Syftet med studien är att få kunskaper om hur lärare arbetar med berättande text utifrån kooperativt lärande. I studien undersöks vilka likheter och/eller skill-nader som går att se be-roende på om lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller om de bara är mer inspirerade av det kooperativa arbetssättet. Hur lärarna använder kooperativa grundprinciper under lektioner med berättade text ligger till grund för studien. Studien tar även reda på vilka strategier lärarna använder vid arbetet med berättande text.  För att undersöka hur grundprinciper och strategier tillämpas, används observationer av lek-tioner samt en enkät med öppna frågor till lärarna. En enkät till eleverna gör att elevernas upplevelser av olika arbetssätt tillvaratas. Genom observationer och enkäter har studien både kvantitativa och kvalitativa data som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförts.  Resultatet visar att det finns skillnader i hur grundprinciperna används beroende på om lärare är utbildade eller inspirerade av kooperativt lärande. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende saknas i de klasser där lärarna är inspirerade av kooperativt lärande vilket får till följd att samar-betet inte alltid fungerade i klasserna och att eleverna inte använde varandra som lärande-resurser. Samtliga lektioner har haft en elevaktiv helklassundervisning där även lärarna haft en aktiv handledningsroll. Vid arbete med berättande text använde samtliga lärare strategier som har stöd i tidigare forskning för läs- och skrivförståelse. Analysen av elevernas enkät-svar visade ett tydligt mönster beroende på om deras lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller inspirerade av metoden. Analysen av lärarnas enkätsvar visade att samtliga lärare har samma syn på undervisning i stort, oavsett om de har utbildning inom kooperativt lärande eller bara är inspirerade metoden. Samtliga lärare lyfter att kooperativt lärande bidrar till att höja elevernas delaktighet och stödjande interaktion i arbetet med berättande text.

Klimatförändringarna påverkar världen negativt. År 2015 togs Parisavtalet fram för att bekämpa klimatkrisen, vilket resulterade i större krav på byggnadssektorn. Byggnadssektorn står för en stor del av både den totala energianvändningen och energirelaterade utsläpp av växthusgaser. Dessa måste minskas för att kunna uppnå de miljökrav som definieras i Parisavtalet. Korslimmat trä, även kallat KL-trä, är ett konstruktionsmaterial på marknaden som främjar för ett hållbart byggande jämfört med det nuvarande dominerande materialet betong.  Syftet med forskningen är att redogöra för skillnaden mellan väggar av armerad betong och KL-trä. Studien har framtagits genom ett experiment där modelleringsprogrammet StruSoft FEM-design användes för att modellera, dimensionera och analysera en referensbyggnad placerad på Gävle Strand i Gävle. Fokuset ligger på hur materialen förhåller sig som ett bärande material och dess skillnad. Forskningen tar inte hänsyn till energi, fukt-, ljud- eller brandkrav. Analys av de båda materialen visar att betongen har fördelar, speciellt gällande nedböjning och tjocklek. Resultatet för KL-trä visar att det är möjligt att bygga ett flervåningshus. Däremot kan det kräva högre dimensioner och ger större nedböjning jämfört med betong. Resultatet visar att ytterväggarna av KL-trä behöver vara 80 mm tjockare än betongväggarna och nedböjningen är i det värsta fallet 4,8 mm för KL-trä respektive 1,8 mm för betong. Resultatet visar att den totala vikten för byggnaden med väggar av KL-trä är 74 % av den totala vikten för byggnaden med betongväggar. Vikten för en byggnad med väggar av KL-trä har stora fördelar och gynnar miljön och är tack vare av dess låga vikt enklare att arbete med. Då KL-trä är det bättre alternativet för miljön bör fler byggherrar ha i åtanke att använda lösningar med trä som stomme för att främja ett hållbart byggande. / Climate change has a negative impact on the world. In the year 2015, the Paris agreement was presented to fight the climate crisis, which put greater demands on the construction sector. The construction sector accounts for a large part of both total energy use and energy-related greenhouse gas emissions, which must be reduced to meet the environmental requirements defined in the Paris Agreement. Cross-laminated timber, also known as CLT, is a construction material on the market that promotes sustainable construction compared to the currently dominating material concrete since the climate footprint for wood materials is less. The purpose of this research is to specify the difference between CLT and concrete walls. The study was developed through an experiment where the modeling program StruSoft FEM design was used to model, design, and analyze a reference building located at Gävle strand in Gävle. The focus is on how these structural materials behave as load-carrying elements and their differences. The research does not take energy, moisture, sound, or fire requirements into account. Analysis of both materials shows that concrete has advantages, especially regarding deflection and thickness. The results of CLT show that it is possible to build a multi-story house. However, CLT requires larger dimensions and gives greater deflections compared to concrete. The results show that the external walls need an 80 mm greater thickness than the concrete walls and the translational displacement is in the worst case 4,8 mm for CLT respective 1,8 mm for concrete. The results show that the total weight of the building with walls of CLT is 74 % of the total weight of the building with concrete walls. The weight of a building with CLT walls has great advantages and benefits both the environment and because of the lighter weight easier to work with. Since CLT is the better alternative for the environment, more builders should keep in mind to look at solutions with wood as a skeleton to promote sustainable construction.

