According to climatic models there will be an increase in the amount of greenhouse gases which results in a warming of the earth where the change will be most prominent in the high latitudes. Glaciers mass balance is a good climate change indicator as the response is fast when climate is changing. Glacier mass balance, area of glaciers, elevation line altitude data for 13 glaciers in Scandinavia as well as North Atlantic oscillation (NAO), Arctic oscillation (AO) and sunspot data where gathered and a principle component analysis (PCA) where made. PCA is a multivariate statistical technique with the goal to extract important information and reduce the dimension of data. Three distinct groupings where found within the data set and was identified as extreme years of North Atlantic Oscillation and Arctic Oscillation and one glacier which had the largest area of the 13 glaciers. The PCA explained that all the variables in the data set is correlated with North Atlantic and Arctic Oscillation to about 40 % and we can conclude that there is a regional and local forcing within our data where the regional (NAO and AO) is of more importance for the variance and for the mass balance. / Enligt klimatmodeller kommer en ökning av växthusgaser i atmosfären leda till en ökning av temperaturen på jorden, den ökningen kommer främst att ske på höga latituder. Glaciärer är bra indikation på förändrat klimat på grund av deras korta responstid när klimatet ändrar sig. För tillfället finns det ca 1900 glaciärer utspridda i de Skandinaviska bergen. Eftersom Skandinavien är så avlångt är det en skillnad i meterologiska och klimatiska förhållanden, både i en nord-syd riktning men även i en öst-väst riktning med kontinentala glaciärer i öst och mer marina i väst. Klimat och glaciärdata för 13 olika glaciärer i Skandinavien, 5 från Sverige och 8 ifrån Norge har samlats in och en statistisk analys, principle component analysis (PCA) har gjorts för att se vad som påverkar massbalansen för glaciärerna. De klimat parametrar som har undersökts är Nordatlantsika oscillationen (NAO), Arktiska oscillationen (AO) och solfläckar tillsammans med massbalans, equilibrium line altitude (ELA) och area för glaciärerna. Tre grupperingar har hittats som kan kopplas till olika klimatvariabler och PCA visar extremår för NAO och AO samt en glaciär som har den största arean. PCA analysen visade att alla variabler korrelerade till NAO och AO med omkring 40 % och vi kan dra slutsatsen att det finns en drivande regional och lokal kraft inom vårat dataset där NAO och AO är viktigast för massbalansen.

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste åren och byggnadssektorn är bidragande faktor till den ökningen. Byggnadssektorn står idag för närmare 40% av den totala energianvändningen och för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att minska energianvändningen och påverkan på klimatet finns stora vinster att hämta genom att energieffektivisera de befintliga byggnaderna.   De kulturhistoriska byggnaderna utgör en viktig del av det befintliga byggnadsbeståndet. Vid renovering av dessa byggnader måste hänsyn tas dels till energieffektivisering men även till det kulturhistoriska värdet hos byggnaden. Något som i dag kan vara ett komplext problem. Energiprestandan i en byggnad är väl förknippad med inomhusklimatet. Obehagligt inomhusklimat kan orsakas av flera anledningar. En anledning kan vara från kalla ytor i ett rum, då drag i form av kallras skapas. För att motverka drag i form av kallras krävs mer energi för att värma upp luften. Målet med studien är att kartlägga energianvändningen och dess förluster i en kulturhistoriskt värdefull byggnad belägen i Växjö. Samt att beräkna det kallras som uppstår i byggnadens djupa fönsternischer. Kartläggning av byggnaden görs i datorsimuleringsprogrammet VIP+ utifrån uppmätta värden från byggnadens ritningar. I programmet byggs även tvådimensionella konstruktionsdelar av fönsteranslutning i yttervägg upp som sedan används till beräkning av kallras. Kallraset beräknas med hjälp av ekvationer som Per Heiselberg har tagit fram tillsammans med de värden som kan avläsas i VIP+. Resultat av energisimuleringen visar att de största energiförlusterna sker genom transmission i klimatskalet, dvs 76 %. Resultatet visar även att kallraset som skapas i fönsterdörrarnas nisch inte uppfyller kraven från Folkhälsomyndigheten på luftrörelse under 0,15 m/s inom vistelsezonen när temperaturen understiger ca 0 oC.

