Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

<p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen.</p></p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen.

Elever har ofta problem att förstå kemisk bindning. De kan felaktigt tro att elektronerna i sig utgör bindningen eller att jonbindning är begränsad till en enda positiv och en enda negativ jon. Oktettregeln överbetonas som förklaring till bindning och kan felaktigt uppfattas som drivande kraft bakom bindning. Forskning föreslår alternativa teoretiska ramverk med större fokus på elektrostatiska krafter, elektronegativitet och polaritet. Kunskapen finns alltså men har inte fullständigt nått ut, vilket yttrar sig som brister i ämnesdidaktisk kompetens hos lärare och läromedelsförfattare. Med utgångspunkt i variationsteorin genomfördes ett kontrollerat experiment i två randomiserade elevgrupper i årskurs 9, för att utröna om förståelsen påverkas av den ordningsföljd i vilken olika bindningstyper presenteras. Resultaten visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Eleverna beskriver svårigheter att förstå polaritet och moln av elektroner. Metoden att pröva olika förklaringsmodeller kan utvecklas och göras i större skala, eventuellt som en learning study.

Vid ett laborativt arbete i undervisningen får eleverna möjlighet att samtala med varandra och dela med sig av tidigare erfarenheter, vilket har en positiv effekt på elevernas lärande. Att skriva i undervisningen har också visat sig ha en stor effekt på elevernas lärande, då de får utveckla och strukturera om sina tankar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevernas kunskap inom kemisk bindning utvecklas, samt hur elevernas språk utvecklas vid kursmoment med laborativt inslag och laborationsrapportskrivning. För att undersöka detta har kommunikationen hos fyra elever, som gick första året på gymnasiet och läste kemi, spelats in och sedan transkriberats, när eleverna genomförde och efteråt presenterade en laboration. Det här materialet tillsammans med elevernas laborationsrapporter blev sedan analyserade dels med PEA, dels med fokus på ämnesspråk och vardagsspråk. Resultatet visar att under alla delar i kursmomenten finns det ett fokus på laborationsrapporten och hur den ska skrivas där eleverna får möjlighet att utveckla sina kunskaper inom kemisk bindning samt utveckla sitt ämnesspråk. / Laboratory work in science education gives students opportunity to have a conversation and share knowledge with other classmates, which have a positive effect on students learning. To be able to communicate by writing in science education, has also been proven to have an enhanced the learning process by helping students to organized and challenged their thoughts. Therefore, this study objective is to explore how students’ knowledge about chemical bonding and their scientific language develops with laboratory work and laboratory report writing. To explore this, the communication of four students in their first year of high school, studying chemistry were recorded and later transcribed, while they performed and afterwards presented a lab. This material together with the students’ final laboratory report has been analyzed with regards to PEA and the language used by students. The study indicates that the use of laboratory report writing has helped students to develop their knowledge about chemical bonding, but also their scientific language.

Syftet med det här arbetet är att få en ökad insikt om hur begreppet jonbindning presenteras isvenska läromedel för gymnasieskolan. Läromedel som analyserats är läroböcker och didaktiskavideoklipp. Studien omfattar en undersökning om vilka element i läromedel förhåller sig till envetenskaplig representation och vilket innehåll som istället är känt i ämnesdidaktisk litteratur för attskapa alternativ förstärka missuppfattningar kring jonbindning. I studien analyseras dessutomskillnaderna mellan innehållet i böcker och videoklipp. Detta genomfördes genom en komparativinnehållsanalys.De flesta läromedel visar att den centrala idén är elektronövergången mellan en metall och enickemetall, ofta kopplat till visuella representationer av jonpar. Den här representationen kan bidratill missuppfattningen att jonföreningars består av diskreta molekylära enheter. I hälften avläromedel beskrivs otydligt att den elektrostatiska interaktionen är den drivande kraften ijonbindning. Läroböckerna har en mer homogen utformning och bättre grafiska lösningar, medanvideoklipps kvalitet och innehåll är mer varierad.Vissa videoklipp visar att det är möjligt att förklara jonbindningen utan att användaelektronövergången och bildning av jonpar. Man kan spekulera om lärarna som producerade demest didaktiska videoklippen har då varit medvetna om den vanligaste problematiken som orsakarmissuppfattningar om jonbindningen.