Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform. Som teoretisk utgångspunkt valdes den fenomenografiska ansatsen, som är en kvalitativ forskningsansats lämplig för att genomföra och analysera frågor som handlar om lärande och utbildning. Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar, upplever eller erfar olika aspekter av sin omvärld.Resultatet av studien visar att såväl pedagoger i förskolan som rektorer i förskolan och skolan, menar att kvalitetsredovisningen fyller en indirekt kvalitetshöjande funktion. Det är dock inte dokumentet i sig som ger högre kvalitet, utan den diskussion och reflektion kring den pedagogiska verksamheten som föranleder dokumentet. Flera av respondenterna menar att kvalitetsredovisningen inte används som verktyg för att planera och genomföra verksamheten, men att den förutsätter utvärdering som kan ge underlag till förbättringsåtgärder. Nackdelen är, menar de, att utvärderingen är koncentrerad till en begränsad period, ofta en/ibland två gånger per år.En slutsats av undersökningen är att det finns flera olika erfaranden av dokumentet kvalitetsredovisning, men att flera respondenter efterlyser ett mer kontinuerligt, systematiskt och framför allt lättarbetat material för att utvärdera och redovisa kvalitet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Energideklarationen började gälla fullt ut vid årsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar går isär lite. Men de flesta är positiva till denna och är överens om att det är en bra sak. Dock så har det och finns fortfarande lite frågetecken kring denna som ännu inte rättats till. Den kommer antagligen att bli ännu bättre under tidens gång när den är mer etablerad i fastighetsbranschen. De större bostadsföretagen har oftast ett eget mål med sin energiförbrukning och är relativt kunniga inom energi. De mindre fastighetsägarna är väl de som är minst positiva till energideklarationen, detta på grund av att de sällan ser någon mening med den annat än att lagen kräver det.Jag har byggt mestadels mitt faktaunderlag på intervjuerna med fastighetsägare och energiexperter som ni kan läsa i sin helhet i uppsatsen.Syftet har ju varit att ta reda på vad detta är för något och hur det fungerar praktiskt och vad folk som fått energideklarationen utförd har att säga.

Dagens samhälle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som går samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva måste det finnas användaresom vill använda det. För att användare skall använda ett IT-system måste systemet har tillräcklighög kvalitet så att användare skall kunna lita på systemet. Men vad är kvalitet? Det är svårt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mäta. Du kan vaken se eller röra den, däremot är det lättatt känna igen den när den saknas. Om ett IT-system saknar kvalitet kommer det antagligen att döut så småning då det slutar att användas eller ersätts av andra IT-system med högre kvalitet.Det är här testning kommer in i rutan. Den är nämligen ett väldigt bra tillvägagångssätt för attsäkerställa kvalitet. Men hur skall testningen gå till?I vår studie går vi därför in i djupet kring teorier om hur hantering av testning undersystemutveckling skall gå till. Vi använder denna teoretiska grund för att genomföra tvåkvalitativa intervjuer och se om verkligheten stämmer överens med vad teorin påstår. I vårslutsats avgör vi om våra respondenter ligger i fas med de teoretiska riktlinjerna ochrekommendationerna. Detta i hopp om att kunna skapa en god bild över företagens syn påtestning inom systemutvecklingsbranschen.Vi försöker även svara på frågan ”hur ser en lyckad testprocess ut?”. Vi kom fram till att det finnsflera olika sätt att lägga upp testprocessen och det kan se väldigt olika ut från företag till företag.Men oavsett hur den ser ut så bör den vara planerad, strukturerad och påbörjad tidigt undersystemutvecklingen. / Uppsatsnivå: C

