I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Timber-concrete composites is more and more frequently used in timber structures, as the structures grow taller and taller. This is due to its ability to increase the span of the slabs, improve the acoustic characteristics and improve the capacity of side loads, such as wind loads. The issue when executing this kind of composites is the different materials and how they react differently to moisture. Despite this, there is not much research on the subject. The purpose of this report is therefore to investigate what moisture contents to expect, both on short- and long-term, when different kind of executions of the timber-concrete slab is applied and what impact these values could lead to. The aim has been to contribute to a better understanding of what impact moisture in timber-concrete composites have, and how to handle this. To find out the moisture content, both laboratory tests and simulations has been carried out. From these tests we have been able to make calculations and assumptions in order to give suggestions on moisture barriers between the materials.

Cette thèse traite des domaines suivant en Apprentissage Automatique: la théorie des Bandits, l'Apprentissage statistique et l'Apprentissage par renforcement. Son fil rouge est l'étude de plusieurs notions d'adaptation, d'un point de vue non asymptotique : à un environnement ou à un adversaire dans la partie I, à la structure d'un signal dans la partie II, à la structure de récompenses ou à un modèle des états du monde dans la partie III. Tout d'abord nous dérivons une analyse non asymptotique d'un algorithme de bandit à plusieurs bras utilisant la divergence de Kullback-Leibler. Celle-ci permet d'atteindre, dans le cas de distributions à support fini, la borne inférieure de performance asymptotique dépendante des distributions de probabilité connue pour ce problème. Puis, pour un bandit avec un adversaire possiblement adaptatif, nous introduisons des modèles dépendants de l'histoire et traduisant une possible faiblesse de l'adversaire et montrons comment en tirer parti pour concevoir des algorithmes adaptatifs à cette faiblesse. Nous contribuons au problème de la régression en montrant l'utilité des projections aléatoires, à la fois sur le plan théorique et pratique, lorsque l'espace d'hypothèses considéré est de dimension grande, voire infinie. Nous utilisons également des opérateurs d'échantillonnage aléatoires dans le cadre de la reconstruction parcimonieuse lorsque la base est loin d'être orthogonale. Enfin, nous combinons la partie I et II : pour fournir une analyse non-asymptotique d'algorithmes d'apprentissage par renforcement; puis, en amont du cadre des Processus Décisionnel de Markov, pour discuter du problème pratique du choix d'un bon modèle d'états.

Trä är och har sedan länge varit en av Sveriges mest exporterade råvaror. Branschen sysselsätter idag omkring 100 000 människor i landet. I samband med de senaste årens miljödiskussioner bör husens uppbyggnad diskuteras. Syftet med detta examensarbete är att främja husbyggnation i massivträ som de senaste åren fått mer publicitet inte bara på den svenska marknaden men också i centraleuropeiska länder. Frågorna i detta arbete handlar om att identifiera de vanligast förekommande ytterväggskonstruktionerna och jämföra deras materialkostnader samt kostnader för arbete vid montering. För att ha kunnat göra en rättvis jämförelse har BBR’s energikrav varit den gemensamma nämnaren för ytterväggskonstruktionerna. Frågorna har besvarats genom intervjuer med tillverkare av prefabricerade massivträväggar, träregelväggar och betongväggar varpå energiberäkningar utförts i samband med framtagning av olika väggkonstruktioner för att få fram tre lika energieffektiva väggar. Dessa väggar har sedan kostnadsjämförts. Resultatet visar att den vanligast förekommande massivträväggen består av tre till fem lager korslimmade bräder som tillsammans bildar en KL-skiva. På dessa kan isolering och fasad appliceras och på så sätt få en vägg jämförbar med en träregelvägg eller betongvägg. Det visade sig efter gjorda undersökningar att massivträväggen är marginellt dyrare än träregelväggen men väsentligt mycket billigare än betongväggen. / Wood is and has long been one of Sweden’s most exported commodities. The industry currently employs about 100 000 people in the country. In conjunction with the recent environment discussions the construction of houses should also be discussed. The purpose of this study is to promote housing construction in solid wood, which in recent years has received more publicity not only in the Swedish market but also in central European countries. The questions in this project is about identifying the most common exterior wall constructions and compare their costs for materials and labor costs during assembly. To have a fair comparison, the BBR's energy requirements have been the common denominator of the exterior wall constructions. The questions have been answered through interviews with manufacturers of prefabricated solid wooden walls, wooden stud walls and concrete walls after which energy calculations conducted in connection with the development of various wall constructions to produce three equal energy-efficient walls. These walls have then been compared by their costs. The results show that the most common wall of solid wood consists of three to five layers of cross-laminated planks that make up a CLT-board. On these insulation and façade are applied and thus obtain a wall which is similar to the wooden stud wall or concrete wall. It was found after the investigations were made that the wall of solid wood is marginally more expensive than the wooden stud wall but significantly cheaper than the concrete wall.

