Platsen för projektet utspelar sig i norra Stockholm, nära Solvalla travbana, där en ny stadsdel planeras med primärt bostäder med fem våningars höjd. Tomten som angivits oss ligger på ett skogsbeklätt berg och kommer att ligga i utkanten mot skogen. Skolans program i kvadratmeter är större än tomten, vilket därmed utgör ett av huvudproblemen i projektet. Skolan ska inrymma 240 elever, från förskola, förskoleklass till lågstadiebarn.Byggnaden har en stomme som kombinerar pelare och balkar av limträ med golvbjälklag av korslimmat trä, efter ett system framtaget från Martinssons. På platsen har sprängning minimerats men utförts för att ge god kontakt mot gatan i nordöst. Det nedersta bjälklaget är av betong, liksom stödmurar. Taken består av sedumgrästak och terasser av trä. Det översta taket svävar något ovan med en svag lutning som öppnar sig åt gården och skogen. Fasaderna har långa glaspartier som är något innanför en träpanel svävar lite utanför, och böljar sig i långa horisontala band likt ljudkurvor runt byggnaden. / The location of the project takes place in northern Stockholm, near Solvalla travbana, where a new district is planned with primary housing with five floors. The land indicated us lies on a wooded mountain and will lie on the edge of the forest. The school’s programs in square meters are larger than the site, which is therefore one of the main problems in the project. The school will accommodate 240 students, from pre-school, pre-school class to low-school children. The building has a frame that combines pillar and beam of glued wood with floor tile made of cross-glued wood, following a system developed by Martinsson. At the site, blasting has been minimized but performed to provide good contact with the street in the north-east. The bottom particle board is made of concrete, as well as supporting walls. The roof consists of sedum grass roofs and terraces of wood. The top roof hovering slightly above with a slight slope that opens to the farm and the forest. The facades have long glass panels that are slightly inside a wooden panel hovering a little outside, and bends in long horizontal bands like sound curves around the building.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Rapid climate changes have increased the importance of environmental concerns,particularly within the construction industry, which faces substantial challenges to reduceits environmental footprint. Shifting from high-emission building materials to sustainablealternatives stands as a critical strategy to reduce climate impact. Previous studiesdemonstrate that timber structures produced lower greenhouse gas emissions compared tonon-timber options like concrete and steel. CLT and its connections face a shortage of broad understanding and specific guidelines,notably in protected outdoor usage. Ambiguities in structural standards result inuncertainty, potentially leading to suboptimal outcomes and needless expenses. Toaddress these challenges, this study aims to bridge knowledge gaps by investigating steelto-CLT connections under cyclic moment loading and analyzing moisture content inoutdoor applications to determine appropriate climate classifications. Two experimentswere carried out: one indoors, evaluating cyclic moment loading's effects on steel-to-CLTconnections, and another outdoors, focusing on moisture development in CLT regardingsurroundings temperature and humidity. Results indicate noticeable stiffness variation due to cyclic loading, relaxationphenomena, and moisture content variations. This study offers valuable insights intounderstanding the structural behavior and moisture dynamics of steel-to-CLTconnections, which are critical for informed decision-making in the sustainable design ofsteel-to-CLT connections in protected outdoor applications.Keywords: moment loaded CLT connections, CLT connections, cyclic moment loading,moisture content, moisture content variation.