Studier visar att svenska elever har en negativ inställning till läsning och skrivning, vilket kan medföra problem för dem. För att vara en aktiv medborgare i samhället ställs det krav på att vara en bra kommunikatör. Att kunna läsa och skriva utgör en naturlig del av att kunna kommunicera. Det är lärarnas uppgift att ge eleverna möjlighet att komma framåt i kunskapsutvecklingen. Därför måste lärarna aktivt delta i språkutvecklande forskning som kan bidra till ett positivt lärande. I studien undersöks hur F-3 lärare kan använda kooperativt lärande för att bidra till elevers kommunikationsutveckling i svenskundervisningen. I studien undersöks även hur svensklärare, genom att använda kooperativt lärande, kan arbeta inkluderande i klassrummet.Studien är genomförd med en sociokulturell teoretisk utgångspunkt. En viktig aspekt i detta synsätt är att människor lär av och med varandra. Språket är en viktig del i att skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet. Studien är kvalitativ och utförd med hjälp av en trianguleringsmetod där fokusgrupper/intervjuer, observationer och samtal ingår. Tre lärare som arbetar med kooperativt lärande i F-3 ingår i studien. Intervjuerna, observationerna och samtalen genomfördes på två skolor i södra Sverige.Resultatet visar att genom användningen av kooperativt lärande gynnas främst de svaga eleverna i all kommunikationsutveckling i svenskämnet. Då det gäller muntlig kommunikation främjas även de tysta och blyga eleverna. I det sociala samspelet utvecklas alla elever. De elever som har funktionsvariationer gynnas speciellt av kooperativt lärande, men för att få störst utdelning måste de vara med under hela lektionen.

Bygg- och fastighetssektorn är en bidragande faktor till växande koldioxidutsläpp och det krävs därför klimatbaserade innovationer för att arbeta mot ett hållbart och långsiktigt samhälle. På senare år har råvaran trä använts i form av KL-trä som konstruktionsmaterial i allt fler och större byggnader. Parallellt med utvecklingen av KL-trä har även en strävan att behålla materialet oskyddat och synligt växt fram. För att möta kraven på brandsäkerhet i konstruktioner av KL-trä, arbetas nya dimensioneringsregler fram. I detta arbete studeras hur bärförmågan vid brand i nuvarande Eurokod 5 EN 1995-1-2:2004 och kommande version prEN 1995-1-2:2025 dimensioneras hos konstruktioner av KL-trä med synliga ytor. Syftet med arbetet är att ta fram skillnader och likheter mellan respektive version, samt vilken inverkan de kan få. Målet med arbetet är klargöra hur branddimensionering kommer påverkas och på så sätt kunna vara ett underlag för vidare studier och användning inom området. Dimensionering görs på vägg- och bjälklagselement med uppbyggnad av 5 st 40 mm lameller respektive 7 st 20 mm lameller för båda elementen. Dimensionerande brandexponeringstid som beaktas är 60 minuter, men även 90 minuter för väggelementen som krävs för att byggnader med mer än åtta våningar. Beräkningar och jämförelser görs på element av olika uppbyggnader för att tydliggöra relationen mellan typen av lim och bärförmågan. KL-träelement med icke brandtåligt lim uppvisar lägre bärförmågor än element med brandtåligt lim. Detta stämmer särskilt vid element med uppbyggnader av tunnare lameller. Orsaken till detta är att icke brandtåligt lim ger upphov till delaminering som minskar det effektiva tvärsnittet på grund av en ökad förkolningshastighet. Delamineringen ger även upphov till värmeökning då det sker en ny övertändning. Beräkningar visar att det är fördelaktigt med en tjockare yttre lamell för att minska risken för delaminering under brandexponeringstid 60 minuter och 90 minuter. Resultaten jämförs också med resultat från avancerade beräkningsmetoder i de fall där korrekta underlag fanns tillgängligt. Vid framtagning av det icke lastupptagande skiktet enligt kommande version påvisas markant skillnad jämfört med den nuvarande versionen. Enligt kommande version tas det hänsyn till aspekter som tvärsnittshöjd, lamelltjocklek, lamellriktning, om ytan är initialt skyddat eller ej, om den brandexponerade sidan utsätts för tryck- eller dragspänningar m. m. Utöver det tillkommer vissa eventuella avdrag på det resterande tvärsnittet beroende på vart det icke lastupptagande skiktet befinner sig. Nuvarande version anger alltid det icke lastupptagande skiktet som 7 mm. Framtagning av bärförmågan i den kommande versionen bygger likt den nuvarande versionen på den effektiva tvärsnittsmetoden. Det som däremot skiljer versionerna åt är förkolningsdjupet, samt