This thesis investigates automatic geolocation (i.e. identification of the location, expressed as latitude/longitude coordinates) of documents. Geolocation can be an effective means of summarizing large document collections and is an important component of geographic information retrieval. We describe several simple supervised methods for document geolocation using only the document’s raw text as evidence. All of our methods predict locations in the context of geodesic grids of varying degrees of resolution. We evaluate the methods on geotagged Wikipedia articles and Twitter feeds. For Wikipedia, our best method obtains a median prediction error of just 11.8 kilometers. Twitter geolocation is more challenging: we obtain a median error of 479 km, an improvement on previous results for the dataset. / text

Klimatförändringar och höga koldioxidutsläpp är idag några av vår tids stora utmaningar. Byggbranschen är en stor bidragande faktor till utsläppen och i Sverige står branschen för 10 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Det är lika mycket som alla personbilar i landet genererar varje år. En stor del av utsläppen kan kopplas till val av material som används i en byggnad. Att använda trä istället för andra stommaterial ger lägre koldioxidutsläpp eftersom trä binder kol under hela dess livstid. Andra utmaningar är bostadsbrist, urbanisering och förtätning av städerna. Bostadsbristen finns idag över hela landet och Boverket bedömer att ca 700 000 nya bostäder behöver byggas inom de kommande 10 åren. En del av lösningen kan vara att renovera gamla byggnader och i samband med renoveringen bygga på våningsplan för att skapa fler bostäder. Att dessutom använda trä vid dessa påbyggnader är fördelaktigt både ur klimatsynpunkt och bärighet, eftersom trä är ett lätt stommaterial. Problematiken med både klimatförändringarna och stadsförtätningen går hand i hand med Skanskas mål och visioner inför framtiden, och detta examenarbete skrivs i samarbete med dem. Ett av Skanskas renoveringsprojekt kommer att vara referensbyggnad för studien. Byggnaden är en betongkonstruktion från miljonprogrammets tid och ligger i Södertälje utanför Stockholm. Idag genomför Skanska en totalrenovering samt bygger på en våning med trästomme. Syftet med studien var att belysa fördelarna med att använda trä som stommaterial för påbyggnader, både ur klimat- och konstruktionssynpunkt. Målet med studien var att ta fram ett underlag där antalet teoretiska våningsplan samt genererat koldioxidutsläpp för de olika påbyggnadsalternativen redovisas. Frågor som besvarades under detta arbete var vilket stomalternativ i trä som teoretiskt sett möjliggör flest antal våningsplan vid påbyggnad av en befintlig byggnad. Även vilket av stomalternativen som ger upphov till lägst klimatpåverkan i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter besvarades. Stomalternativen som studerades var planelement av korslimmat trä, KL-trä, från Martinsons samt BoKlok-moduler som är volymelement av träregelstomme från Skanska och IKEA. Klimatpåverkan för de olika stomalternativen studerades utifrån systemgräns A1-A4 som beskriver utsläppen från produktframställning samt transporterna från leverantör till byggarbetsplats. StruSoft FEM-Design har använts för att modellera den befintliga betongbyggnaden. De två olika påbyggnaderna har placerats ut i form av linjelaster ovanpå modellen. Hållfasthetsberäkningar och kontroller har genomförts för de olika påbyggnaderna. Detta för att fastställa betongkonstruktionens och markens bärighet samt storlek av påverkande laster. Resultatet visade att den befintliga byggnaden klarar en påbyggnad med fem våningar av såväl KL-träelement som BoKlok-moduler. Dock är KL-trä tyngre. Ur klimatsynpunkt är påbyggnaden av KL-trä det alternativ som genererar minst koldioxidutsläpp sett till materialframställning och transporter. / Climate change and large carbon dioxide emissions are a few of today's major challenges, and the construction industry is a major contributing factor to these emissions. In Sweden, the industry accounts for 10 million tons of carbon dioxide emissions each year, which is equal to the emissions from all passenger cars in the country per year. A large part of the emissions can be traced to the materials in a building. By using wood instead of other materials, the emissions can be reduced since wood binds coal throughout its lifetime. Other challenges today are housing shortage, urbanization and urban densification. Housing shortage is an issue throughout Sweden, and the Swedish National Board of Housing estimates that approximately 700,000 new homes need to be built within the next 10 years. A part of the solution may be to renovate old buildings and, in addition to renovations, adding floors to create more housing. Additionally, using wood in these superstructures is beneficial both from a climate perspective and because wood is a lightweight material. The challenges of climate change and urban densification is in accordance with Skanska's goals and visions for the future. This report is written in collaboration with Skanska and we are looking closer at one of the company's projects in this study. The building is a concrete construction from the so called Million Programme and is located in Södertälje outside of Stockholm. Skanska is carrying out a complete renovation of the building and is adding a wood-framed top floor.The purpose of this degree project was to highlight how the choice of material can affect the emissions from future build-up projects. The purpose was also to develop a basis where the number of theoretical floor plans and the generated carbon dioxide emissions for the two alternatives are presented. Questions answered in this report were which alternative of the wooden construction that theoretically make the most amount of floors possible when building onto an existing building. Which one of the alternatives that leads to the lowest climate impact in terms of carbon dioxide equivalents is also answered. The two materials in this study were cross-laminated timber elements from Martinsons and BoKlok-modules, which are volume elements of wood stud frames from Skanska and IKEA. The climate impact of the different alternatives was based on categorization A1-A4 in the system boundary describing the material production as well as transportation from supplier to construction site. StruSoft FEM-Design has been used to model the existing concrete building. The two different attachments have been placed out as line loads on top of the model. Analysis and strength calculations have been carried out for the various additions. This is to determine the load bearing capacity of the concrete structure and the ground as well as the size of impact loads. The results showed that the concrete building could carry five floors of both CLT elements and BoKlok-modules. Despite this, the conclusion is that CLT is heavier. From a climate perspective, the CLT building is the one that generates the least carbon dioxide emissions in terms of production and transport of materials.

Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxid årligen. Varav 40 procent beräknas komma från husprojekt och resterande 60 procent från anläggningsprojekt. I dagens samhälle finns ett stort intresse av att optimera byggnader till att bli så energisnåla som möjligt och därav så billiga som möjligt i drift. Vilket även medfört att miljöpåverkan från driftsektorn har minskat markant. Däremot betraktas sällan påverkan från framställning av ingående material och produktionen på bygget. En väl känd fras är att så mycket som 85 procent av en byggnads totala koldioxidutsläpp uppkom i drift och brukarskedet. Så är inte fallet i dagsläget, nu beräknas en byggnad under sin produktions- och bruksfas ha i princip samma miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp. Materialval har under en längre tid gjorts efter vad de innehåller och hur det kommer påverka människans hälsa. Nu görs materialval även med tanke på mängd koldioxidutsläpp under dess livscykel. Vid val av material kan en avgörande skillnad för miljön och klimatets framtid göras. NCC folkboende är ett koncepthus av platsgjuten betong som är omtyckt av beställare och även av NCC att bygga. NCC bygger mycket bostäder och i många fall är det Folkboenden. Därför är det av intresse att undersöka hur ett byte av betongstomme till KL-trä påverkar byggnadens koldioxidutsläpp. Arbetet skall förtydliga om stombytet genererar en reducering av koldioxid samtidigt som det är möjligt att behålla det omtycka konceptets planlösningar. Det som framgår av examensarbetet är hur ett hus på åtta våningar påverkas av att stommen byggs i KL-trä jämfört med att platsgjutas. I miljödelen av arbetet behandlas framställning av de olika materialen samt dess transport till bygget. Dimensionering av byggnaden påvisar att samma planlösning i lägenheter är möjlig att behålla, samtidigt som en reducering på 20 procent gentemot ursprungliga stommens koldioxidutsläpp erhålls. Examensarbetet kan fungera som ett underlag för NCC att motivera trä som stommaterial till kund genom att påvisa den reducering av koldioxid som är tillgänglig för dem att bidraga med. / Climate influences from building processes in Sweden is around 10 million tonnes of carbon dioxide each year. In today’s society there is a big interest in to get buildings as energy effective as possible and thru that also less expensive to own. This has also caused that the impact on the environment have become a little smaller. In a while ago it was said that a building had 85 percent of its total carbon dioxide emissions during the operational phase. Now a day’s the impact of carbon dioxide during operational phase and impact of construction phase is pretty much the same. Materials have since a while back been chosen for what impact it has on the personal health. Today there’s also a lot of thought on what impact the material have on the environment thru carbon dioxide during its lifecycle. When choosing material an important difference for the future environment can be done. NCC Folkboende is a concept building that’s grout on site. The concept is popular among its clients and also among NCC to build. Since NCC are building a lot of housings and not rarely Folkboende its interesting to see what effect the change of framework has on carbon dioxide emissions and if it’s possible to keep the popular planning. This report will show how an eight stories high concrete building will be affected if the framework would be of cross-laminated timber instead of reinforced concrete. The building will be sized and proved to be able to keep the same planning on the housing, together with a 20 percent carbon dioxide reduction thanks to the material choice. This report could be used as basis for NCC to convince its clients to choose a framework of CLT without affecting the planning and at the same time make the environment a good favor.

