I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz (2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker integrera matematiken i ett karaktärsämne”. För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov. Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta, från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.

<p>Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår.  Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.</p>

<p>I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är det tydligt att</p><p>matematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktärsämnena. En genomgång av</p><p>litteratur i ämnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar att</p><p>skolan har svårt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svårigheterna är störst</p><p>inom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz</p><p>(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken är mycket traditionsbunden</p><p>och ämnesfokuserad. En integrering innebär att undervisningen blir elevfokuserad och att man</p><p>lämnar den traditionella matematikundervisningen. Min frågeställning är ”hur lärare försöker</p><p>integrera matematiken i ett karaktärsämne”.</p><p>För att besvara min fråga har jag sökt svar i befintlig litteratur, genomfört en</p><p>enkätundersökning bland elever samt intervjuat tre lärare. I den litteratur som jag har använt</p><p>framkommer det att det behövs en mer konkret och verklighetsanknuten matematik än den</p><p>traditionella på de yrkesförberedande programmen. Även min undersökning visar på detta</p><p>behov. Integrering är då ett sätt att möta detta behov.</p><p>Min undersökning visar att det är möjligt att genomföra en integrering av matematik i ett</p><p>karaktärsämne. För att en långsiktig integrering ska komma till stånd bör alla inblandade delta,</p><p>från ledningen ner till den enskilda läraren. Ledningen måste framförallt avsätta tid till</p><p>planering av undervisningen detta är framförallt av stor vikt i inledningsskedet. Arbetslaget</p><p>kommer vidare att till viss del få ändra sin undervisning från ämnesfokusering till</p><p>elevfokusering för att möta upp de krav som integreringen kommer att ställa.</p>

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur de obligatoriska teknikkurserna, ”Teknik, människa, samhälle” samt ”Teknikutveckling och företagande” är utformade, med avseende på läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp, på ett antal gymnasieskolor runt om i landet. Detta har gjorts dels med hjälp av en enkätundersökning och dels genom en analys av de läroböcker som genom enkäten framkom som de mest använda i kursen ”Teknik, människa, samhälle”. Resultatet visar på att kursernas upplägg skiljer sig åt med avseende på vilka läroböcker, arbetsmetoder och kunskapsområden som tas upp på de olika skolorna i undersökningen men att samtliga uppfyller de kursmål som är satta för de båda kurserna. Den arbetsmetod som främst används i båda kurserna är projektarbete. En slutsats man kan dra av arbetet är att elever från olika skolor möter olika teknikområden beroende på var skolan är belägen i landet vilket kan ge effekt på den bild eleven får av vad det innebär att arbeta med teknik och teknikutveckling.

No description available.

Howell, Eva (2009). Attityder och förväntningar bland lärare och elever på en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet är att ge en bild av elevers och lärares inställning till varandra på en yrkesförberedande skola men även att försöka skildra vilka krav och förväntningar som ställs på både lärare och elever. I arbetet belyses tidigare forskning kring lärares och elevers förväntningar, inställning till skola och ämne samt motivation. För att nå mitt syfte valde jag att genomföra en enkätstudie där lärare och elever på en yrkesförberedande skola med lång tradition fick ta del. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att yrkeselevernas intresse för de praktiska ämnena är stort men att både kärnämneslärarna och deras ämnen vunnit mark hos eleverna vilket kan ses som en förutsättning för fortsatt arbete.

Syftet med vår studie är att lyfta fram ämnesintegreringens positiva möjligheter för att få ele-verna mer motiverade i kärnämnena. Med hjälp av intervjuer med kärnämneslärare, karaktärs-ämneslärare, resurslärare och skolledare samt enkätundersökningar med elever på gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka ämnesintegrering och därigenom ge eleverna ökad motivation och förståelse för att kärnämnena är lika viktiga som karaktärsämnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lärare som undervisar på yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare på en skola som har yrkesförberedande program, enkätundersökningar med elever på yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med ämnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lärare på dessa skolor är i stort intresserade av att arbeta mer ämnesintegrerat. Kärnämneslärarna tycker att det vore önskvärt att karaktärsämneslärarna försöker finna sammankopplingar från karaktärsämnet till deras kärnämne så att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin. Det enda möjliga hindret vi kommit fram till i vår undersökning är att skolledaren upplever att en del lärare ”inte vill arbeta ämnesintegrerat” då de har som förklaring att de inte skulle hinna uppnå kursmålen. Elevundersökningen visar att om eleverna ser samband mellan ämnena då blir det intressantare och roligare och de får bättre motivation. Vi ska i enlighet med resultaten vi fått fram verka för att våra skolor i framtiden kan utveckla sin verksamhet för att skapa mer posi-tiva, kreativa och stimulerande lärandemiljöer för eleverna med hjälp av mer ämnesintegre-ring.

<p>Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.</p>

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål. / A correlated curriculum is a way to give the subject relevance in a wider context to strengthen the pupils’ education.  The idea is that students' motivation will increase for their studies, as the goals to aim for. This study intends to find out vocational teachers perception of a correlated curriculum within the Industrial programme. The studies of opportunities and obstacles of a correlated curriculum are made through qualitative interviews with six vocational teachers within the Industrial programme. The study compares vocational teachers understanding of a correlated curriculum with the perceptions of core subject teachers of another study. The results show that vocational teachers perceive more opportunities than obstacles and have found ways to overcome barriers to integrated working substance. The possibilities are described as increasing motivation, accelerated learning and a holistic approach to knowledge. The obstacles are described as approach to knowledge, lack of communication and time. The solutions are described as taking the initiative, creating common time, clear and simple goals.