Tillgången av skog har gjort att vi i Sverige har en god tradition av att bygga med trä. 1994 blev det igen tillåtet att bygga hus högre än två våningar vilket lett till att intresset för trä som konstruktionsmaterial har ökat på senare år. Trä är ett förnybart material vilket gör det till ett högst intressant material i klimatomställningen. Dock har trä sina begränsningar i sina akustiska, brand- och fukttekniska egenskaper. Trä som stommaterial till bjälklag har heller inte setts som tillräckligt starkt för att kunna byggas med längre spännvidder då det oftast är nedböjningen som blir begränsande. I det här examensarbetet kommer samverkansbjälklag med KL-trä och betong att studeras för att hitta dess för- och nackdelar samt kontrollera om det är möjligt att nå längre spännvidder. För att åstadkomma samverkan mellan KL-träskivan och betongen används skjuvförbindare. I analysen har en typ av skruvförbindare använts; SFS Intec VB screw. Sexton olika bjälklagskombinationer med olika dimensioner och kvaliteter beräknats för hand och sedan kontrollerats i finita element-program, FEM-design. Vid handberäkningar har 𝛾 -metoden från Eurokod 5 använts för att beräkna samverkansgraden mellan materialen. Studien visar att samverkansbjälklag med KL-trä och betong har goda egenskaper för att klara akustiska och brandtekniska krav och är även lämpligt för längre spännvidder i jämförelse med bjälklag i endast KL-trä. / The availability of forest has meant that we in Sweden have a good tradition of building with wood. In 1994, there was allowed again to build houses higher than two floors, which has in recent years led to an increase of interest in wood as a construction material. Wood is a renewable material, which makes it a highly interesting material in climate change. However, wood has its limitations in its acoustic, fire- and moisture technical properties. Wood as a frame material for joists has also not been seen as strong enough to be able to be built with longer spans, as it is usually the deflection that becomes limiting. In this degree project composite joist with CLT (Cross Laminated Timber) and concrete will be studied to find its advantages, disadvantages and check if it is possible to reach longer spans. To achieve cooperation between the CLT and the concrete, shear connectors are used. In the analysis, one type of screw connector has been used; SFS Intec VB screw. Sixteen different joist combinations with different dimensions and qualities calculated by hand and then checked in finite element software, FEM design. In hand calculations, the 𝛾-method from Eurocode 5 has been used to calculate the degree of interaction between the materials. The study shows that composite joist with CLT andconcrete have good properties to meet acoustic and fire engineering requirements and are also suitable for longer spans in comparison with joists made only from CLT. / <p>2023-07-11</p>

Purpose: Sustainability and reduced environmental impact are increasingly pressing challenges within the construction sector. Wood has become a sought-after building material due to its renewability and lower energy intensity during manufacturing. However, the growing demand for buildings coupled with diminishing available land has led to vertical construction emerging as a solution. Multi-story buildings that primarily utilize wood as their construction material, however, face a range of challenges, including fire hazards, moisture-related issues, and requirements for strong connections between various components of the structure. Method: The research methodology employed in this study is based on a systematic review of relevant literature to investigate the use of CLT in tall buildings. The three selected aspects for this study will then be examined to gain in-depth knowledge of the challenges that arise. Interviews will be conducted regarding moisture and fire aspects to obtain firsthand insights from industry experts on how these challenges are addressed. The third component, concerning connections, will be investigated using literature on various types of connections used in CLT buildings. Two different solutions will be evaluated and compared based on observations and documentation from sitevisits. Results: CLT is a building material that exhibits certain challenges regarding connections, fire resistance, and moisture. This study investigated various solutions to address these three aspects. Moisture control can be achieved through different measures such as weather protection, moisture measurements, and on-site or pre-manufacturing drying of CLT. Fire solutions commonly employed include fire-retardant coatings, sprinklersystems, and fire-resistant gypsum boards. Another viable approach is oversizing, taking advantage of wood's natural charring process. The two most common connection solutions for the selected joints are angle brackets and long timber screws. These solutions yield comparable results in terms of load-bearing capacities but require distinct approaches to installation and fireinsulation. Conclusions: This study investigated challenges related to three aspects in order to develop effective solutions for these various challenges. The solutions examined in this work are viable and applicable, but careful consideration must be given to their practical implementation. All three aspects require meticulous planning and expertise, and the application should also be carried out correctly.

No description available.

