Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Våra frågeställningar är följande: - Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete? - Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten? - Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor? - Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete? För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet. Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder produkten i fråga påverkar detta. I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna. Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment. Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat: Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer

Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa. Mot bakgrund av undersökningens resultat är syftet i andra hand att ge förslag på hur företaget kan stärka relationen med sina kunder ytterligare för att bli mer konkurrenskraftiga.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod som har tagit sin form i muntliga intervjuer och en enkätundersökning. Ansatsen är deduktiv och studien bygger främst på den hermeneutiska filosofin som innebär att göra egna tolkningar och få en djupare förståelse. Resultat & slutsats: Sammantaget har Redovisningshuset lyckats bygga upp goda relationer genom nytänkande och engagerad inställning inför framtiden. Det visar sig att de har goda insikter i kundens behov vilket också förstärks av kundernas positiva utlåtande. För att stärka konkurrenskraften bör Redovisningshuset utveckla en ny vision som speglar företagets intresse gentemot kundrelationer, utöka tjänsteutbudet med coaching, identifiera kundernas framtida revisionsbehov, samt utveckla kontaktvägarna mellan kunderna och konsulterna. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka huruvida externa marknadsföringsmetoder kan implementeras i Redovisningshusets fortsatta arbete för att locka nya kunder. Vidare kan också en djupgående marknadsplan utvecklas som stöd för att lättare identifiera möjliga kunder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt bidragit till en djupare förståelse kring ämnet kundrelationer samt bidragit till fördelaktig information för Redovisningshusets fortsatta kundarbete. Nyckelord: Kundrelationer; Relationsmarknadsföring; Lojalitet; Kvalitet; Kundtillfredsställelse. / Aim: “The removal of the compulsory auditing claim” introduces the accounting business to new challenges. Accountants will be forced to compete for their customers.  Being an accountant does not only include annual account, declaration, and numbers; it also involves being service minded, interacting and communicating with customers. The purpose of this paper is to identify the important factors for developing long term customer relations. The aim is to find out how Redovisningshuset i Hudiksvall AB can enhance their customer relations to meet the challenges of the future. Method: To achieve my purpose I have chosen to use qualitative and quantitative methods. I have gathered data from personal interviews with several of Redovisningshuset’s employees and from a survey with the company’s costumers. I have been inspired by established theories and new literatures in the field. Result & Conclusions: Altogether, through innovative thinking and a great interest to improve Redovisningshuset has succeeded to build strong relations with their customers.  The customers’ clearly stated that the employees have good knowledge of their customers’ needs. To improve, Redovisningshuset ought to develop a new vision which reflects the company’s interest in customer relations, expand their coaching services, identify their customers’ future needs and auditing process, and develop ways of communication. My conclusion is that these things will enhance the Redovisningshuset’s competitiveness. Suggestions for future research:  Research how Redovisningshuset can use extern marketing methods to engage new customers. Further, it can be interesting to develop a profound marketing plan that can be used as a support to identify new prospects and customers. Contribution of the thesis: This paper has contributed with deeper understanding of customer relations and information which can help Redovisningshuset in their continuing process of improving customer relations.   Key words: Customer Relationship; Relationship marketing; customer focus; customer interaction; customer loyalty; Customer satisfaction.

No description available.

När Försvarsmakten beställer materiel från Försvarets Materielverk sker detta genom kravdokumentet Teknisk, Taktisk, Ekonomisk målsättning (TTEM). Dokumentet skall spegla de krav som finns på systemets alla aspekter. Inom Försvarsmakten är det de materielsystemansvariga på högkvarterets produktionsledning som ansvarar för framtagandet. Processen för framtagande innehåller ett antal moment som skall genomföras. Det är om framtagandeprocessen och dess ingående moment som är denna uppsats ämne. Syftet är att undersöka och utvärdera processen och om möjligt föreslå förbättringsåtgärder. Uppsatsen är uppdelad i en undersökning för att titta hur processen ser ut, samt en utvärdering för att se hur den fungerar i verkligheten. För att genomföra syftet finns ett antal verktyg beskrivna för att kunna mäta kvaliteten och processens funktion. Resultatet visar att framtagandet av målsättningsdokumenten idag upplevs på ett flertal olika sätt, några av de materielsystemansvariga är negativa, andra aktörer mer positiva. Ett antal förbättringsförslag redovisas slutligen, dessa är främst inriktade på en förenkling av processen för att minska tidsåtgången och förenkla för dem som nyttjar processen. / When the Swedish Armed Forces orders equipment from the Swedish Defence Materiel agency they are using a structured document known as a technical, tactical, economic requirements document(TTEM). This document shall display all the necessary requirements of the equipments all aspects. Within the armed forces it is the officer responsible for each materiel system situated in the armed forces headquarters production department that produces the document. This process contains a number of activities that shall be done. This essay is about this process and the activities within it. The purpose is to investigate and evaluate the process and if possible suggest improvements. The essay is divided into different parts, one is to investigate how the process is structured, and the other is how it operates in a daily life. To fulfill the purpose there are theories explained to measure the functionality and the quality of the process. The results shows that the process is seen upon in a number of ways, some are negative, some are more positive. A number of improvements are suggested, mainly to simplify the process in order to reduce time and simplify work for the users

