Denna undersökning granskar det som är den tidiga folkskolans motsvarighet till dagens lågstadielärare; småskollärarinnan. Syftet är att betrakta denna som ett agerande subjekt och granska hur småskollärarinnan genom en utbredd kårtidning beskrev sig själv. Vidare vill undersökningen se vilket aktörskap småskollärarinnan upplevde sig ha till sina förändringsmöjligheter. Utgångspunkten är att det skett en marginalisering av denna yrkesutövare på grund av aspekter som klass och genus. I det granskade materialet begränsas dock inte småskollärarinnan av kön eller klassuppfattning, utan uppmanar till hög yrkesstolthet. Porträtteringen i tidningen visar på en betoning av utövarnas höga moral och hängivenhet. Som aktör är småskollärarinnan aktiv i att uppmuntra till förändring, även om detta skedde inom ett begränsat utrymme.

Arbetslöshet påverkar många i samhället på olika sätt; du kanske känner någon som är arbetslös eller har varit det själv. Denna studie tar vara på hur arbetslösa kvinnor upplever sin arbetslöshet. Materialet består av svar i form av berättelser från en arbetslös vardagsliv, som människor skickat in på frågelistan Arbetslösa berättar vilken Nordiska museets arkiv gick ut med 1995 och som är lagrad i deras arkiv. Även om materialet är tjugofem år gammalt så kan det fortfarande säga mycket om hur arbetslösa upplever sin egen vardag. Uppsatsen har genus, klass och utanförskap som sin teoretiska utgångspunkt och visar på hur dessa tre perspektiv alltid samspelar och påverkar hur vardagslivet ser ut och vilka normer som genomsyrar berättelserna. Arbetslösheten påverkar vardagen för alla människor olika, men ändå finns ett par gemensamma teman och normer som en röd tråd igenom berättelserna. Mat, utseende, tid, familj och utanförskap är exempel på sådana uppsatsen tar upp.

Uppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa.

Familjer i kontakt med den svenska sociala barnavården är inte jämnt fördelat mellan olika samhällsklasser utan det finns en kraftig överrepresentation av familjer som lever i fattigdom. I vår studie har vi undersökt vad som, enligt myndigheter, anses utgöra ett gott föräldraskap samt hur dessa myndigheter, i domar som beslutats utifrån lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52, LVU), förhåller sig till socialt utsatta föräldrars levnadssituationer i sina bedömningar av deras bristande omsorg av sina barn. Vi har använt kritisk diskursanalys som metod och vårt teoretiska ramverk grundar sig i en historisk förankring samt begreppen concerted cultivation, accomplishment of natural growth, makt-kunskap och kulturell hegemoni. Vi använder oss även av begreppen elit, medelklass och arbetarklass vars definition grundar sig i utbildningslängd snarare än yrke. Vårt material består av 112 avkunnade domar, från tre olika förvaltningsrätter. Våra huvudsakliga resultat visar på att medelklassen har skapat prekära förutsättningar för arbetarklassföräldrar samt hur denna medelklass sedan kritiserar och bestraffar arbetarklassföräldrarna för att inte hanterat förutsättningar på ett bättre sätt. Vidare använder medelklassen sitt sätt att uppfostra barn som norm, vilket arbetarklassen tvingas att leva upp till.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).  För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

The aim of this paper is to examine how social structures and thoughts around age, class and race relate to personal ads in the local newspaper Mitt i Botkyrka. Based on Pia Laskars postcolonial theory, Beverly Skegs theory on respectability and Lars Anderssons theory on ageism I am going to explore how the advertisers of the personal ads describe themselves and what they seek in a partner. It is within these discriptions, both in regard of themselves and their requested partner, that one can uncover the underlying qualifications of who might be viewed as desireble. What a person must live up to in order to be deemed desirable is not a matter of personal prefrence and through an analysis of these criteria structures regarding class, age and race can become visible. With the help of the theories and Norman Faircloughs three-dimensional model I am going to discuss how these discourses shape our thoughts around what one should desire.