Kundfordringar har en osäker karaktär vilket skapar svårigheter vid värdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar värderas till det belopp som förväntas inflyta. God redovisningssed sätter gränser för hur kundfordringar ska värderas och ger utrymme för möjliga värderingsprinciper. Då kundfordringar ingår i omsättningstillgångar, vilka anses vara några av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom ämnet.Studiens syfte är att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jämföra hur kundfordringar framställs i årsredovisningar. En undersökning genomförs på tio olika företag som är noterade på Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap. Granskning av de tio olika företagen sker på deras årsredovisningar, genom kodifiering av olika ämnesområden, för analys och jämförelse av innehållet.På grund av de många värderingsalternativ som finns beträffande kundfordringar är första steget för företagen att bedöma vilken som är mest passande utifrån verksamhetens art. De företag som har begränsad kreditförsäljning bör tillämpa individuell metod för värdering av kundfordringar medan företag med stor kreditförsäljning, på grund av kostnader och tidskrav, troligtvis kommer att välja kollektiv metod. Dessutom bör en kombination av aging method och global method användas för nedskrivning, vilket skapar ett mer trovärdigt värde då hänsyn tas både till balans- och resultaträkning.Det viktigaste är att företagen är öppna med vad de gör, oavsett vilka val de gör vid värdering av kundfordringar, för att en rättvis bild av kundfordringarnas värde ska kunna ges. Dessutom ska företagens redovisning spegla begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet för att uppnå rättvisande bild, vilket tyvärr inte stöds i den lagstiftning som existerar idag. För att få rättvis bild av kundfordringar behövs mer disclosure av relevant information.Undersökningen resulterade i att stora skillnader mellan företagens disclosure av kundfordringar uppdagades. Majoriteten redovisade kundfordringar i en separat post i balansräkningen medan några redovisade aggregerad information om kortfristiga fordringar. Otillräcklig information gavs kring vald värderingsmetod vilket resulterade i att uppfattningen att företag med hög kreditförsäljning bör ha en mer detaljerad framställning kring kundfordringarnas betydelse och hur redovisat värde har beräknats. Det behövs och bör ställas högre krav på disclosure av kundfordringar, då det skulle innebära högre kvalitet och större tillförlitlighet. Förtydligande av standarder och riktlinjer samt högre och klart ställda krav skulle medföra att en mer rättvisande bild skulle kunna skapas. / Program: Civilekonomprogrammet

Föreliggande studie behandlar ämnesområdet varumärken som tillhör ämnet marknadsföring. Varumärken är ett ständigt aktuellt ämne då konsumenter möts dagligen av detta fenomen. Ett varumärke byggs upp av flertalet attribut som tillsammans skapar företagets ansikte utåt. Då konsumenten värderar attributen olika medför det att varumärket uppfattas individuellt. Följden blir att konsumenten i slutändan har makten att bestämma vilket varumärke som de vill köpa.Vår undersökning genomfördes i centrala Göteborg under två dagar mellan klockan 10 till 19. De deltagande respondenterna bestod av förbipasserande människor inom åldersintervallet 20-79. Totalt deltog 150 respondenter i undersökningen och syftet var att analysera vilka attribut som konsumenten värderar högre jämfört med andra attribut som bygger upp ett varumärke. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Den här studien genomfördes med avsikt att undersöka vilka arbetssätt förskollärare använder för att gynna barns språkutveckling i förskoleverksamheten och vad som påverkar deras arbete. Nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare genomfördes. Resultat och analys visar att förskollärarna främst såg vardagliga situationer som språkutvecklande men att alltför stora barngrupper och känslor av otillräcklighet innebar svårigheter för att skapa ett gott språkutvecklande arbete. Förskollärarnas kompetens visade sig ha stor betydelse för att kunna bidra till en hög kvalitet av förskolans verksamhet. Vygotskijs (1999) teorier från ett sociokulturellt perspektiv har legat till grund för analysen och en stor vikt har lagts vid att språket utvecklas i sociala interaktioner.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka underhållningsprogram som sänds på svenska public service-kanaler för att se om de lever upp till public service idealet samt vilken kvalitet denna typ av program har. Undersökningen görs på två underhållningsprogram. Ett radioprogram, Helgen i P3, och ett tv program, Alla för en. Frågeställningarna ska svara på hur väl hela Sverige är representerat i dessa program, hur många aktuella händelser som tas upp i programmen, till vilken grad programmen uppnår satta kvalitetskrav och om det man kan senågon skillnad mellan underhållningsprogrammeni radio och tv. Studien bygger dels på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 19 avsnitt från de två olika underhållningsprogrammen, 10 avsnitt av Alla för en och 9 program av Helgen i P3. För att komplettera resultatet från den kvantitativa undersökningen görs också en kvalitativ innehållsanalys av fyra avsnitt, två från vardera program. Resultatet diskuteras sedan utifrån McQuails och Syvertsens definitioner av public service samt ställs mot von Rimscha el als krav på public service-underhållning. De båda innehållsanalyserna visar att Alla fören representerar hela Sverige bättreän vad Helgen i P3görmen att Helgen i P3 är mycket bättre på att ta upp aktuella händelser. När det kom till kvaliteten av programmen var Alla för en bättre än Helgen i P3 på vissa kriterier, på andra kriterier var dettvärtom. Slog man ihop alla kriterier var programmen lika bra. Public service idealet uppehålls med dessa två program i tablån, men för attuppnåhela public service idealet behövs även andra program som bidrar med till exempel speciellt innehåll för minoriteter och spegla de delar av landet som är orepresenterade i dessa två program. En av de tydligaste punkterna som underhållningsprogram kan bli bättre på, när de har kultur som fokus, är att få in mer kultur som inte kommer från västvärlden.

