<p>Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den senaste tidens förändringar då det gäller klimatet är en väl debatterad fråga i dagens samhälle. Att vi går mot varmare tider här på jorden är konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare här på jorden förändras också vädersystemen. Frågan är om en ökad temperatur påverkar både frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. Frågan om dagens klimatförändring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer är viktig att forska vidare i.</p><p>Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och åskoväder Hagfors kommun i nordöstra Värmland. Konsekvenserna av ovädret var stora, då vägen runt Rådasjön helt skars av på ett flertal ställen. Uppsatsen är kopplad till detta regnoväder samt den pågående klimatförändringen. Frågan om ovädret och dess konsekvenser berodde på ett varmare klimat är här aktuell. Vidare tar uppsatsen tar upp orsaker till detta oväder, samt vilka konsekvenser det fick.</p><p>Området där studien utfördes är extremt känslig för vattenerosion. Den senaste istiden har påverkat området och det består därför till största delen av morän. I och med det här är Rådasjön belägen i en sprickdal vilket gör den mycket djup, med branta sidor. Under ovädret 2004 strävade mycket material nedför de branta sidorna mot sjön. Det här påverkade inte bara vägarna, utan också människorna som bodde där under händelsen.</p> / <p>Abstract</p><p>Global changes in the climate during the last decade is frequently debated in today`s society. It is established that the climate is getting warmer. The consequences are already noticeable because of the warmer temperature. Since the earth temperature is increasing the weather systems around the world changes. The question is if the increasing temperature has something to do with both frequency and the extent of natural disasters. This question is very important and therefore research must continue to find new and improved facts.</p><p>The 4-5 of August in 2004 an area in Hagfors municipality was strike by a serious rain and thunder storm. The following consequences were severe and the road around Rådasjön was totally destroyed in several places. This study is connected to the storm in Hagfors and the current climate changes. The present question is if the storm and its consequences are caused by a warmer climate. Following this study also discusses causes of this storm and its consequences.</p><p>The area where this study was performed is tremendously sensitive to water erosion. The latest ice age has affected this area and therefore consists of material from till. Above this Rådasjön is situated in a broken valley that makes the lake very deep and steep sided. During the storm in 2004 there were at lot of material that strived down the steep sides to the lake. This affected not only the roads, but also the people who lived there during the time.</p>

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.

Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten. / International Migration and Rural Transformation

Skolidrottens omklädningsrum är ett intressant område där eleverna ofta vistas utan vuxennärvaro. Den första frågan som ställs i arbetet är hur elever upplever klimatet i omklädningsrummet. Den andra frågan handlar om elever erfarenheter av kränkande handlingar i anslutning till skolidrottens omklädningsrum. Metoden som används är kvalitativ och frågorna är av semistrukturerad karaktär. Resultaten visar att majoriteten av våra intervjupersoner inte alls önskar en ökad vuxennärvaro i skolidrottens omklädningsrum. Eleverna uppskattar att vara ensamma i omklädningsrummen då det ger dem möjligheten att tala om vad de vill. Kränkande handlingar består mestadels av psykologisk natur. Fysisk misshandel är mer sällsynt.

Denna litteraturstudies ansats är att beskriva hur det sociala klimatet i skolan står i relation till mobbning.Med mobbning menas återkommande beteende/händelser där en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljön, främst lärare och elever. Bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk status, etnicitet och kön påverkar det sociala klimatet, liksom faktorer både på individ-, klassrums- och skolnivå.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser för förändring av det sociala klimatet med målet att minska mobbning (kausalstudier). Däremot finns det en mängd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter på det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsnivån på respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar större roll för flickors beteende än för pojkars. Det kan få elever att med- eller motverka och rapportera mobbning, beroende på deras självförtroende, rådande diskurs m.fl. faktorer. Skolklimatet kan göra det svårt att korrekt mäta mängden mobbning. Forskningen är oense om hur stor roll skolklimatet spelar för drabbade elevers återhämtning. Bättre gemenskap, aktivare och medvetnare arbete med skolklimatet och mindre stress tycks vara framgångskoncept för att uppnå mobbningsfri skolmiljö.

No description available.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet. Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen. Resultaten av undersökningen visade att klassrumsklimatet har en stark inverkan på klassens välbefinnande och därigenom dess matematikinlärning och skolresultat. När lärare och elever tillfrågades om deras syn på ordning och reda och klassrumsklimat ansåg bägge grupper att det var viktigt och nödvändigt med ordning och reda för att få ett gott klassrumsklimat. Dock visade det sig att många av eleverna lätt glömmer sig och ägnar sig åt annat än att studera och att de då uppför sig på ett sätt som inte tillför välbefinnande i klassrummet, även om en hel del elever önskade tystnad. Lärarna fick ofta rycka ut och ägna sig åt saker som inte direkt har med undervisningen att göra utan mer med att få ett fungerande klassrum att undervisa i. Min empiriska studie består av intervjuer med lärare och enkätsvar från elever. Dessutom görs kopplingar till litteratur om ämnet med forskningsrapporter och avhandlingar inom området.

No description available.

Företag och organisationer har individuella upplägg för hur de arbetar med feedback, det är inte garanterat att någon större vikt läggs vid feedback, trots att det utgör en värdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utmärker en bra respektive mindre bra feedbackprocess för den enskilda medarbetaren och undersöker hur ett företags riktlinjer och arbetssätt påverkar medarbetarens möjligheter att få bra feedback. För att undersöka detta har två fallföretag använts, konsultföretagen Accenture och Frontwalker. Företagen valdes då de anställda hos konsultföretag utgör företagets produkt vilket därmed ökar vikten av feedback. Materialet har främst samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats genom studiens analysmodell och dess tre huvudområden: feedback-vänligt klimat, att ge feedback och att ta feedback. De två fallföretagen har olika arbetssätt för feedback. De skiljer sig åt när det kommer till syfte och huvudområde för feedback och formella verktyg. Frontwalker arbetar för ett öppet klimat på företaget, där den spontana feedbacken i vardagen och att alla ska lära känna varandra står i fokus. Accenture har en mer strukturerad process med formella verktyg som ligger till grund för medarbetarens karriär inom företaget. Från intervjuerna har vi kunnat se att bra feedback med hög kvalitet är balanserad så att både positiva sidor och utvecklingsområden presenteras, feedbacken ska ges i rätt miljö och vara kontinuerlig. Karaktärsdrag som sänker kvalitetsnivån på feedback är om mottagaren uppfattar den som kränkande eller att den innehåller personliga påhopp.