Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus. I kapitlet Jag läser till elektriker diskuteras relationen mellan yrke, social bakgrund och karriärsval för vuxna människor på en arbetsmarknadsutbildning. Ett enigt yttre inriktar sig på hur personer med utländsk bakgrund upplever sina livsvillkor, sin klasstillhörighet och identitet. Fältet utgörs av en invandrarförening. I Uniformen och identiteten, analyseras hur yrkesgruppen väktare skapar sin yrkesidentitet. Slutligen handlar I väntan på ett arbete om arbetslösa akademikers upplevelser och erfarenheter av arbetslöshet. Några av studiens resultat är att möjligheter anses till viss grad begränsas, eller främjas genom klasstillhörighet. Ekonomiska och socioekonomiska förutsättningar är avgörande faktorer när man planerar och väljer framtida studier, yrken och livsstil.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.

No description available.

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet. Eftersom historien och biografin är en viktig berättare av den mänskliga verkligheten så har detta fått framställa vår forskningsmetod. För att nå den sociala verkligheten har våra informanter eller författare själva fått skildra och kartlagt sin egen verklighet genom brev utan vår närvaro. Resumén som följer beskriver en sammanfattning av det material analysen bearbetat och belyser att klass verkligen existerar i dagens samhälle. Analysen rymmer en rad olika teman som ställer det empiriska materialet mot teorierna vi använt, vår metod och viss litteratur från förförståelsen. Den avslutande delen, slutdestinationen speglar de tankar som kommit upp längs resans väg, den tystnad klass för med sig idag trots att kvinnan fortfarande som denna studie visar präglas, påverkas och genomsyras av sin position i samhället och sin resa dit.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll. Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran. Semistrukturerade samtalsintervjuer har vidare ägt rum med åtta personer inom Västerås kommun och landstinget i Västmanland. Detta för att ta reda på hur implementeringsnivån av suicidprevention ser ut i empirin. Gemensamt för intervjupersonerna är att samtliga besitter någon form av yrkeserfarenhet i relation till suicidfrågor. Resultatet i analysen har framställts med hjälp av en intersektionell teoribildning. Ett intersektionellt perspektiv medvetandegör kön, klass, etnicitet och ålder samt skärningspunkterna dem emellan. Abstrakta förhållningssätt och en individualiserad neutralitet i regeringsrapporten har ställts i kontrast till de informella normer som framträtt under samtalsintervjuerna. Studien visar att suicidprevention på nationell nivå och implementeringsnivå skiljer sig åt. Slutsatsen är att resursfördelningar inom kommun och landsting påverkas av rådande köns-, klass-, etnicitets- och åldersnormer i samhället. Denna synvinkel hade inte varit möjlig att utforska genom att enbart granska den nationella nivåns förhållningssätt till suicidprevention.