No description available.

<p>Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståelig</p><p>kvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.</p><p>Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för att</p><p>kvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använder</p><p>produkten i fråga påverkar detta.</p><p>I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen. Dessa produktkategorier var olivoljor (smaksinnet), utskrifter från skrivare (synen) och parfymer (luktsinnet). Inom varje produktkategori användes ett billigt, ett mellanprissatt</p><p>och ett dyrt alternativ. En kontrollgrupp fick kvalitetsutvärdera produkterna utan att veta priset på dessa. Därefter jämfördes kontrollgruppens svar mot svaren från en experimentgrupp som fått veta priset på produkterna.</p><p>Våra resultat från detta experiment visar att konsumenter faktiskt använder sig av priset som kvalitetsindikator. För samtliga tre produktkategorier fick det dyra alternativet högre kvalitetsomdömen när priset var känt och med ett enstaka undantag fick de billiga alternativen</p><p>lägre betyg när priset var känt. Vidare har framkommit att både kvinnor och män använder priset som kvalitetsindikator och att det inte förekommer några skillnader mellan könen i detta agerande. Däremot tycks produktanvändningsfrekvens påverka kvalitetsuppfattningen, även</p><p>om denna tendens inte kunnat säkerställas statistiskt i vårt experiment.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån våra resultat:</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där smaksinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där synen främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ett generellt samband mellan pris och uppfattad kvalitet avseende produkter där luktsinnet främst används vid kvalitetsutvärderingen</p><p>Det finns ingen skillnad mellan könen i sambandet mellan pris och uppfattad kvalitet</p><p>Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan pris och uppfattad kvalitet baserat på hur ofta en konsument använder den aktuella produkten, men tydliga tendenser på detta förekommer</p>

<p>Vi fick i uppdrag av Aros Industrikonsult AB att ta fram ett presentationsmaterial för en av deras</p><p>tjänster, frekvensstudien. Frekvensstudien är ett effektivitetsförbättringsverktyg som kan användas</p><p>för att utvärdera hur effektivt tiden utnyttjas i en viss verksamhet. För att skapa underlag till en</p><p>analys av frekvensstudien som verktyg genomförde vi två frekvensstudier. Frekvensstudien är ett</p><p>statistiskt datainsamling- och sammanställningsverktyg. Studiens planeras genom att</p><p>avläsningsbaser utses och aktiviteter kodas. Under studien genomförs avläsningar med ett givet</p><p>tidsintervall, exempelvis en gång per minut. Vid varje avläsning registreras vad som händer vid ett</p><p>visst tillfälle på en slumpvis utvald avläsningsbas (t.ex. operatör eller maskin). Detta skapar ett</p><p>statistiskt underlag som kan sammanställas på en mängd olika sätt vilket möjliggör analys av den</p><p>del i verksamheten som önskas.</p><p>Detta kompendium innehåller dessa två studier med tillhörande rapporter, en sammansällande</p><p>rapport som utvärderar frekvensstudien samt det slutliga presentationsmaterialet. Rapporten visar</p><p>att frekvensstudien är ett mycket flexibelt och användbart verktyg för att göra en nulägesanalys av</p><p>verksamheten. Den kan användas inom många olika verksamheter och ger en tydlig bild över var</p><p>styrkorna och svagheterna finns.</p> / <p>We were assigned by Aros Industrikonsult AB to produce a presentation material for one of their</p><p>products, the frequency study, to be used for marketing purposes. The frequency study is an</p><p>efficiency tool which can be used to evaluate how efficient the time is being utilized in a given</p><p>operation. In order to develop material for analysis of the frequency study we performed two</p><p>studies. The frequency study is a data collection- and compilation tool. The study is initiated by</p><p>coding read-off objects and activities. During the execution of the study read-off is performed at a</p><p>given interval, e.g. once a minute. At every read-off the activity is registered at a randomly</p><p>selected read-off object (e.g. operator or machine). This will create a statistic data base which can</p><p>be combined in many ways to present desired information.</p><p>This report contains the two performed frequency studies with corresponding reports, a</p><p>compilation report were we evaluate the frequency study and the final presentation material. This</p><p>report concludes that the frequency study is a very flexible and effective tool to evaluate current</p><p>situation at a given operation. It can successfully be used at a wide variety of operations and does</p><p>provide a clear picture of the strengths and weaknesses of a given operation.</p>