Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet.  I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt. Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla. Jag har försökt att hitta vem jag vill vara och vem jag kan vara som konstnär. Arbetet består av en gestaltande del och en skriftlig del. / <p>Vissa delar är överstrykna på grund utav privata skäl</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av objektiv och subjektiv klasstillhörighet i upplevelsen av individuellt miljöansvar och deltagande i politisk konsumtion, samt om det finns skillnader mellan betydelsen av den objektiva och subjektiva klasstillhörigheten. Den teoretiska utgångspunkten för individuellt miljöansvar och politisk konsumtion är Ulrich Becks teorier om risksamhälle, modernisering och individualisering. Pierre Bourdieus kapitalteori definierar objektiv klasstillhörighet, medan subjektiv klasstillhörighet behandlas utifrån ett kognitivt perspektiv som bland annat innefattar yrkestillhörighet. Ansatsen är kvantitativ och deduktiv. Datamaterialet som används är ”Hållbart medborgarskap”, som samlades in av Michele Micheletti vid Stockholms Universitet genom ett riksrepresentativt OSU år 2009 och innefattar 3000 individer mellan 18 och 78 år. Sambanden undersöks med multivariat linjär regressionsanalys. Resultaten visar inte generaliserbara samband mellan objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet och upplevelse av individuellt miljöansvar, men mellan kulturellt kapital som beståndsdel av objektiv klasstillhörighet och upplevelsen av individuellt miljöansvar kan det. Betydelsen av objektiv klasstillhörighet eller subjektiv klasstillhörighet för deltagande i politisk konsumtion kan inte stärkas genom generaliserbara samband, men sambanden mellan kulturellt och socialt kapital som beståndsdelar av objektiv klasstillhörighet och deltagande i politisk konsumtion kan det. Samtliga resultat går i linje med hypoteserna, att högre objektiv respektive subjektiv klasstillhörighet indikerar en starkare upplevelse av individuellt miljöansvar samt att individen i större utsträckning deltar i politisk konsumtion.

<p>Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den.</p><p>Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.</p><p> </p><p>I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.</p><p> </p>

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den. Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.   I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Syftet med denna studie är att undersöka vad några barn i årskurs fem har för yrkesdrömmar och hur dessa kan relateras till deras klasstillhörighet. De intervjuade barnen och deras föräldrar befinner sig i arbetarklassen. Tidigare forskning visar på att föräldrarnas yrke samt utbildning påverkar barnen i deras tankar och val inför framtiden. En författare påpekar vikten av att undersöka alla barns utvecklingsvägar och inte endast barn från mer priviligierade samhällsklasser. För att analysera vårt empiriska material använder vi oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Giddens om klassindelningar samt Hodkinson och Sparkes teori Careership. Följande frågeställningar har använts: Vad har barnen för yrkesdrömmar och hur ser de på möjligheten att nå dessa? Hur talar barnen om sina yrkesdrömmar mot bakgrund av sin nuvarande klasstillhörighet? Det framkom att barnen som vi intervjuat är påverkade, om än fortfarande omedvetet, av sin klasstillhörighet. Barnen väljer yrkesdrömmar efter självbild och intresse men yrkesdrömmarna påverkas även av viktiga individer i deras omgivning. De har ännu inte börjat att begränsa sina yrkesdrömmar och ser det som möjligt att nå dessa. Vi har använt oss av kvalitativ metod och utförde åtta intervjuer som ligger till grund för denna undersökning.

<p>Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier.</p><p>Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.</p>

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier. Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.

The aim of this study is to illuminate social worker’s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld’s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson’s theories about client construction and Pierre Bourdieu’s class theory. The conclusion of this study is that social class affects individual conditions and opportunities in Swedish social service. Social worker’s perceptions of social class have an impact on the construction of clients and will affect what level of service a client receives.

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.