Vårt utvecklingsarbete grundar sig på relationer och konflikter som uppstår på skolans fotbollsplaner under rasterna. Våra mål med utvecklingsarbetet är att minska konflikterna genom att öka elevernas medvetenhet om varandras olikheter och skapa ett mer harmoniskt klimat på skolans fotbollsplaner. Med stöd av Lewins Action Research Spiral har problemområdet identifierats genom observationer och tidigare VFU-erfarenheter. Utvecklingsarbetets längd varade i fem veckor, inom denna period utförde vi både observationer och aktioner. Aktionerna med eleverna bestod av planerade lektionstillfällen. Observationerna genomfördes parallellt med aktionerna vilka gav oss ett underlag för hur vi skulle arbeta vidare. Vi valde att inrikta oss på samtliga elever i skolans förskoleklasser då vi ansåg att behovet var störst inom denna ålderskategori. Deltagande vid aktionstillfällena var frivilligt. Utvecklingsarbetes dokumentation utgjordes av observationsprotokoll och sammanfattningar av aktionstillfällena. Resultatet i utvecklingsarbetet visar att lärarnas inflytande i kombination med ökad förståelse hos eleverna leder till ett bättre klimat där det är tillåtet att göra misstag för att ge möjlighet till ett lärande. Resultatet visar att en gemensam målbild bidrar till mindre missförstånd som ofta ligger till grund för konflikter.

Detta arbete använder sig utav en kvalitativ forskningsansats med inslag av aktionsforskning för att inhämta empiri som berör medarbetarnas involvering i förändringsarbeten på Energimyndigheten och studera de nuvarande processmodellerna som används. Baserat på resultat som påpekar brister i medarbetarinvolveringen samt avsaknad av utmarkerade kreativa delar så framställer arbetet en inkrementellt förbättrad modell för att öka nivån av medarbetarinvolvering i projektarbeten samt ökar kapaciteten för kreativitet och innovation

Syfte och frågeställningar: Studien presenterar bilden av svensk klimatrapportering under en veckas tid. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för svensk klimatrapportering. Studien har följande övergripande frågeställning: - Hur ser bilden av klimatet ut i en svensk nyhetsvecka 2019? För att kunna besvara den huvudsakliga frågeställningen ställs följdfrågorna: - Vilka teman går att urskilja ur en veckas svensk medierapportering om klimatet? - På vilket sätt gestaltas nyheter om klimatet utifrån teorier om nyhetsvärdering? - Hur framställer nyhetsmedierna klimatproblem utifrån idéer om konstruktiv journalistik och hur påvisas lösningar till problemen? Metod och material: En diskursanalys genomförs på det valda materialet. Materialet för studien består av klimatrelaterade inslag och artiklar från Rapport, Tv4 Nyheterna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under en veckas tid under våren 2019. Huvudresultat: Resultatet av studien visar på att en stor del av rapporteringen kring klimatet är präglat av områdena transport och ekonomi. Varför dessa teman är återkommande i en såstor del av materialet kan inte med säkerhet fastställas. Det kan dock bero på att både transport och ekonomi är breda ämnen med flera olika aspekter.

Syftet med studien är att jämföra hur klimatbevakningen i svenska medier förändrats över tid. I en kvantitativ innehållsanalys analyseras 303 artiklar från Sveriges två största betalda dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Artiklarna publicerades mellan 9 augusti – 9 september 2018 och 19 augusti – 19 september 2010. Den kvantitativa delen av studien kompletteras med en kvalitativ innehållsanalys, där fem krönikor från respektive år djupanalyseras. Både den kvalitativa och kvantitativa analysen baseras på teorier om nyhetsvärdering och framing. Genom den kvalitativa analysen undersöks vilka likheter och skillnader som finns i klimatbevakningen gällande psykologiska klimatbarriärer, med fokus på klimatförnekelse, distansering och katastrofvinkling. Studiens resultat visar att klimatet nämndes i 216 artiklar 2018 och i 87 stycken 2010, vilket innebär en ökning med 148 procent. Klimatet var dessutom huvudämne för fler artiklar 2018 än 2010. Klimatbevakningen skedde också på ett bredare plan 2018, genom att innefatta fler vetenskapliga discipliner, fler tidningssektioner och fler sakfrågor än tidigare. Klimatförnekelse förekom sällan, men klimatrapporteringen tenderade att röra kulturellt eller geografiskt avlägsna platser. I krönikorna från 2018 överbyggs delvis distansen, samtidigt som texterna har fler lösningsorienterade drag. Slutsatsen är att klimatfrågan fick ett större genomslag i svenska medier 2018 än 2010, både gällande utrymme och innehåll.

<p>Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på</p><p>arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens</p><p>krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner</p><p>ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför</p><p>att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om</p><p>psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre</p><p>arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.</p><p>Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes</p><p>beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet</p><p>bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och</p><p>arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre</p><p>arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan</p><p>grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i</p><p>uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till</p><p>heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.</p>

<p>Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.</p>

<p>Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. </p><p>Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet.</p><p>Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.</p>

<p>Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.</p><p><p>Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.</p><p>Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.</p></p>