Title:  Brand Brazil – A study on brand equity in an emerging market  Authors:  Anders Andersson & Jonathan Karlsson  Subject:  Bachelor thesis in marketing, 15 credits  Keywords:  Brand equity, Emerging markets, Brand awareness, Brand associations, Perceived quality, Brand loyalty  Purpose:  The purpose of this thesis is to gain deeper understanding of how a company operating on an emerging market can work with brand equity, and what benefits it provides to the brand owner.  Theoretical framework:  The chapter begins with a description of brand equity to be further decomposed to its four dimensions; brand awareness, brand associations, perceived quality, brand loyalty  Methodology:  A qualitative research method with a deductive approach is conducted, where interviews with Brand/Marketing coordinators for the Brazilian subsidiaries of Volkswagen, Toyota and General Motors, are performed.  Empirical framework:  The chapter presents performed interviews that are supposed to describe our case studies’ work and benefits from brand equity.  Conclusion:  This study shows that companies operating on an emerging market are working actively with brand equity, often in accordance with theory. The companies also experience positive effects from increased brand equity. / Titel:  Brand Brazil – En studie om brand equity på en emerging market  Författare:  Anders Andersson & Jonathan Karlsson  Ämne:  Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp  Nyckelord:  Brand equity, Emerging markets, Märkeskännedom, Märkesassociationer, Upplevd kvalitet, Märkeslojalitet  Syfte:  Syftet med uppsatsen är att få ökad förståelse för hur företag verksamma på en emerging market kan arbeta med brand equity, samt vilken nytta det ger varumärkesinnehavaren.  Teoretisk referensram:  Kapitlet inleds med en beskrivning av brand equity för att sedan brytas ner i de fyra dimensionerna; märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet och märkeslojalitet.  Metod:  En kvalitativ studie med deduktiv ansats där Brand/Marketing coordinators för de brasilianska dotterbolagen till Volkswagen, Toyota och General Motors är intervjuade.  Empiri:  I empirikapitlet presenteras genomförda intervjuer vilka är tänkta att beskriva respektive fallföretags arbete och nytta av brand equity.  Slutsatser:  I denna undersökning framgår att företag verksamma på en emerging market arbetar aktivt med brand equity, ofta i enlighet med teori. Dessutom upplever företagen positiva effekter av ökad brand equity.

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, empowerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något individuellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning. / The aim of this work is to investigate the various participants' views of how qualityis achieved in the interpretation of laws and procurement regulations. Quality is illustrated by looking at the business through some theoretical concepts - users, empowerment, implementation, legislation, procurement and New Public Management. It looks at Falkenberg Municipality's routines for quality and regulatory monitoring. The goal of this study is to show the effects of Falkenberg Municipality's decision to use alternative operating modes of personal assistance, disability and the elderly. Falkenberg Municipality was selected because they have chosen to outsource all disability care, personal assistance, and 43% of the elderly one xternal providers. The approach used is based on the qualitative research approach, which consists of semi-structured interviews and studies of public documents. Furthermore, in-collected data has been analyzed from New Public Management, empowerment and through quality and implementation theories. The conclusion is that Falkenberg Municipality politicians and officials believe that quality is something individual which we see as positive since, from an empowerment perspective, the individual user's voice is important. No uniform answer tothe question has been given. Furthermore, we see that the external providers surveyedhave showed a somewhat better result across the board. The exception isdaily activity care in which the municipal operates which gets a generally better evaluation. The follow-up responsibility Falkenberg Municipality has regarding contracted activities is not carried out with reference to an overloaded planningdepartment.

Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm.   På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke. Jag har företrädesviss modellerat, texturerat, animerat, shade’at, ljussatt, renderat, rotoscopat och keyat. Min praktik har varit mycket givande och lärorikt.   I denna rapport kommer jag att beskriva min arbetsprocess för att på så sätt ge läsaren en djupare inblick i hur arbetet på ett produktionsbolag fungerar.   Under min praktikperiod uppfattade jag skillnader i hur kritik ges och tas emot i skolmiljö kontra arbetslivet. Detta medförde att jag ville fördjupa mig inom detta vilket resulterade i min undersökning och under ett handledningstillfälle diskuterade jag och min handledare hur kritik fungerar i skolmiljö och arbetsmiljö. Denna diskussion resulterade i undersökningen där jag valde att intervjua personer med erfarenhet kring ämnet kritik. Jag berörde även området arbetsprocesser under mina intervjuer som jag anser har gjort min rapport bättre då den huvudsakligen handlar om just min egna arbetsprocess. I intervjuerna frågade jag till exempel om hur de gav och mottog kritik samt vilka kriterier som fanns när de granskade olika verk. Genom min intervjustudie om kritik får läsaren en djupare förståelse skillnaderna i arbetsliv och skola.   För mig har tiden under min praktik varit utvecklande och jag tror att min erfarenhet kan komma att främja andra studenter. De kommer i min rapport få inblickar i hur det är att vara på ett företag, samt hur och vad man kan få arbeta med där. Jag tror också att min undersökning om kritik kan gynna både studenter, skola och företag, då det kan vara svårt att implementera den form av kritik som ges i skolmiljö på det sätt kritik ges på en arbetsplats. Jag hoppas att min rapport kan ge upphov till vidare idéer om hur man kan utforma en mer förberedd skolutbildning inför arbetslivet.

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet. Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att kvalitet är, samt hur de arbetar med kvalitetsfrågor i utbildningen. I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité.

Många företag upplever en stor ambivalens mellan att se snabba ekonomiska resultat och att bygga upp ett hållbart kvalitetsarbete. Samhället kräver de senaste högteknologiska lösningarna och företag som inte följer med i utvecklingen riskerar att förlora sin ställning på marknaden. För att säkerställa högsta kvalitet på produkter och tjänster har man utifrån den japanska företagskulturen utvecklat diverse förbättringskoncept exempelvis Kaizen, TQM och Lean Production. Den avgörande faktorn för hur framgångsrikt dessa koncept implementeras i västvärlden har visat sig bero på en engagerad ledning vad gäller kvalitetsarbete. De japanska ledningsfilosofierna bygger på en långsam uppbyggnad av ledarskapet, något som den västerländska omgivningens krav ofta inte ger utrymme för.   En annan bidragande faktor till att japanska företag lyckats med förbättringsarbete är att de ständigt frågar efter och lyssnar till medarbetares idéer. C2 Management AB, konsulter inom Ständiga förbättringar, har insett vikten av att ta tillvara på förbättringsförslag. Som ett verktyg för att kringgå en oengagerad ledning och samtidigt använda sig av medarbetares idéer har checklistan, Den vakne teamledaren, tagits fram som resultat av ett tidigare examensarbete på C2 Management AB. Checklistan bygger på framgångsfaktorer och innehåller sju aktiviteter för team att lyckas med förbättringsarbete. För att checklistan ska kunna anpassas till respektive verksamhet är den enkel och konkret i sin utformning.   Man har på C2 Management AB sett en svårighet för företag att ta till sig och anpassa nytt material till verksamheten. Det fanns därför i deras intresse att utreda huruvida checklistan används. Syftet med detta examensarbete är därför att utvärdera checklistan, Den vakne teamledaren, i praktiken och identifiera förbättringsmöjligheter. Projektet inleddes med en omfattande förstudie där representanter som beställt checklistan kontaktades. Resultatet visade på att ingen, i dagsläget, hade använt checklistan och att enkelheten bidrog till en oförståelse. Den fortsatta studien, litteraturstudie och multipel fallstudie, riktades därför mot att kunna ge praktiska anvisningar för aktiviteterna i checklistan samt undersöka förutsättningar för att komma igång med förbättringsarbete.   Åtta litterära verk studerades och fyra företag besöktes. I examensarbetet har diverse förutsättningar och praktiska erfarenheter för att komma igång med förbättringsarbete identifierats. Dessutom har checklistans fyra fokusområden; mål, resultat, uppmuntran och utbildning studerats närmare i syfte att utreda checklistan vidare.   En genomgående trend och svårighet för alla kontaktade företagsrepresentanter har varit att komma igång med att använda checklistan. Därför utvecklades en handlingsplan, innehållande tio steg, för att komma igång med både förbättringsarbete och med checklistan. Målet med handlingsplanen är att skapa en förbättringskultur. De tio ingående stegen bygger på checklistans fokusområden samt det resultat som framkommit från alla tre moment i studien; förstudie, litteraturstudie och multipel fallstudie. Utformningen och grundtanken med handlingsplanen är att det finns en röd tråd att följa, konkreta aktiviteter föreslås samtidigt som den är tillräckligt generell för att anpassas till olika verksamheter.