Vi skriver denna uppsats om högläsning och boksamtal med verktyget En läsande klass. En läsande klass är ett verktyg som innehåller olika strategier som kan gynna elevers läsförståelse. De fem strategier som finns till materialet En läsande klass är spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur En läsande klass används och fungerar i klassrummet. Ett delsyfte är även att jämföra webbplatsen för En läsande klass med hur lärarna använder sig av materialet i skolan. I bakgrunden berättar vi om hur En läsande klass är utformat. Vår undersökning bygger på tre teorier: sociokulturellt perspektiv, pragmatism och multimodalitet. I avsnittet Tidigare forskning berör vi högläsning, boksamtal, högläsning och boksamtal i kombination samt multimodalitet.   Vår undersökning är en kvalitativ studie där fenomenologi och multimodal textanalys används som analysmetoder. I studien genomför vi fyra intervjuer med lärare i årskurserna 1–3 för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring En läsande klass som bygger på högläsning och boksamtal. Studien genomförs på tre skolor i Mellansverige. Intervjuerna består av semistrukturerade frågor vilket betyder att respondenten ges tid och utrymme för att reflektera. I vår multimodala textanalys analyserar vi webbplatsens olika delar för En läsande klass där vi ser på webbplatsens uppbyggnad och struktur. I vår resultat- och analysdel gör vi en sammanfattning av intervjuerna som vi genomfört och jämför respondenternas svar med varandra.   Studien visar att respondenterna använder delar från En läsande klass men att de inte använder hela materialet. Samtliga respondenter använder sig av de strategier som finns i materialet En läsande klass under högläsning och boksamtal. Strategierna kan därmed ses som det mest centrala i vår undersökning. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi tar upp respondenternas uttalanden. Slutsatsen är att samtliga respondenter använder sig av En läsande klass i olika utsträckning men en gemensam faktor är att alla använder sig av de fem strategierna på olika arbetssätt.

The purpose of this study is to analyze the teacher's work, opinions and experiences of teaching with material from A reading class. The study is conducted using interviews and observations, and aims to answer how a number of teachers reason about the material they work with to accommodate students with different reading comprehension strategies and to observe how a number of teachers work with this material. The two questions this study aims to answer are:- How do a number of teachers use the material from A reading class?- How do teachers reason about their work with A reading class? In what extents do they use the material that is available? And what are the advantages / disadvantages they see with the material? The methods used to conduct this study is: four interviews with teachers who work in grades 1-4 and five observations in grade 1-4 where the material was used. The theory, and the theoretical concepts this study is based on is: a number of international theories in witch A reading class is based on, the study of Barbro Westlund and the material from A reading class. The study shows that teachers work with the material very differently. The teachers who have chosen to work with the material only see it as positive, those who have been forced to work with the material however, see some negative aspects of it. All of the teachers pick parts of the material to fit their students and class. Most of the teachers in this study only use the pictures that represent the five reading strategies. Only one of the teachers uses lesson plans and the instructions from A reading class. That teacher only has students with Swedish as a first language. The other three teachers have students with another first language than Swedish, as the majority of their class. They believe that children with another first language than Swedish may experience difficulties with the lesson plans from A reading class due to the long instructions and strict structure. One teacher uses the text from A reading class as a library, and in two of the interviews the teachers describes that they work with smaller reading groups so that the students get teaching at their own level.

Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka huruvida skillnader i utbildningsnivå kan förklaras utifrån etnicitet, kulturellt kapital och klass. Med utgångspunkt i litteraturen finns det förklaringar som menar att kulturellt kapital är en begränsad resurs i samhället och alla har inte de kulturella förutsättningar som gör det “enklare” för människor att satsa på utbildning för sig själva och sina framtida barn. Det förekommer även förklaringar som menar att beroende på föräldrarnas etniska och socioekonomiska ursprung uppstår det olikheter utbildningsprocessen som påverkar både livschanser och beteenden som i sin tur kan leda till att individer inte kan leva upp till sin fulla potential.I studien har kvantitativ metod använts och mätningar har gjorts med data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Uppsatsen utgår från två hypoteser och analyserar stödet för följande hypoteser: (1) Det finns skillnader i utbildning mellan personer födda i Sverige jämfört med personer som inte är det, (2) Dessa skillnader kan förklaras med socioekonomiska resurser och kulturellt kapital. I resultatet kan man se att den första hypotesen inte visar ett inget signifikant samband mellan skillnader etnicitet (individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar) och utbildning. Resultatet visar vidare att hypotesen 2 delvis stämmer. Socioekonomiska resurser och kulturellt kapital påverkar till en viss del skillnader som uppstår i utbildning, men enbart socioekonomiska resurser och kulturellt kapital kan inte förklara skillnader i utbildningsval mellan individer med utländsk bakgrund och individer med svenskfödda föräldrar.

By using Bourdieu's theory on capitals, the essay examines whether, and if so, in what ways, upward class mobility can affect one’s lifestyle. To examine this, I work with qualitative semi-structured interviews. Five upwardly mobile men and women were interviewed about their experience of being upwardly mobile. The interviews covered themes such as being born into a working-class family and being upwardly mobile, the perception of the middle class and the working class, and how they live today in the new class belonging. Previous researches used are three dissertation studies by the sociologists Mats Trondman, Lena Sohl and Ulla-Britt Wennerström. My result shows that life in a small extent has been affected by the class mobility and that the upwardly class mobile often became limit to be who they are.