Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.

Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp – livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser. Lärarna ger uttryck för vikten av sin industriella yrkeserfarenhet som grund för sitt nuvarande läraryrke. De ger också en bild av olika didaktiska val, exempelvis för hur de motiverar och skapar intresse hos eleverna. Elevernas upplevelser av olika lärandesituationer visar på hur deras kunskapsbildning kan stödjas av lärarens agerande. Två centrala aspekter träder fram i min tolkning av data – vikten av ett varierat agerande hos läraren samt praktiskt arbete. Avslutningsvis följer en diskussion där studiens metod analyseras och resultatet återkopplas till den teoretiska utgångspunkten. I metoddiskussionen förs ett resonemang om valda metoder för datainsamling samt det faktum att ett fåtal informanter deltagit i studien. Diskussionen av studiens resultat förs i tre avsnitt – lärarnas yrkeserfarenhet relaterad till didaktiska val, kunskap och kompetens hos eleverna, samt livslångt lärande. / The purpose with this study has been to try to understand central aspects of didactics for professional subjects within the upper-secondary school industrial program. This has been done by highlighting examples of situations where the teacher’s experience from earlier work within the industry has been used to support the student’s building of knowledge. Three different examples of earlier research, and a theoretical background based on four conceptions – lifelong learning, knowledge, master learning and competence was used as a basis for the continued work with the study. The study is based on qualitative interviews with two teachers and five students together with observations of four classroom sessions. The collected material from the interviews has been transcribed and after that data has been analysed in the perspective of the main questions of the study.In the result section of the study there are different parts that describes the result of the interviews and the observations. There is also a summary including conclusions. The teachers express the importance of their industrial background as a base for their present profession as teachers. They also give examples of different didactical selections made to motivate the students and help them build an interest for the actual subject. The student’s experiences of different learning situations shows how their building of knowledge can be supported by how the teachers act in the classroom. Two central aspects are shown in my interpretation of data – the importance of a variated action from the teacher and practical work. Finally there is a discussion section where the method of the study is analysed, and the result is reconnected to the theoretical basis for the study. In the discussion of the method the selected methods for data collection, and the fact that the number of informants in the study is rather low, is argued about. In the discussion of the study result three parts are included – the teacher’s industrial experiences related to didactical selections, knowledge and competence among the students, and lifelong learning.