<p>Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter. Resultatet av de sex utförda djupintervjuerna, det vill säga den grundade teorin visar att aktörernas upplevelse är att fristående skolor har en innovativ påverkan på skolväsendet. Denna påverkan sker genom att friskolorna i jämförelse med de kommunala skolorna skapar en förändringsprocess som en följd av ökad konkurrens bland skolorna. Friskolor har en större rörlighet för både elever och personal mellan skolorna, och en effektivare styrning av verksamheten jämfört med de kommunala skolorna.Subteorin visar att aktörerna inom friskolevärlden upplever att det pågår en förskjutning av fristående skolor i samhället av regering, kommun och media. Där deras förhållningssätt till friskolor i förhållande till de kommunala skolorna påverkar aktörerna inom fristående skolor i avseende till dess rättsliga och ekonomiska villkor, samarbete med betydande aktörer och framställning hos allmänheten.</p>

<p><p>Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. </p><p>Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.</p>

<p>Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis<em> Kaizen, TQM </em>och <em>Lean Production</em>. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för.</p><p> </p><p>En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer. C2 Management AB, konsulter inom Ständiga förbättringar, har insett vikten av att ta tillvara på förbättringsförslag. Som ett verktyg för att kringgå en oengagerad ledning och samtidigt använda sig av medarbetares idéer har checklistan, <em>Den vakne teamledaren</em>, tagits fram som resultat av ett tidigare examensarbete på C2 Management AB. Checklistan bygger på framgångsfaktorer och innehåller sju aktiviteter för team att lyckas med förbättringsarbete. För att checklistan ska kunna anpassas till respektive verksamhet är den enkel och konkret i sin utformning.</p><p> </p><p>Man har på C2 Management AB sett en svårighet för företag att ta till sig och anpassa nytt material till verksamheten. Det fanns därför i deras intresse att utreda huruvida checklistan används. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera checklistan,<em> Den vakne teamledaren,</em> i praktiken och identifiera förbättringsmöjligheter<em>.</em> Projektet inleddes med en omfattande förstudie där representanter som beställt checklistan kontaktades. Resultatet visade på att ingen, i dagsläget, hade använt checklistan och att enkelheten bidrog till en oförståelse. Den fortsatta studien, litteraturstudie och multipel fallstudie, riktades därför mot att kunna ge praktiska anvisningar för aktiviteterna i checklistan samt undersöka förutsättningar för att komma igång med förbättringsarbete.</p><p> </p><p>Åtta litterära verk studerades och fyra företag besöktes. I examensarbetet har diverse förutsättningar och praktiska erfarenheter för att komma igång med förbättringsarbete identifierats. Dessutom har checklistans fyra fokusområden; mål, resultat, uppmuntran och utbildning studerats närmare i syfte att utreda checklistan vidare.</p><p> </p><p>En genomgående trend och svårighet för alla kontaktade företagsrepresentanter har varit att komma igång med att använda checklistan. Därför utvecklades en handlingsplan, innehållande tio steg, för att komma igång med både förbättringsarbete och med checklistan. Målet med handlingsplanen är att skapa en förbättringskultur. De tio ingående stegen bygger på checklistans fokusområden samt det resultat som framkommit från alla tre moment i studien; förstudie, litteraturstudie och multipel fallstudie. Utformningen och grundtanken med handlingsplanen är att det finns en röd tråd att följa, konkreta aktiviteter föreslås samtidigt som den är tillräckligt generell för att anpassas till olika verksamheter.</p>

<p>Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. </p><p>Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. </p><p>Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde. De studerade företagens projekt är komplexa projekt där kunden integreras i projektets utförande. </p><p>Resultat: Vi har konstaterat att en fokusering på antingen outputkvalitet eller processkvalitet ger en obalanserad bild och medför vissa för och nackdelar. Att anamma helhetsperspektivet projektkvalitet skulle leda till att vissa problem, en obalanserad bild skapar, skulle kunna rättas till. Vi har även funnit att företagens strävan efter kundnöjdhet skulle kunna underlättas av helhetssynen på projektkvalitet.</p>

