Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ”borderline event”. Historiebruket är därmed oftast ideologiskt, men också moraliskt, existentiellt, politiskt- pedagogiskt och konstnärligt. Låtarnas tyngd ligger i den narrativa kompetensen genom att då- nu- sedan perspektiven förskjuter betydelsen från vad historia var till vad det är. Låtarna synliggör också historiemedvetandets normativa funktion och illustrerar hur historien kan användas i syfte att protestera mot befintliga strukturer. Förhoppningen är att resultaten skall ligga till grund för andra lärare som är intresserade av att använda sig av musik i sin undervisning.

AbstractNäslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDenna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard. Vidare visar även resultatet att det finns tydliga skillnader i pedagogers förhållningssätt till fattigdom beroende på var de arbetar. Klassbegreppet är för många pedagoger något de inte vill kännas vid trots att resultatet visar att pedagogerna har en tydlig klassindelning och att pedagogerna associerar klass till utbildning, social kompetens och pengar. Fattigdomsbegreppet tycks gå in i klassbegreppet utifrån pedagogernas egna tankar, detta oberoende vilken kommun de arbetar i.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete behandlar sociala klass- och etnicitetsförhållanden på en utomhus-förskola utifrån föräldrarnas bakgrund i en medelstor stadsdel i Malmö. Vilka föräldrar väljer en etablerad utomhusförskola åt sina barn? Våra frågeställningar lyder: Hur ser den sociala klassfördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Hur ser den etniska fördelningen ut bland föräldrar på en utomhusförskola?Vi har i vår studie framförallt utgått från sociologen Pierre Bourdieus teori kring begreppen habitus, kapital samt hans fältteori i vilken dessa begrepp ingår. Med hjälp av dessa begrepp har vi försökt förstå och förklara varför människor gör vissa val framför andra. Till vår undersökning valde vi en etablerad utomhusförskola i Malmö på vilken vi gjorde en totalundersökning av alla föräldrar via ett enkätutskick. Våra slutsatser är att det i första hand är föräldrar med en svensk bakgrund, god ekonomi och högskole-utbildning som väljer att placera sina barn på utomhusförskolan Kotten och Granen.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade. Resultatet visar några egenskaper hos böckerna som kan vara särskilt ofördelaktiga för barn till lågutbildade.

Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki. Vår empiriska data är hämtad från observationer och intervjuer i en andraklass i en skola i en större stad. Observationerna fokuserar på interaktionen mellan elever och hur de skapar och upprätthåller maktstrukturer. Intervjuerna inriktar sig på elevernas syn på de faktorer som samspelar i den sociala ordning de befinner sig i.Resultatet visar att normer lägger grunden för hierarkin där de barn som ligger närmst normerna i klassen är de vars status är högre. Perspektiven klass, genus och etnicitet samverkar för att en maktstruktur upprätthålls. Hierarkin i sig bevaras genom barnens normbevakande vilket leder till att vissa barn riskerar att bli stigmatiserade. I förhållande till det övriga samhällets rådande hegemoni är den stadsdel där skolan är belägen stigmatiserad. De barn i klassen som i den här klassen är stigmatiserade representerar det som är normerande inom den rådande hegemonin i samhället.