införandet av ny metod för framtagning av det icke lastupptagande skiktet, som nämnt ovan. I kommande version har beräkningsgången för dessa delar uppdaterats och därmed beaktas även fler parametrar som icke brandtåligt lim. Förkolningsdjupet för kommande version beräknas enligt den europeiska förkolningsmodellen som beror på limtyp. Då endast brandtåligt lim beaktas i EN 1995-1-2:2004 bör en direkt tillämpning på KL-trä göras med försiktighet. Arbetet lyfter även fram generella konsekvenser för synligt KL-trä vid brandexponering. / The construction and property sector is a contributing factor to growing emissions of carbon dioxide and climate-based innovations are therefore required to work towards a sustainable and long-term society. In recent years, the raw material wood has been used in form of CLT (Cross Laminated Timber) as a construction material in an increasing number of buildings. Along the development of CLT, the desire to keep the material unprotected and visible has also grown. To meet the requirements for fire safety in CLT-buildings, new design standards are under development. In this study, the firedesign method and results of load-bearing elements of CLT with visible surfaces are compared between the current Eurocode 5 EN 1995-1-2:2004 and the upcoming version prEN 1995-1-2:2025. The purpose of the work is to highlight the differences and similarities between the two versions, and in that way provide basis for future studies and usages. Firedesign is calculated on wall and floor elements with a structure of 5 and 7 laminates respectively for both elements. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is required for buildings with more than four stories, according to the Swedish building code BBR and to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. CLT elements with non-fire-resistant adhesive have lower load-bearing capacities than elements with fire-resistant adhesive. Calculations according to the upcoming version contains more parameters like non-fire-resistant adhesive and a more complex non-load-capacity layer, which are deficient in the current Eurocode. Since non-fire-resistant adhesive are not included in EN 1995-1-2:2004, a direct application on CLT should be done with caution. The study also highlights general consequences when using visible CLT in buildings.

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

No description available.

Användningen av trä som byggmaterial i stomsystem har ökat markant. I takt med att förfrågan ökar, blir det allt mer relevant att undersöka hur materialet kan utnyttjas optimalt. Av KL-träbjälklag som tillverkas idag, är majoriteten homogena och tillverkade av konstruktionsvirke med hållfasthetklass C24. Idag finns nya metoder på marknaden för att hållfasthetssortera konstruktionsvirke. Genom att sortera två hållfasthetsklasser samtidigt, är det möjlighet att erhålla ca 30 % C40 tillsammans med 69 % C24, alternativt 46 % C35 tillsammans med 54 % C18. Genom att utnyttja parallell sortering av två hållfasthetsklasser, skulle tillgängligheten av konstruktionsvirke med hög hållfasthet öka och därmed även möjligheten för bjälklag att tillverkas med högre hållfasthet i det yttersta lamellerna. Genom att använda styvare lameller i ytterkanterna, där störst belastning uppstår, uppnås bättre mekaniska egenskaper. Optimeringen skulle kunna leda till längre spännvidder eller tunnare element. Syftet med arbetet är att kartlägga dimensioneringsprinciper i byggnorm, standarder, handböcker och KL-trätillverkarnas rekommendationer med avseende på bjälklag. Vidare är syftet att påvisa prestandaförbättring hos elementen genom teoretiska beräkningar, där styvare virke utnyttjas i ytterlamellerna. Arbetet kommer även att belysa huruvida elementen kan optimeras med avseende på tjocklek och spännvidd. De element som har undersökts består av tre, fem och sju lameller. En jämförelse mellan KL-träskivor beståendes av enbart C24 och likvärdiga skivor med C40+C24 och C35+C18 har också utförts. Resultatet visar att bruksgränstillståndet är uteslutande dimensionerande vid dimensionering av bjälklag. De dimensionerade faktorerna varierar mellan första egenfrekvens och punktlastnedböjning. För skivor med tre skikt är punktlastnedböjning dimensionerande, medan för skivor med sju skikt är första egenfrekvensen dimensionerande. För fem skikt varierar det beroende på tjockleken på KL-träskivan och styvheten hos de yttre lamellerna. Tillverkare av KL-trä rekommenderar ofta mycket högre styvhet hos bjälklaget, än vad som