<p>Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.  </p><p><strong>Metod: </strong>Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse.</p> / <p><strong>Aim:</strong> “The removal of the compulsory auditing claim”<em> </em>introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future.</p><p><strong>Method:</strong> To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness.</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong>  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.  </p><p><strong>Key words</strong>: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?</p><p>Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Det senaste året har nedskärningarna inom förskola och skola drabbat många kommuner, detta har medfört att personalstyrkan minskat vilket i sin tur har bidragit till att antalet barn per pedagog har ökat. Detta har bidragit till stor massmedial uppståndelse, då pedagoger och föräldrar inom skola och förskola har uttryckt sitt missnöje och sin oro. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan samt hur detta påverkar kvaliteten inom verksamheten.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visar att nedskärningar inom en verksamhet kan ha både en positiv och en negativ sida, då det visar sig att företagen ofta klarar av att uppnå en god kvalitet trots mindre personal. Samtidigt som det visar att detta kan medföra stress hos personalen.</p><p> </p><p>Undersökningens metod består av en enkätstudie som berör pedagogernas upplevelser kring nedskärningarna inom förskolan, samt om strävansmålen utifrån <em>Lpfö 98 </em>kan uppnås trots nedskärningarna. Studien har besvarats av sjutton förskolor i en kommun i mellersta Sverige.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att det endast är två av de sjutton medverkande förskolorna som inte har blivit drabbade av nedskärningarna som råder. De deltagande förskolorna har blivit drabbade i olika hög grad. Lite mer än hälften av förskolorna upplever att de uppnår strävansmålen utifrån <em>Lpfö 98</em>. Samtidigt menar hälften av pedagogerna att det inte finns möjlighet att ge barnen de stöd de behöver för att lära och utvecklas.</p><p><em> </em></p><p>En slutsats av undersökningen är att nio av sjutton förskolor kan uppnå strävansmålen trots de rådande nedskärningarna. Men samtidigt påpekar pedagogerna att de skulle vilja ge mer tid åt varje enskild individ, än vad som är möjligt i dagens läge.</p><p> </p>

<p>Under gymbranschens tidiga år var det nästan uteslutande manliga kroppsbyggare som använde sig av gymträningen. I dag ser situationen helt annorlunda ut, gymträningen är en träningsform som utövas av män och kvinnor i alla åldrar och med helt olika bakgrund.</p><p>Fler och olika typer av människor innebär även fler och olika uppfattningar om vad ett bra gym är. Större krav började ställas på gymmen att identifiera vilka tränande de hade och vad dessa önskade av sitt gym och därmed blev det viktigare än någonsin för ledningen till gymmen att förstå och tolka begrepp som tjänstekvalitet och värdeskapande. Vidare är det av central betydelse för ledningen att veta vad de tränande på gymmen håller som värdeskapande och samtidigt kunna använda denna vetskap i den värdeskapande processen, allt för att skillnaden i värdeuppfattningar mellan företaget och dess kunder ska vara så liten som möjligt. Som fallföretag för denna undersökning står Nautilus gym och dess tränande i Örebro.</p><p>Tjänster skiljer sig i vissa avseenden ifrån produkter, en viktig aspekt är kundens deltagande i produktionsprocessen. Att producera eller utföra en tjänst innebär att sätta ihop och leverera resultatet av en blandning mellan fysiska faciliteter och mentalt/fysiskt arbete.</p><p>Värdeskapande är en grundläggande beståndsdel för företagens överlevnad idag. För att kunna tillhandahålla överlägset kundvärde blir det allt viktigare att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Företagsledningens uppfattning om kundernas förväntningar styr beslut om vilken specificerad tjänstekvalitet företaget ska följa när genomförandet av tjänsteprocessen sker.</p><p>Syftet med denna studie är att jämföra vad Nautilus gym uppfattar som centralt värdeskapande ur konsumentens synvinkel och vad konsumenterna i själva verket upplever som viktigast. Vidare syftar studien till att utröna vad konsumenter värdesätter högst i upplevelsen kring sin träning, ett minskat upplevt uppoffrande eller ett ökat antal förmåner.</p><p>Undersökningen baseras huvudsakligen på ett hermeneutiskt synsätt med inslag av positivism. Syftet med undersökningen var att utifrån befintlig teori samt egna erfarenheter och värderingar tolka den information som framkom i studien.</p><p>Teoriavsnittet behandlar ämnesområdena tjänster, tjänstekvalitet, värde samt hur tjänster kan skapa värde.</p><p>I empirin ges en kort historiebeskrivning av Nautilus gym och även viss information om Nautiluskonceptet. Kvalitativ data har samlats in ifrån intervjuer med fyra personer ur Nautilus management samt åtta medlemmar ur gymanläggningarna i Örebro.</p><p>I analysdelen sammanställs den insamlade empirin och analyseras mot bakgrund av befintlig teori med hjälp av en framtagen analysmodell. Nautilusledningens uppfattning om värdeskapande ur dess tränandes synvinkel ställs mot de tränandes egna svar.</p><p>I slutsatsen/diskussionen presenteras och utvecklas svaren från analysdelen och diskussion förs kring olika aspekter av tjänster, tjänstekvalitet och värdeskapande.</p>