21% av de växthusgaser som släpps ut i Sverige kommer från byggsektorn. Motsvarande siffra för avfall är 40% (Boverket, 2023). Ett fokus måste därför ligga på att använda hållbara alternativ. KL-trä är förnyelsebart samt minskar genom sin höga prefabriceringsgrad avfall på arbetsplatsen (Ramboll, u.å). Trä har många fördelar, men det finns fortfarande en skepsis i byggbranschen när det kommer till större byggnader. Därför är det viktigt att studera och bli bättre på att hantera de svagheter som byggmaterialet har så att tröskeln för att använda det sänks och vi i byggbranschen kan jobba mot ett mer hållbart byggande. Denna studie fokuserar på problematiken stjälpning. En lätt stomme påverkas mer av horisontalkrafter än vad en tyngre gör. Kontroll av statisk jämvikt görs antingen för hand eller med datorhjälp. Finita Elementmetoden, FEM, är en kraftfull metod för att förutsäga hur byggnaden kommer bete sig. Ett problem med FEM-modeller är att de snabbt blir komplexa och svårtolkade. Stelkroppsmetoden är ett sätt att kontrollera statisk jämvikt genom en handberäkning. Byggnaden ses som en sammanhängande stel kropp som roterar kring läsidans nedre kant. Metoden är väldigt förenklad. I verkligheten kan man förvänta sig att byggnaden roterar kring en linje längre in och att det finns en eftergivlighet i väggarna som håller emot. Flytt av denna linje i markplan benämns i rapporten som momentpunkt. Hur mycket av mothållande vägg i lovart som beräknas stabilisera benämns som lastbredd. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för FEM-modellen samt hur stelkroppsmetoden kan varieras för att skapa en mer verklighetstrogen bild. Detta för att i framtida byggnationer göra det enklare för konstruktören att välja KL-trä som byggmaterial. För att uppnå detta varieras momentpunktens placering och lastbredd av mothållande långsida i en handberäkning med stelkroppsmetoden som grund. Detta resultat jämförs mot en FEM-modell för att sedan se vid vilket värde på momentpunkt och lastbredd som beräkningarna korrelerar. Studien är både explanativ och explorativ och utförs som en fallstudie av jämförande karaktär. Referensobjektet är en sex våningar hög kontorsbyggnad under uppförande i Östersund. Stommen består av ytterväggar i KL-trä samt ett pelar-balksystem av limträ i byggnadens mitt. Resultatet från handberäkningen presenteras i en tabell där det är intressant att undersöka vid vilka kritiska punkter som statisk jämvikt ej infaller. För en momentpunkt som ej är indragen krävs det för denna byggnad en lastbredd på 5 av 29 meter. Flyttas momentpunkten in 4 m så krävs en lastbredd på 13 m. Enligt en icke modifierad stelkroppsmetod erhålls ett mothållande moment på 30 MNm vilket kan jämföras med det stjälpande momentet på 13 MNm. Det resulterande momentet uppgår då till 17 MNm. FEM-modellen korrelerar med handberäkningen med det resulterande momentet på 6,6 MNm då momentpunkten väljs till 4 m. Motsvarande lastbredd blir i handberäkningen 24 m. Momentpunkten 3 m ger en korrelation vid 10,1 MNm. Det ger en motsvarande lastbredd på 27 m. Vid en momentpunkt under 2 m ger FEM konsekvent högre resulterande moment. Någon rotationspunkt kunde ej finnas för FEM-modellen, med följden att den lastbredd och momentpunkt som FEM-modellen motsvarar i en handberäkning förblir obestämd. / 21% of the greenhouse gases emitted in Sweden originate from the building sector. The corresponding figure for waste is 40% (Boverket, 2023). Therefore, the focus must be on using sustainable alternatives. Cross Laminated Timber (CLT) is renewable, and through its high degree of prefabrication, reduces waste at the construction site (Ramboll, u.å). Wood has many advantages, but there is still skepticism in the building sector when it comes to larger buildings. Therefore, it is important to study the building materials weaknesses so that the threshold for using it is lowered. This study focuses on the challenge of overturning. A lightweight structure is more affected by horizontal forces than a heavier one. Checking of static equilibrium is done either by hand or with computer assistance. The Finite Element Method, FEM, is a powerful method used by computers for predicting how a building will behave. A problem with FEM models is that they quickly become complex and difficult to interpret. The rigid body method is a way of checking static equilibrium through calculations done by hand. The building is seen as a coherent rigid body that rotates around the lower edge of the leeward side. This method is very simplified. In reality, one would expect the building to rotate around a line further in, and the stabilizing walls not to be completely rigid. The placement of this line in relation to the origin line is referred to as the rotation line. Load width is defined as the width of the stabilizing wall in the windward direction that is included in the calculation. The study aims to create a better understanding of the FEM model and how the rigid body method can be varied to generate a more realistic model. This is to facilitate CLT as a building material in future constructions. To achieve this, the position of the rotation line and the load width are varied in a calculation done by hand using the rigid body method. This result is compared against a FEM model to analyze where the rotation line and load width correlate in the different models. The study is both explanatory and exploratory and is carried out as a case study of a comparative nature. The reference object is a six-story office building in Östersund. The structure consists of outer walls in CLT and a post and beam system of glulam in the center of the building. The result from the calculation done by hand is shown in a table. Critical values occur where static equilibrium no longer can be verified. For the origin line, a loading width of 5 out of 29 meters are required for this building. If the rotation line is placed 4 m inward, a load width of 13 m is required. According to an unmodified rigid body method, a resisting moment of 30 MNm is obtained, which can be compared with the overturning moment of 13 MNm. The resulting moment totals 17 MNm. The FEM model correlates with the hand calculation with the resulting moment of 6.6 MNm when the rotation line is placed 4 m inward from the origin line. The corresponding load width is 24 m in the calculation done by hand. The rotation line at 3 m gives a correlation at 10.1 MNm. This gives a corresponding load width of 27 m. For rotation lines below 2 m, FEM consistently gives higher resulting moments. The rotation line specific to the FEM model could not be found, with the consequence that the load width and rotation line that the FEM model corresponds to in a calculation done by hand remains undetermined.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

This essay is a feasibility study on alternative fire protection materials for CLT elements. The purpose isto investigate and compile reasonable alternatives to gypsum board and mineral wool which theproject can then continue to work on and to test and evaluate its fire engineering properties.The fire protection standards that exists today in Sweden and the EU for CLT elements are described inoverview as well as the process of material testing at a facility like RISE.The thesis concludes that clay in plaster and board format is a material with great potential from a firetechnical and environmental point of view and is the most suitable material to proceed with forfurther tests and evaluation.The report “Material properties of clay and lime plastics for structural fire design” by Johanna L, JudithK, Alar J, Birgit M, Siim P, 2019, reports good results for the clay's fire-technical properties and shouldbe used as guidance in the project for further studies.This essay also provides suggestions on cross sections to investigate further before testing it’s fireprotection properties.It is also clear that there is a great lack of harmonizing product standards when it comes to clay as abuilding material and that the environmental documentation is deficient compared to traditionalbuilding materials such as plasterboard. The same applies to building boards that are magnesiumoxide-based, these have also had problems with moisture and the quality assurance is uncertain. / Denna uppsats är en förstudie om alternativa brandskyddsmaterial för KL-träelement, korslimmadeträelement. Syftet är att undersöka och sammanställa rimliga alternativ till gipsskivor och mineralullsom ett framtida projekt sedan kan arbeta vidare med för att testa och utvärdera dess brandtekniskaegenskaper. Krav som ställs på KL-trä ur brandskyddssynpunkt samt även hur ett materialsbrandtekniska egenskaper testas hos, till exempel, RISE beskrivs övergripligt.Uppsatsen drar slutsatsen att lera i puts- och skivformat är ett material med stor potential urbrandteknisk och miljömässig synpunkt och är det lämpligaste materialet att gå vidare med förutförligare tester och utvärdering.Rapporten ”Material properties of clay and lime plaster for structural fire design” av Johanna L, JudithK, Alar J, Birgit M, Siim P, 2019, redovisar goda resultat för lerans brandtekniska egenskaper och böranvändas vägledande i projektet för vidare studier.Denna uppsats ger även förslag på tvärsnitt att undersöka vidare för att sedan testa dessbrandtekniska egenskaper.Det är även tydligt att det finns en stor brist på harmoniserande produktstandarder när det kommertill lera som ett byggnadsmaterial samt att miljödokumentationen är bristande jämfört medtraditionella byggnadsmaterial som gipsskivor. Det samma gäller för byggskivor som ärmagnesiumoxidbaserade, dessa har även haft problem med fukt och kvalitetssäkringen är osäker.