rekommenderas av Eurokod. Södra och Setra har högst rekommendationer med hänsyn till styvhet, medan Martinsons rekommenderar högre första egenfrekvens. Stora Enso rekommenderar dimensionering enligt Eurokod 5. Resultatet visar att det teoretiskt är möjligt att öka spännvidden eller reducera tjockleken, om bjälklag tillverkas med styvare lameller i ytterskikten. Störst förbättring av prestanda erhölls för kombinationen C40+C24, men även C35+C18 uppvisar bättre resultat jämfört med ett homogent bjälklag med C24. En sjuskiktsskiva bestående av C40+C24 uppvisar den högsta förbättringspotentialen för att minska mängden material, där det är möjligt att minska tvärsnittet från 280 mm till 240 mm, motsvarande en tjockleksminskning på 14,3 %, samtidigt som de mekaniska egenskaperna upprätthålls. Vid undersökning av ökad spännvidd klarade samtliga KL-träskivor beståendes av styvare lameller i ytterkanterna av en större spännvidd, än KL-träskivor beståendes av enbart C24. Spännviddsökningen är beroende av KL-träskivans tjocklek och på överbyggnadens egenvikt. För C40+C24 ligger spännviddsökningen på 4,1-10,0 %, medan för C35+C18 ligger spännviddsökningen på 3,3-7,3 %. / The use of wood as a construction material has increased significantly in recent years. As demand for wood products grows, it becomes increasingly important to examine how the material can be used in a more efficient way.  Today, the majority of cross laminated timber (CLT) panels, including floor elements, are manufactured homogeneously, with all layers consisting of the same strength class, most commonly C24. However, studies have shown that with new technologies for strength grading, it is possible to yield higher amounts of C40 and C35. By grading two strength classes simultaneously, it is possible to yield 30% C40 and 69% C35, or 46% C35 and 54% C18. By using parallel grading, the availability of structural timber with high strength would increase, thus enabling the possibility to manufacture CLT floor panels with higher strength in the outer layers. By using laminations of a higher strength class for the outer layer, the stiffness of the panel increases. This optimization could lead to longer spans and thinner panels.  This thesis aims to investigate principles for designing CLT floor panels in regard to building codes, construction standards, handbooks and recommendations provided by CLT manufacturers in Sweden. It also investigates the potential improvements in mechanical performance, in terms of increased span length and decreased thickness of optimized CLT panels, by using laminations of a higher strength class in the outer layers. In the study, CLT floor panels made of three, five and seven layers were examined. A comparison was conducted between homogenous panels made of C24 and equivalent panels made of C40+C24 or C35+C18. The results show that designing a CLT floor panel is governed by the requirements of service limit state (SLS). The most common governing requirements are natural frequency and stiffness measured by point load deflection. The study shows that three layered CLT floor panels are governed by stiffness, while seven layered CLT floor panels are governed by natural frequency. For five layered CLT floor panels it varies depending on the thickness of the CLT panel and the stiffness property of the outer laminate.  Manufacturers often have higher recommendations regarding stiffness than recommended by Eurokod. Södra and Setra have the highest recommendations in terms of stiffness, while Martinsons has the highest recommendation regarding natural frequency. Stora Enso applies recommendations according to Eurokod.  With a CLT floor panel made of stiffer outer laminate, it is possible to increase the span or reduce the thickness of the panel. The best improvement in mechanical performance was obtained for panels consisting of C40+C24. Furthermore, panels of C35+C18 also shows enhancement, in comparison to panels made of C24. For a seven layered panel (consisting of C40+C24), the calculations show that it is possible to reduce the thickness from 280 mm to 240 mm, corresponding to 14,3% thickness reduction, while maintaining all mechanical performances. In regard to increased span, the calculations show that it is beneficial to use stiffer lamellas in outer layers. The increase in span depends on the thickness of the panel and the self-weight of the supplemented flooring. By combining C40+C24, the span could be increased by 4,1-10,0%, and by combining C35+C18, the span could be increased by 3,3-7,3%.