Min uppsats handlar om Sverige året 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt då, upplevde året för egen del. Mitt syfte är att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kårhusockupationen i Stockholm, studentprotester ochVietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstärktes under jubileumsåret 2008 då media uppmärksammade dessa händelser. Min ambition är inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hände eller inte. Min ambition är att undersöka berättelser vid sidan av det etablerade kollektiva minnet av 1968. Jag har därför valt tre informanter som var aktiva inom vad som måste anses vara etablerade politiska grupperingar, Moderaterna, Folkpartiet och LO. De har hjälpt mig med att skapa en kompletterande bild av året 1968, under intervjuer med dem där mitt mål varit att få dem att dela med sig av sina erfarenheter och minnenfrån året. Genom att använda mig av diskursanalytiska redskap har jag riktat in mig på att förstå hur och varför de har en viss verklighetsuppfattning och varför de beskriver sina erfarenheter på ett visst sätt. Resultatet är tre berättelser som korsar varandra på ett par olika områden, med gemensamma men samtidigt annorlunda bilder av 1968. En gemensam kontext för alla informanter, är att de alla förhåller sig till socialdemokratin på ett eller annat sätt, som en central del av deras liv 1968 och att 1968 innebar en framtidsoptimism som saknas idag, samt ett hårt politiskt arbete för attförändra samhället i önskad riktning. / My essay is about Sweden and the year 1968 and how three different persons who share the experience of being young and politically active at that time, experienced the year then. My purpose is to investigate their experiences of 1968 and how they remember them. I claim there that there is and established image and an collective memory of 1968, with the squatting of the student union building in Stockholm, various student protests and the Vietnam demonstrations. This perception was reinforced during the anniversary year 2008 when swedish media covered certain events over and over from 1968. My ambition is not to come to a conclusion of what 1968 was and what is to be remembered as important or not. My ambition is to explore stories beside the collective memory of 1968. I therefore selected three informants whom where active in what I assume must be regarded as established politics, the conservatives, the liberals and the social democratic trade union. The helped me put together an additional picture of the year 1968. By using discourse analytic tools I focused mainly on understanding how and why they have a certain perception of reality and why they describe their experiences in a certain way. This resulted in three different testimonies that cross each other in different parts, with common but at the same time different images of 1968. A common context for all three informants is that they all have a relationship with the social democracy in one way or another as an important part in their lives and that the year ment optimism that they all say is lost today, as well as hard political work to change the society in their on desired way.

I uppsatsen undersöks hur fyra biografiförfattare skildrar Coco Chanels liv genom respektives val av de områden, händelser och attribut som de valt att belysa. Teorierna utgår ifrån Burkes fabrikationsprocess som innebär att fabrikation och mytologisering ofta kan förekomma vid historiska återberättande av personer och händelser. Dessa tillsammans med författarens personliga intressen kan skapa olika versioner av en persons öde. Yvonne Hirdmans tes om att kvinnor, i historiska sammanhang beskrivs på ett särskilt vis används också. Och sist Hermansson Adlers tanke om att det är nästan enbart kvinnor från de högre klasserna som är av intresse. Med hjälp av textanalys granskas materialet kritiskt och på så sätt kan en tentativ tolkning göras av de bakomliggande faktorer som författare använder. Uppsatsens resultat är att beroende på författarens erfarenheter och personliga intressen kommer olika delar av Coco Chanels liv belysas och olika aspekter betonas mer eller mindre. En aspekt är att hos en biografiförfattare får, männen i hennes liv, större plats och beskrivningarna kretsar mycket kring hennes känslor. Trots olikheterna sammanstrålar de ändå slutligen i en gemensam bild.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta.

In 2020, The Swedish government agency SCB presented a report that examined the educational and social background of admitted students at university level arts- and culture programmes in Sweden. Results showed that 79 percent of those admitted during the period 2015-2019 had parents with post-secondary backgrounds. The figures show that the middle class is overrepresented at the institutions that teach arts at higher levels of education and indicate a broader issue of homogeneity in social backgrounds within the cultural field.  This study is interested in how power is being constituted in modern arts journalism and how certain personal skills and traits create a hierarchy of power within the cultural field. By examining this we want to contribute a critical examination of a journalistic genre that we feel is overlooked in media studies of hegemony.  Arts journalism remains a significant compartment in commercial mass media. There are still writers and news agencies working in traditional media that remain popular, credible and powerful in the eyes of the public when it comes to representing the arts and cultural debates. In Sweden Dagens Nyheter (DN) is a daily newspaper that is highly considered when it comes to arts journalism and long format texts. To be featured in DN Kultur is therefore an extra vital token of confirmation for creators of art in Sweden. But what does it take for a creator to be represented in DN Kultur? This essay examines a selection of 13 profile texts from 2021 published in DN kultur. Each text is about a performer acting through a certain art form. With a theoretical framework including Pierre Bourdieu's field theory as well as semiotic analysis – this study explores how myths and capital create a hierarchy that is constituted through DN. The results show that the symbolic capital that DN recognizes in the cultural field is found in experience. The actors who have the most power are the ones who can prove themselves to be learned. They do so by referencing high-cultural upbringings, being alumni of respectable schools of art, or recognition by dominant parts of their artistic field. Furthermore, the study finds that artists who receive the most power through ongoing myths about arts and labor, are the ones that embodies a dualism between conservatism versus progressivism, freedom versus responsibility, and authenticity versus commercial recognition.