I projektet dimensionerades ett tre våningar högt flerbostadshus i KL-trämoduler med utgångspunkt från dagens byggande av moduler som främst görs i träregelstommar. Vägg- och bjälklagsdimensioner beräknades och ritades upp. Metoder för infästningar och lyft av moduler med träregelstommar undersöktes genom intervjuer och applicerades i den mån som är möjlig för KL-trämoduler. Syftet var att ta fram en konstruktionsutformning för moduler av KL-trä avsedda för bostadsbyggande. Utformningen skall principiellt även kunna användas för andra liknande byggnader. Dimensioneringen visade att KL-träskivorna klarar av lasterna med god marginal. Avgörande för vägg- och bjälklagstjockleken var branddimensioneringen. Infästningar mellan olika byggnadsdelar kan göras på liknande sätt med KL-trä som med träregelstomme. Metoden att använda sig av stålförband i form av vinkelbeslag eller spikplåtar kan användas till de båda stomalternativen. Modullyft kan i viss mån utföras på samma sätt i de båda stommarna. / A three storey tall building was used as a reference object in this project and dimensioned with a starting point from timber frame modular constructions. Wall and floor dimensions are calculated and drawn. Methods for attachment and lifting of modules are examined through interviews and are, when possible, applied for the CLT modules. The purpose of this project was to design CLT modules intended for residential use. The goal of the design was that it can be used in similar buildings. The calculations showed that the fire requirements were the decisive factor when deciding the thickness of the walls and floors. Attachments between different building parts can be designed similarly in both timber frame modules and CLT modules. The method of using angle irons and nail plates is possible for both timber frame and CLT. The lifting of the modules can to some extent be executed similarly for the two frameworks.

De moduler som tillverkas i dagsläget baseras vanligtvis på traditionellträregelstomme. Det finns dock en möjlighet att istället tillverka moduler i KL-trä.Arbetets mål är att dimensionera infästningar för vertikal och horisontell lastverkanoch utforma infästningarna så att ett rationellt montage av KL-trämoduler möjliggörs.Infästningar som avses dimensioneras är från modul till grund samt från modul tillmodul. Litteraturstudie, platsbesök och intervju ligger till grund för val avinfästningsmetod. Förslaget resulterar i förband med stålplåt och dymlingar,skråskruvning samt förband med laskteknik. I framtida projekt med moduler i KL-träkan detta arbete ligga till grund för infästningsmetoder. / The modules currently manufactured are usually based on traditional wood frameconstruction. On the other hand, it is possible to manufacture modules in CLTinstead. The goal of the work is to design connections subjected to vertical andhorizontal load and design the connections so that a rational assembly of CLTmodulesis possible. Connections intended to be designed are from module tofoundation and from module to module. Literature survey, site visits and interviewsform the basis of the choice of attachment method. The proposal results in joints withsteel sheet and dowels, bevel screw, and single surface spline. In future projects withmodules in CLT, this work can be used as a basis for connection methods.

Selectins are key adhesion molecules responsible for initiating a multistep process that leads a cell out of the blood circulation and into a tissue or organ. The adhesion of cells (expressing ligands) to the endothelium (expressing the selectin i.e.,E-selectin) occurs through spatio-temporally regulated interactions that are mediated by multiple intra- and inter-cellular components. The mechanism of cell adhesion is investigated primarily using ensemble-based experiments, which provides indirect information about how individual molecules work in such a complex system. Recent developments in single-molecule (SM) fluorescence detection allow for the visualization of individual molecules with a good spatio-temporal resolution nanometer spatial resolution and millisecond time resolution). Furthermore, advanced SM fluorescence techniques such as Förster Resonance Energy Transfer (FRET) and super-resolution microscopy provide unique opportunities to obtain information about nanometer-scale conformational dynamics of proteins as well as nano-scale architectures of biological samples. Therefore, the state-of-the-art SM techniques are powerful tools for investigating complex biological system such as the mechanism of cell adhesion. In this project, several constructs of fluorescently labeled E-selectin will be used to study the conformational dynamics of E-selectin binding to its ligand(s) using SM-FRET and combination of SM-FRET and force microscopy. These studies will be beneficial to fully understand the mechanistic details of cell adhesion and migration of cells using the established model system of hematopoietic stem cells (HSCs) adhesion to the selectin expressing endothelial cells (such as the E-selectin expressing endothelial cells in the bone marrow).