Mathematics is the science and study of quality, structure, space, and change. It seeks out patterns, formulates new conjectures, and establishes the truth by rigorous deduction from appropriately chosen axioms and definitions. The study of mathematics makes a person better at solving problems. It gives someone skills that (s)he can use across other subjects and apply in many different job roles. In the modern world, builders use mathematics every day to do their work, since construction workers add, subtract, divide, multiply, and work with fractions. It is obvious that mathematics is a major contributor to many areas of study. For this reason, retrieving, ranking, and recommending Math answers, which is an application of Math information retrieval (IR), deserves attention and recognition, since a reliable recommender system helps users find the relevant answers to Math questions and benefits all Math learners whenever they need help solve a Math problem, regardless of the time and place. Such a recommender system can enhance the learning experience and enrich the knowledge in Math of its users. We have developed MaRec, a recommender system that retrieves and ranks Math answers based on their textual content and embedded formulas in answering a Math question. MaRec (i) applies KL-divergence to rank the textual content of a potential answer A with respect to the textual content of a Math question Q, and (ii) together with the representation of the Math formulas in Q and A as XML trees determines their subtree matching scores in ranking A as an answer to Q. The design of MaRec is simple, since it does not require the training and test process mandated by machine learning-based Math IR systems, which is tedious to set up and time consuming to train the models. Conducted empirical studies show that MaRec significantly outperforms (i) three existing state-of-the-art MathIR systems based on an offline evaluation, and (ii) a top-of-the-line machine learning system based on an online performance analysis.

Byggsektorn står idag för en stor del av världens klimatpåverkan. Stommen i en byggnad tillräknas cirka  45%  av en byggnads klimatpåverkan och med en KL-trästomme är det möjligt att minska utsläppen av koldioxid. Trä är en begränsad resurs och för att bättre utnyttja materialet krävs att möjligheten att sortera virke i olika hålfasthetsklasser utnyttjas bättre. Idag sorteras majoriteten av svenskt virke till hållfasthetsklass C24 men med en effektiv sortering är det möjligt att erhålla cirka 30% i hållfasthetsklass C40 och resterande C24 från samma virke. KL-trä består av ett flertal trälamellskikt orienterade 90 grader mot det intilliggande skiktet. Med en optimerad sammansättning av KL-trälameller med C40 i de mest belastade skikten är det möjligt att minska mängden använt material. Enligt forskning finns en besparingspotential på ca  5% av materialet. Syftet med arbetet är att belysa de vanligaste dimensionerande faktorerna samt att visa trätillverkare och konstruktörer den existerande besparingspotentialen från en effektivare virkessortering. Med utgångspunkt i projektet Kilströmskaj i Karlskrona har detta arbete undersökt ifall KL-träelement bestående av virkesklasserna C40/C24 kan leda till framtida materialbesparingar. De studerade KL-träelementen är de mest och minst belastade väggarna och bjälklagen. Väggelementen och takbjälklaget består av 5-skiktsskivor medan mellanbjälklagen är uppbyggda av 7-skikt. Samtliga element i Kilströmskaj består av virke i hållfasthetsklassen C24. Resultaten indikerar att med C40 i ytterskikten finns det potential att reducera elementtjocklen med bibehållen styvhet och hållfasthet lik elementen bestående enbart av C24. Resultaten visar även att vilket dimensionerande fall som används har en avgörande roll för uppbyggnaden av elementen. De dimensionerande faktorerna för projektet har varit deformation och vibration för bjälklag och brand för väggar. För mellanbjälklag är det möjligt att reducera mängden material mellan 9 - 41% beroende på elementets spännvidd och överbyggnad. För väggar med två lager brandgips är det möjligt att reducera mängden använt material med  14- 17 %.  Dimensioneras väggelementet i brottgränstillståndet finns en teoretisk besparingspotential på   ifall det går att säkerställa att brand inte påverkar elementet. / In this study it was investigated whether cross laminated timber (CLT) can be used more efficiently than today by optimized grading of wood into two strength classes and placing the lamina with better mechanical properties in the most loaded parts of the CLT-elements. The purpose of this work was to determine the design factors for the CLT structure of an apartment building and be able to contribute to increased knowledge of efficient material utilization. The study links to an existing project Kilströmskaj, which is a seven-story building with a load-bearing frame of CLT and investigated the alternative use of timber graded into two different strength classes. The study showed that for floors, the design factors are natural frequency and deformation. Decisive for the mechanical properties of the floor elements is the stiffness of the outer layers. The result for elements with two classes of strength graded sawn timber showed a potential for savings between  9 - 41%. For walls, it turned out that fire was the critical design factor. As fire was the designing factor and the elements were only protected with a single layer of gypsum, there was no potential material savings in using different grades of wood in different layers. For walls with double layers of gypsum, however, there would be a potential for material savings of between 14 - 17 % . If fire is not the designing factor, there is a possible material saving of  28 %.

Byggbranschen står idag för cirka 21 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. En stor utmaning är att kunna uppnå klimatlagens mål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären de kommande decennierna. Samtidigt ökar behovet av fler bostäder i samband med en ökad befolkning. Betong är det material som dominerar dagens industriella byggande av flervåningshus och i samband med den tidigare svenska lagen som förbjöd träkonstruktioner med fler än två våningar är träbyggandet i Sverige inte lika etablerat i samma utsträckning som betongkonstruktioner. För att öka förståelsen och kunskapen om träkonstruktioner bland aktörer i byggbranschen som exempelvis beställare, är syftet att jämföra en KL-trästomme och en prefabricerad betongstomme utifrån skillnader i miljöpåverkan, materialkostnad och byggtid. Med handlingar från ett referensprojekt med KL-trästomme erhållna av Bjerking har en undersökning av stommens materialåtgång utförts, för att sedan kunna ersättas med en prefabricerad betongstomme. Med hjälp av materialåtgången för respektive stomme har jämförelsestudien slutförts. Resultatet visar att KL-trästommen har mindre miljöpåverkan och total materialkostnad jämfört med den prefabricerade betongstommen, dock är inte alla material i KL-trästommen inräknade i studien. De uteslutna materialen är enligt uppgift kostsamma vilket i slutändan kan medföra att stommen i KLträ blir det dyrare alternativet. Byggtiden som i detta fall är tiden för stommontage uppskattades till cirka en arbetsvecka per våningsplan för båda stommarna, men det krävs mindre arbetskraft för KLträstommen. Slutsatsen är att KL-trä är det mest miljövänliga stommaterialet för att bygga referensprojektet i Kajstaden eftersom att det bidrar minst till miljöpåverkan. Den prefabricerade betongstommen är mer fördelaktig om en mindre materialkostnad är det som prioriteras. Om en kortare byggtid med mindre arbetskraft önskas är KL-trästommen mer gynnsam. I framtiden bör den viktigaste parametern vid val av stommaterial vara det med minst miljöpåverkan för att byggbranschen ska bli mer hållbar. / The construction industry is currently responsible for about 21 percent of Sweden’s total annual emission of greenhouse gases. A major challenge is to be able to achieve the goals of the climate change act, which means that Sweden will not have any net emissions of greenhouse gases in the atmosphere in the coming decades. At the same time, the need for more housing increases in connection with an increased population. Concrete is the construction material that dominates today’s industrial construction of multi-storey buildings and in connection with the earlier Swedish law that prohibited wooden structures with more than two stories, wood construction in Sweden is not as developed to the same extent as concrete structures. In order to increase understanding and knowledge of CLT structures among operators in the construction industry, such as clients, the purpose is to compare a CLT structure and a prefabricated concrete frame based on differences in environmental impact, material cost and construction time. With documents from a reference project with CLT structure obtained by the company Bjerking, an investigation of the construction’s material consumption has been accomplished, in order to be replaced with a prefabricated concrete frame. The comparative study has been completed using the material consumption for each frame. The results shows that the CLT structure has less environmental impact and total material cost compared to the prefabricated concrete frame, however, not all materials in the CLT structure are included in the study. The excluded materials are reportedly costly, which in the end means that the CLT structure can become the more expensive alternative. The construction time, which in this case is the time for the frame assembly, was estimated to be about one working week per storey for both frames, but less workers is required for the CLT structure. The conclusion is that the CLT structure is the most environmentally-friendly frame material for building the reference project in Kajstaden because it contributes least to the environmental impact. The prefabricated concrete frame is more advantageous if a lower material cost is the priority. If a shorter construction time with less workers is desired, the CLT structure is more favorable. In the future, the most important parameter in the choice of frame material should be the one with least environmental impact for the construction industry to become more sustainable.