Korslimmat trä är ett relativt nytt material på marknaden jämfört med betong och har blivit alltmer intressant att använda som stommaterial i flervåningshus i och med att kunskapen ommaterialet ökar. KL-trä består av lameller i trä som limmas i lager där varje lager limmas imotsatt riktning vilket gör att hela skivan får en bärförmåga i flera riktningar. KL-trä somstommaterial kräver en särskild kompetens samt att projektet anpassas för att användamaterialet i ett tidigt skede i byggprocessen vilket gör att många aktörer väljer ett annatmaterial. Därför känns det relevant att undersöka om KL-trä kan anpassas och användas i enstomme som är projekterad för betong från början för att sedan jämföra hur en lägenhet iprojektet påverkas. Ritningarna för ett referensprojekt med betongstomme erhölls av JM för att användas ijämförande syfte. Genomförandet gjordes stegvis genom att först göra en litteraturstudie omKL-trä för att undersöka dimensioneringsmetoder och utformning och för att den nya stommenska kunna uppfylla samma krav som de i referensprojektet. Sedan gjordes en lastnedräkningoch dimensioneringen med hjälp av FEM-Design samt Calculatis stöttat av handberäkningar.Det Tredje och sista steget var att ta fram materialkostnaden med hjälp av Wikellssektionsdata. Resultatet visar att stommen i KL-trä kan dimensioneras utan större problem för att klarasamma bärförmåga som betong, vilket den klarar även i mindre dimension. KL-trä uppvisarviss problematik när det gäller begränsningen till spännvidder och stora dimensioner som ärsvåra att frakta. Den stora problematiken med KL-trä visade sig vara att dimensionerastommen för att klara brand- och ljudkraven som medförde mycket större dimensioner änstommen i betong. Detta visade sig i materialkostnaden där allt extramaterial för att klarakraven tillsammans med stommen blev dyrare än betongen. Vidare ledde det även till mindretakhöjd och rumsarea för lägenheten som denna studie tittade på. Omformningen av stommen till KL-trä visade sig ha sina begränsningar i denna studie. Vidanvändandet av materialet i nya bostadsprojekt som projekteras med hänsyn till KL-trä frånbörjan finns det goda möjligheter att utnyttja materialets fördelar samtidigt som man beaktarnackdelarna. / Cross-laminated timber (CLT) is a relatively new material on the market compared to concreteand has become increasingly interesting to use as a frame material in multi-storey buildings asknowledge of the material increases. CLT consists of slats in wood that are glued in layerswhere each layer is glued in the opposite direction, which means that the entire board has aload-bearing capacity in several directions. CLT as a frame material requires special skills andthe project is designed to use the material at an early stage in the construction process, whichmeans that many players choose a different material. Therefore, it feels relevant to investigatewhether CLT can be adapted and used in a frame that is designed for concrete from thebeginning and then compare how an apartment in the project is affected. The drawings of a reference project with a concrete frame were obtained from JM for use incomparative purposes. The execution was done one step at a time by first conducting aliterature study on CLT to investigate dimensioning methods and design for the new frame.This was done to be able to meet the same requirements as the reference project. Then acalculation of cumulative loads and dimensioning was done with the help of FEM-Design andCalculatis supported by manual calculations. The third and final step was to obtain thematerial cost using Wikell's sektionsdata. The results show that the frame in CLT can be dimensioned without major problems towithstand the same load-bearing capacity as concrete, which it can handle even in smallerdimensions. CLT has certain limitations when it comes to the element’s length of span andlarge dimensions that are difficult to transport. The most problematic part of working withCLT turned out to be dimensioning the frame to meet the fire and sound requirements becauseit required much larger dimensions than the frame in concrete. This was shown in the materialcost, where all the extra material to meet the requirements together with the frame becamemore expensive than the concrete. Furthermore, it also led to less ceiling height and floorspace for the apartment that this study looked at. The conversion of the frame from concrete to CLT proved, in this study, to have its limitations.When using the material in new housing projects that are designed with CLT in mind from thebeginning, there is a good opportunity to utilize the material's advantages while taking intoaccount the disadvantages.