Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer. Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet. En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.

Hedgehog related genes have been shown to play a major role in development in all deuterostomes. In C.elegans, such genes have been found where the similarity is restricted to the C-terminal domain. This work has focused on the hedgehog related C.elegans proteins called ground (grd), ground-like (grl), and wart (wrt) which appear to form a unique structural family.These proteins are cysteine rich and have conserved cysteine patterns which, together with thethought that they are secreted, are expected to be in disulfide form. Since the extracellular environment is very oxidizing and due to the conserved cysteine pattern, disulfide bonds are thought to play a big part in the folding and stabilization of these proteins. The stability of the protein and the formation of a disulfide bond are related through a thermodynamic cycle, which insures that the stabilization of the protein by the disulfide is reflected by the identical stabilization of the disulfide by the protein. Practically, there are numerous parameters that can be used to try to achieve the correct disulfide bonds and folding, when doing in vitro trials, some of which were used in this project. C.elegans proteins grd-5, grd-13, grl-24, wrt-3 and wrt-5 were studied in this project. All of the proteins were expressed and purified with success, with theexception of grl-24. All constructs formed inclusion bodies. Some refolding attempts were performed on grd-13 and wrt-3. The presence of a disulfide bond in refolded grd-13 was demonstrated using chemical fragmentation. In general, these attempts did not give correctly folded proteins but provide a foundation to continue experiments aimed at producing a native-like protein for structural and functional studies.

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge). PCK är ett begrepp som didaktikforskare använder för att beskriva de egenskaper som en bra lärare skall besitta för att kunna vägleda elever rätt i specifika ämnesområden. Forskare menar att läraren måste ha en god teoretisk grund men även en bra grund i pedagogik. Resultatet av studien visar att, om kollegor delger sina erfarenheter till de som är mindre erfarna ger det en utveckling av lärarens PCK och det innebär att lärarens intentioner bättre når fram till eleverna. Responsen från eleverna är mycket positiv och eleverna har en positiv inställning inför kemi, även om många av eleverna tycker att ämnet i sig är ganska svårt.

A colloid of magnesium hydroxide is used to stabilize droplets of monomers before suspension polymerisation. The characteristics of precipitated magnesium hydroxide changes significantly during the first hours. The viscosity is high and flucctuating at first but decreases and becomes low and stable after a few hours. When the colloid ages the primary particles agglomerate into larger particles which increases in size by time due to, among other things, Oswald ripening and aggregation. This can cause problems with poor reproducibility in the production. Therefore, the purpose of this study was finding a way to age the colloid without an increase in particle size and without changing any other features. Several experiments were made to optimize the precipitation procedure and to find out what parameters that are most important. The results showed that the stirring rate and colloidal concentration have big influence. Small amounts of chemicals that modifies the surface of the colloid was added. This made the particle size near constant over time and the colloid was aged for two months without increasing in size or changing other properties. This was confirmed by making microspheres that had the same characteristics as microspheres made with a fresh colloid.

Under en kurs om människans fysiologi letade jag användbara hemsidor på Internet. Jag slogs då av att det fanns många bra hemsidor på engelska, men knappt några på svenska. Jag bestämde mig då för att göra en svensk sida som är användbar för skolbruk. Då datorer och Internet mest används för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp något annorlunda. Meningen med detta arbete är att försöka bygga upp ett interaktivt läromedel med program som går att hitta gratis på Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstå vid framställningen. Min förhoppning är att detta arbete kan bidra till att ge lärare en ny uppfattning om Internets möjligheter. Då sidorna är uppbyggda i HTML fungerar de på alla datorer med webläsare. Genom att koppla kemin till elevernas vardag kan man visa att kemin inte bara är ett skolämne, utan något som omger oss och styr våra liv. Detta arbete kan användas både i skolan och i hemmet, eftersom experimenten är anpassade för att göras hemma. "Vardagskemi"är uppbyggt kring ett hus där man kan"vandra"runt. Inne i de olika rummen finns skåp som man kan öppna. Klickar man sedan på de olika varorna i skåpet kommer man vidare till en faktasida, där varan beskrivs ingående. CD-skivan innehåller fakta om c.a. 30 hushållsvaror, 60 kategoriserade experiment som kan göras hemma, samt länkar till intressanta hemsidor.

Syftet med undersökningen var att komma fram till hur man med hjälp av laborationer kan entusiasmera elever till att bli intresserade av kemi. Undersökningen utfördes i form av en enkät bland elever på gymnasiet (år 1-3). Enkäten hade en öppen struktur med dels öppna frågor men även frågor med flervalsalternativ. Elevsvaren har sammanställts i kategorier och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att gymnasieeleverna efterfrågar laborationer med tydlig koppling till vardagen. De efterfrågar också en tydlig koppling mellan teori och laboration. Eleverna gav också uttryck för att det är viktigt med kunskaper i kemi för att påverka utvecklingen i framtiden samt kunna granska vad som skrivs och sägs i media. En slutsats av undersökningen är att man i elevgruppen finner elever med en inställning som tyder på att kemi anses som viktigt, men att man som lärare måste koppla laborationerna till såväl elevernas vardag som till teorin. Det innebär att en laboration om t.ex. syror och baser kan leda till att eleven lär sig såväl om försurning som om den mer teoretiska delen av kemin. För att sådana laborationer ska bli genomförbara krävs det noggrann förberedelse av läraren. Det är också viktigt i samband med laborationer att det förs diskussioner kring experimentets slutsats så att eleven med hjälp av t.ex. laborationen om syror och baser kan förklara försurning och hur det påverkar naturen, men även få stöd i sin teoretiska förståelse för syra-basreaktioner. På så sätt kan eleven använda sig av sin nyvunna kunskap från laborationen i ett större sammanhang.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås. / There is a need for additional process monitoring techniques in the production of chemical pulp. The possibility of analyzing black liquor by active acoustic spectrometry was investigated by constructing an on-line instrument and installing it in a chemical pulp mill. The results were then analyzed with multivariate methods. Due to unforeseen delays a sufficient amount of data could not be collected, and therefore a definitive conclusion could not be reached. Further work is suggested.

A Positive Electron Tomography/Computed Tomography devise was installed in the X-ray section at US Linköping in May 2007. Positive Electron Tomography examinations with 18F-fluoro-deoxyglucose are mainly used for tumor examinations. During 2007 occurred approximately 200 examinations and in 2008 600 are planned.Today there are two reconstruction methods commercially available, Filtered Back projection and Maximum Likelihood Expectation Maximiza tion, used in the faster version called Ordered Subsets Expectation Maximization. The image quality in Positive Electron Tomography depends on the choice of reconstruction method and the settings of its parameters. We have performed a physical phantom study with Positive Electron Tomography to determine optimal parameters for the iterativereconstruction algorithm Ordered Subsets Expectation Maximization. To find out whether or not the quality of the image can be improved, so that the patient received radiation dose and/or examination time can be lowered. The phantom used was a NEMA IEC Body PhantomTM, designed to mimic small hot lesions typicalin 18F, Fluorine-18 PET, and all calculations were done according to the NEMA NU2-2001 protocol. The main conclusion from this project is that a higher level of contrastcan be reached, compared to the one clinically obtained today. Using more iterations then recommended from the manufacturer.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet. Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning. Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna. Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör. Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning. En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant.