The purpose of this essay is to analyze Swedish medieval miracle collections through an intersectional perspective to determine how gender and social hierarchy contributes to the medieval power structure. The analysis is done through the use of hermeneutics and discourse analysis as well as quantitative methods. The main conclusions are that while it is difficult to detect individuals’ place in the social hierarchy at times due to the nature of the discourse in the source material, having an elevated social status seems to benefit women in their treatment by the authors. The essay also concludes that one of the main factors in receiving respect from the authors appears to not particularly have to do with either gender or social status specifically but rather belonging to the church.

Populärkultur är en social arena där det sker reproduktioner av normer och strukturer i samhället. Att undersöka tv-serien Solsidan kan synliggöra hur människor relaterar till varandra och hur samhälleliga problem som berör klass framställs i serien. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klass och status framställs såväl som vilken betydelse dessa frågor får. Detta görs genom att undersöka normer, respektabilitet, klasskillnader och krockar utifrån det kapital som karaktärerna besitter. En av teorierna som har använts för att undersöka detta är Stuart Halls antologi Representation och specifikt representationsteorin som berör kommunikation och tolkning. Även Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och smak som handlar om, och strukturerar, bakgrund och klass har använts i uppsatsen. Slutligen har Beverly Skeggs Att bli respektabel, som tydliggör klasstrukturer och hur dessa påverkar och inkluderar strävan efter respektabilitet, använts. Det är en kvalitativ undersökningen där en konventionell innehållsanalys appliceras. Resultatet är att karaktärerna i serien konsumerar vad de anser ger mest status på Solsidan. Genom att agera och följa de normer som andra gör passar de in. Skillnaden i innehav av resurser och kapital gör att karaktärerna agerar olika i de situationer som de hamnar i men de strävar trots det efter goda framtidsutsikter genom respektabilitet.  Humor används för att förstärka och tydliggöra klasskillnaderna genom serien och gränsdragande och förstärkande av identitet skiljer på de som bor på Solsidan och de som inte gör det. Det skapar i sig en känsla av respektabilitet att bo på vad som anses som rätt område, det vill säga Solsidan. Kapital får en central roll i strävan efter respektabilitet då främst stora ekonomiska och sociala kapital tyder på en väletablerad respektabilitet jämfört med mindre kapital. Dessutom blir tillgången till respektabla beteenden större när någon besitter stora kapital.

<p>Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. </p><p>Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. </p><p>Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större naturlig kunskapsspridning på eleverna måste även graden av individualisering öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Eftersom organisationsformen passar olika individer olika bra så blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.</p>

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna. Eftersom det i en åldersblandad klass är en större naturlig kunskapsspridning på eleverna måste även graden av individualisering öka. Det finns dock inte något enkelt svar på hur mycket av undervisningens utformning som styrs av klassens sammansättning och vad som påverkas av andra faktorer. Eftersom organisationsformen passar olika individer olika bra så blir det svårt att ge ett entydigt svar på om åldersblandade eller åldershomogena klasser är det bästa.

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse. / <p>Svenska</p>

This study focuses on the poor regulation in year 1871 and 1918, in Sweden. By examining the regulation texts with help by Carol Bacchis method the study is easy to overview. With theories about gender, class and citizenship as the theoretical framework the study provides an analysis that the gender equality was poor and in booth class topics and the citizenship topics the equality and the love for the week and poor, subtle.             The empirical data illustrate that the law text speaks directly to the man, and thereby leaves the women out of the text, naming her only by the word ”wife” and once as women in the 1871 regulation. The gender equality was low and the man hade all the official power. The citizenship ideal was a hard working and sober man that took good care of himself hand his family. If the man did not succeed in this, his citizenship was not fulfilled. If you received money by the state as a poor subsidy, you lost your right to vote in national elections. This, and the fact that, if you hade family with money, they should take care of you instead of the state, by law, increased the class society.                      The synthesis argues that the thoughts about the less fortunate is not so very different, then as of today.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ”En skola för alla”. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ”En skola för alla” menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut. Med hjälp av en hermeneutisk metod vill vi utifrån litteratur, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer förstå hur pedagoger upplever ”En skola för alla”.   Respondenter som deltagit i studien genom intervjuer menar att begreppet ”En skola för alla” är ett ansvar som måste genomsyra hela skolsystemet ända från politikernivån till skolledare för att slutligen landa hos elever och föräldrar. Tidigare forskning visar att de officiella styrdokumenten framhållit länge att skolundervisningen ska vara inkluderande men att det i praktiken har visat sig att vara svårt att både kunna tillämpa och nå. Resultatet av denna studie, genom respondenters svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

No description available.

No description available.

Nedåtgående klassresor är ofta frånvarande inom klassforskning, trots att detta är en realitet för många högutbildade invandrade i Sverige. Denna studie syftar därför till att lyfta fram högutbildade utrikes födda svenskar och deras levda erfarenheter av att genomgå nedåtgående klassresor i Sverige, och vidare undersöka dels hur de hanterar sin nya klassposition, dels hur deras erfarenheter kan förstås i förhållande till olika maktordningar och o(jäm)likhetsskapande strukturer i samhället. Empirin är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 14 personer, i åldrarna 35 till 65 år, som genom migration till Sverige genomgått nedåtgående klassresor. Teorin tar avstamp i fenomenologi, intersektionalitet och klassteori. Empirin analyseras med hjälp av den fenomenologiska analysmetoden Interpretative phenomenological analysis. Resultatet visar att deltagarna inte bara upplever att de från tidiga år blev uppmuntrade av sina föräldrar att vidareutbilda sig efter gymnasiet, utan att de också fått lära sig att ta för sig i livet. Medelklasstillvaron i ursprungslandet präglades av handlingsutrymme, såväl socialt som på arbetet. Som nya i Sverige upplevde dock många deltagare att de, till skillnad från i ursprungslandet, var tvungna att förlita sig på omgivningen för vägledning, och att värdet på deras utbildningar diskvalificerades till följd av strukturer av rasism och sexism. Inte bara statliga myndigheter utan också företrädare för högskolor uppmanade deltagare att söka andra arbeten än vilka de är utbildade för. I brist på alternativ på arbetsmarknaden upplever många deltagare att de tvingats ”nöja sig” med en lägre klassposition i Sverige, vilket för vissa inneburit att de tvingats ta arbeten präglade av exploatering och slitsamma arbetsförhållanden. Trots att den nya klasspositionen inneburit svårigheter för deltagarna använder vissa deltagare svårigheterna som en strategi för att omdefiniera sin position. Genom att göra motstånd mot arbetsplatsers exploatering av invandrad arbetskraft, eller genom att betona värdet och vikten av arbetet de utför, använder deltagarna sina handlingar och nya arbeten för att omdefiniera värdet på sina nya klasspositioner i Sverige.