EFQM excellence model; the ISO 9000:2000 standard; and Six Sigma. These models will be compared from Deming’s list for upper management; the Situational Leadership Theory; and the Contingency Theory. The practical use of these models will also be examined though case studies at Agria, Philips, General Electric and TeliaSonera. The authors also examine whether leaders freedom of action will be limited. The study concludes that companies should examine what type of leadership they need before choosing a model since several of the models encourages a certain kind of leadership. The results is that quality in leadership will be achieved by leaders that recognize their co-workers potential by creating involvement and participation, effectively reaches the organizations long term goals, are role models and with commitment drives progress. This also includes a plain communication, ethics and morals, and an ability to adjust. The authors’ want to call this QiL, Quality in Leadership. / I denna kvalitativa studie undersöks, genom att studera flera erkända kvalitetsutvecklingsmodeller, vad kvalitet i ledarskap är. Modellerna är Total Quality Management, SIQ’s modell för kundorienterad verksamhetsutveckling, EFQM’ modell, standardserien ISO 9000:2000 och Six Sigma. Dessa modeller jämförs utifrån Demings 14-punktslista för företagsledning, teorin om situationsanpassat ledarskap samt ”the Contingency Theory”. Modellernas praktiska användning undersöks även genom fallstudier på Agria, Philips, General Electric, och TeliaSonera. Här studeras även huruvida ledares handlingsfrihet begränsas av modellerna. Studien konstaterar att företagen bör se över vilket ledarskap som man har behov av innan man väljer kvalitetsmodell, då flera av modellerna uppmanar till en viss sorts ledarskap. Resultatet är att kvalitet i ledarskap uppnås av ledare som tar vara på sina medarbetare genom att skapa delaktighet, effektivt uppnår organisationens långsiktiga mål, är ett föredöme samt engagerat driver utvecklingen framåt. Det inkluderar även bl.a. en tydlig kommunikation, etik och moral, samt anpassningsförmåga. Författarna vill kalla detta QiL, Qvalitet i Ledarskap.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta? Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument. Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola. Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling

På tjänstemarknaden idag finns många alternativ av tjänster att välja mellan som alla tillfredställer samma kundbehov. En typisk bransch där detta gäller är Telecom branschen där alla aktörer erbjuder liknande varor och tjänster för att kommunicera. Av denna anledning är kvalitet något som särskiljer aktörerna åt och blir därför ett viktigt konkurrensmedel, om inte det viktigaste. Vi har i denna uppsats därför valt att undersöka vad kunderna anser om en Telecom butiks tjänstekvalitet. Tjänsteforskarna menar att tjänstekvalitet är kundupplevd kvalitet. Kunderna bildar sin kvalitetsuppfattning genom att jämföra sina förväntningar med sina upplevelser av tjänsten. Det gäller alltså för företagen att veta vad kunderna förväntar sig och sedan försöka se till att uppfylla dessa förväntningar. Då kommer troligtvis företagen att uppnå en bra tjänstekvalitet som leder till nöjda kunder och god lönsamhet. En metod för att mäta tjänstekvalitet genom att jämföra kundens förväntningar med kundens upplevelser är SERVQUAL, vilken vi till stora delar använt oss av när vi konstruerat vår enkätundersökning som denna uppsats bygger på. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Telecom butikens kunder anser om butikens tjänstekvalitet och service samt se om butiken uppfyller kundernas förväntningar. Resultatet av vår undersökning visar att Telecom butikens tjänstekvalitet verkar vara bristfällig. Det är framförallt problemen med att infria löften, kunna ge snabb service och kompetensen hos personalen som är de största utmaningarna.

SAMMANFATTNING Begrepp som tjänster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjänstekvalitet i dagens samhälle är av stor vikt. Det är en förutsättning att inom alla olika branscher ha en god tjänstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta väcker frågor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten på sina tjänster. Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever. En mätning behöver därmed innefatta sökandet efter kundernas förväntningar och det finns åtskilliga modeller och verktyg för företag att använda. Syftet med denna uppsats är att analysera och beskriva hur tjänstekvalitet uppfattas inom en idrottsorganisation. Genom en undersökning av en organisation och dess föreningar har jag, för att mäta kvalitet på levererade tjänster, skapat en enkät utifrån ett mätinstrument. Syftet med studien är även att analysera fram vilka skillnader och likheter som finns mellan föreningarnas och organisationens egna uppfattningar för att generera kunskap inom området. Vidare ska resultatet av studien även kunna fungera som underlag för organisationens vidare utvecklings- och kvalitetsarbete. Dessutom ska uppsatsen ge svar på om de variabler för tjänster och kvalitet som ligger till grund för undersökningen är relevanta och applicerbara för att mäta tjänstekvalitet. Uppsatsens syfte kunde uppfyllas genom att jag för idrottsorganisationen kunde visa föreningarnas och organisationens egna uppfattningar utifrån teorins förutbestämda variabler. Resultatet och analysen ger slutsatsen att både föreningarna och förbundet är nöjda och på vissa variabler mycket nöjda med kvaliteten på de tjänster som förbundet erbjuder. Slutsatsen är också den att vissa skillnader, men mestadels likheter, kunde urskiljas. Generellt för de tre variablerna inom tjänster och de fyra variablerna inom kvalitet är att båda parters uppfattning är väldigt lika varandra. De finns dock några påståenden i undersökningen som tyder på skilda uppfattningar. Syftet med att urskilja skillnader och likheter uppfylldes genom att resultatet av undersökningen visade att det kunde urskiljas och exemplifieras vilket ger organisationen ett underlag och en ökad kunskap för ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete inom området. Resultatet visar och slutsatsen är att variablerna från teorin är relevanta och applicerbara i verkligheten för att mäta tjänstekvalitet. Både föreningarnas och organisationens värden påvisar tydligt variablernas användbarhet vid bedömning av såväl tjänster som kvalitet.

Hotellbranschen är idag en växande bransch då fler människor reser och då även fler bor på hotell. Detta har lett till att konkurrensen mellan hotellen har ökat och de måste då differentiera sig. Ett konkurrensmedel som då kan användas är tjänstekvalitet. Tjänstekvalitet är ett ämne som många har forskat kring och då med kunden som utgångspunkt. Det har inte forskats lika mycket kring hur personalens agerande och motivation i en organisation påverkar tjänstekvaliteten. Syftet med denna uppsats är att se hur hotellbranschen arbetar internt med tjänstekvalitet. För att en hög kvalitet ska kunna nå ut till kunden behöver det finnas en gemensam och enhetlig syn på vad kvalitet är i organisationen. För att undersöka detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av besöksintervjuer på ett stort och ett litet hotell i Sverige. För att den interna kvaliteten ska vara bra måste personalen vara motiverad, ha den rätta kompetensen och även själva se helheten de bidrar till. Det krävs även att ledningen ger personalen möjligheter att utvecklas och att de föregår med gott exempel. Inom de undersökta hotellen arbetar de med tjänstekvalitet på olika sätt dock har båda gästen som utgångspunkt. På det mindre hotellet kan alla i organisationen lättare bli delaktiga i kvalitetsutveckling, på grund av dess storlek. Det större hotellet har en god kvalitetsinställning och en bra förutsättning för att blir ännu bättre.