Syftet är att skapa en förståelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som präglas utav finansiell oro, detta då människor i allt högre grad använder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts samtidigt som den präglats av en induktiv ansats, då utgångspunkten är empirin för att sedan tillämpa passande teorier på det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjälp av en tvärsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har då valt att enbart använda oss av sekundära källor, då vi anser att detta är passande för denna uppsats. När valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva flygtrafik till och från Sverige.

<p>Syftet är att skapa en förståelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som präglas utav finansiell oro, detta då människor i allt högre grad använder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts samtidigt som den präglats av en induktiv ansats, då utgångspunkten är empirin för att sedan tillämpa passande teorier på det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjälp av en tvärsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har då valt att enbart använda oss av sekundära källor, då vi anser att detta är passande för denna uppsats. När valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva flygtrafik till och från Sverige.</p><p><strong> </strong></p>

Local authorities increased interest in climate mitigation policy has in recent years attracted interest from researchers. Compared to local authorities in most other countries, Swedish municipalities enjoy a larger portion of autonomy. This makes them particularly interesting to study from a policy mobility perspective. The aim of this study is to explore how local authorities develop climate policy, the case chosen for this inquiry is Örebro municipality and its climate strategy approved in 2016. By applying the theoretical framework of policy transfer, to some extent, but especially policy mobility the thesis discovers how local authorities develop their climate policy. It also uncovers from where they gather knowledge and inspiration, faced with the global scope of climate issues. The result show that policy mobility provides great explanatory value in understanding the assemblage that is Örebro municipality’s climate strategy. The result, however, also challenges the notion forwarded within the field of policy mobility that the national scale is not very important for local policy development. The study also show that some policy areas are more easily influenced by the global scale, while other areas are more depended on similarities in context between the ‘sending’ and the ‘receiving’ actor, that is Örebro municipality. / Lokala myndigheter har tagit allt större plats i klimatpolitken och även tilldragit sig allt mer uppmärksamhet från forskare. Tidigare har bekämpning av klimatförändringar endast funnits på den globala och nationella nivåns agendor. När fler aktörer kliver in öppnas nya områden upp för studier av olika slag. Inom policymobilitetsfältet har forskare intresserat sig för hur lokala myndigheter formar sin politik, hur policyer färdas från en kontext till en annan och vad den processen gör med policyerna. Jämfört med motsvarande myndighetsnivå i de flesta andra länder har svenska kommuner ett betydligt större mått av självbestämmande. Denna långtgående rådighet gör dem särskilt intress- anta att studera ur ett policymobilitetsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lokala myndigheter utformar sin klimatpolitik, som fall används Örebro kommuns klimatarbete och då särskilt den klimatstrategi som kommunfullmäktige antog 2016. Genom användningen av teoribildningen kring dels policytransferering men främst policymobilitet studerar uppsatsen hur dessa lokala myndigheter agerar och var de hämtar kunskap och inspiration ifrån när de ställs inför den globalt omfattande frågan om klimat- förändringar. Policymobilitetslitteraturen visar sig bidra med viktiga förklaringsvärden för att förstå den assemblage som Örebro kommuns klimatstrategi utgör. I resultatet fram- går dock att den nationella skalnivån inte förlorat sin betydelse för lokala myndigheters policyutveckling till den grad som tidigare studier inom policymobilitetslitteraturen pekat ut. Den visar också på att policyer inom vissa områden lättare hämtas hem från en global kontext medan det i andra sammanhang ligger närmare till hands att inspireras av andra lokala myndigheter i samma situation och med en liknande kontext som den egna.

<p><p><strong>Level:                           </strong>Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Title:             </strong>Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem:       </strong>The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results:        </strong>Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Keywords:    </strong>Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization</p><p> </p></p><p> </p>

Level:                           Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics   Title:             Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy   Problem:       The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.   Purpose:       The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.   Method:       The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.   Results:        Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors.   Keywords:    Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization

Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.