Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilken grad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergers syndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom? Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men den behöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeuten använder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har de förenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med. Samtliga betonar också den betydelse patientens nätverk har för att främja behandlingen. Anhöriga eller stödpersoner har varit behjälpliga med att se till att hemuppgifter görs, de har uppmuntrat och stöttat personer att komma till samtalen osv. Min viktigaste slutsats är hur mycket det krävs av terapeuten för att kunna behandla denna patientgrupp. Det räcker inte med att ha goda kunskaper inom kognitiv beteendeterapi. Terapeuten behöver ingående kunskap om funktionshindret Aspergers syndrom och besitta kreativitet och lyhördhet för att anpassa terapin efter denna patientgrupp.

Studiens syfte var att undersöka förändring av upplevda besvär efter en kognitiv beteendeterapeutisk gruppbehandling för personer med bipolärt syndrom.  Resultatet var främst tänkt att användas för utvärdering och kvalitetssäkring av den vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagning där behandlingsformen bedrivs sedan ett par år. Studien var kvantitativ, longitudinell samt därtill naturalistisk så till vida att den utgick från det kliniska sammanhangets förutsättningar.Undersökningsgruppen var de 12 patienter som, fördelat på två grupper, erhållit behandlingen under 2014. Samtliga var diagnostiserade med bipolärt syndrom, typ-1 eller typ-2. Individerna skattade intensiteten i besvär före behandling, direkt efter behandling samt ett år efter avslutad behandling. Mätinstrument som användes var The Symtom Checklist-90 (SCL-90) och Becks Depression Inventory-II (BDI-II). Deltagarna uppvisade initialt varierande symtombild. Fem individer skattade svår depression inför behandling. Studien visade att åtta deltagare uppvisade symtomförbättring direkt efter avslutad behandling. Den globala svårighetsskalan (GSI) minskade med reliabel förändring för dessa individer. Motsvarande resultat för BDI-II visade att sju deltagare skattade reliabel förbättring direkt efter avslutad behandling. Vid ettårsuppföljning uppvisade fem deltagare reliabel symtomförbättring utifrån GSI. Motsvarande resultat för BDI var sex individer.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.

<p>Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Det primära syftet har varit att bidra till kunskapsinsamlingen kring Stepped Care vid OCD. Sammanlagt 19 vuxna patienter ingår i pilotstudien. 8 blev förbättrade efter självhjälp, 5 efter gruppbehandling, 2 efter individualterapi samt 4 bortfall. Av dessa behöll 7 av självhjälps-, 3 av grupp- och ingen av individualpatienterna sina framsteg vid en uppföljning 12 veckor efter avslutad behandling. Totalt tog behandlingen 244 terapeuttimmar i anspråk, vilket är mer än en halvering mot traditionell individualbehandling. Resultaten tyder på att Stepped Care är ett intressant alternativ för att effektivisera och öka tillgängligheten av vård för OCD-patienter.</p>

Få studier har utforskat feministiska förhållningssätt i psykoterapi. Denna studie avsåg att undersöka hur det går att integrera ett feministiskt perspektiv i kognitiv beteendeterapi (KBT). Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade psykologer som arbetar med KBT och som identifierar sig som feminister. Studien hade en abduktiv ansats och materialet analyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i fyra huvudteman: Ifrågasättande och omförhandling av psykologens yrkesroll, Feminism möjliggör att vara kompetent behandlare, Feminism som källa till fritkion samt Besvärade, ambivalenta och obesvärade subjektspositioner. Resultatet visade att informanterna integrerade feminism i KBT genom att ifrågasätta och omförhandla yrkesrollen och arbetsmetoderna, samt genom att tillämpa en strukturell förklaringsmodell. De beskrev att feminism möjliggjorde att vara kompetenta behandlare, men att det också var en källa till friktion. Vidare framkom att de upplevde olika subjektspositioner som bekväma, obekväma eller ambivalenta. Resultatet tolkas som att feminism var till gagn för informanterna och för deras möjlighet att bistå med god vård. / Few studies have researched feminist approaches in psychotherapy. The aim of this study was to explore the possibilities of integrating a feminist perspective in cognitive behavioral therapy (CBT). Six semi-structured interviews with licensed psychologists who worked with CBT and identified themselves as feminists were performed. The study was made with an abductive approach and the data was analyzed with thematic analysis. The analysis resulted in four main themes: Questioning and re-negotiation of the work role, Feminism enables being a competent caregiver, Feminism as a source to friction, and Troubled, ambivalent and untroubled subject positions. Results showed that the interviewees integrated feminism into CBT by questioning and re-negotiating their work role and work methods, as well as adopting a structural model of explanation. They stated that feminism helped them become more competent caregivers, but also that it was a source of friction. In the interviewees’ stories troubled, ambivalent and untroubled subject positions emerged. The results are interpreted as the interviewees experiencing feminism as beneficial for providing good health care.

Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården. / Humans spend a third of life sleeping. The nightly sleep is vital for the development of energy and recovery. Insomnia is associated with reduced quality of life and is ranked as one of the most common reasons that adults seek contact with a physician. Many adults are prescribed hypnotics associated with hospitalization and then renew prescriptions, without the need for follow-up. Drug sensitivity increases with age, and therefore a non-pharmacological treatment should be a priority. The purpose of this study is to elucidate the effect of acupuncture, cognitive behavioral therapy and light therapy as a treatment for adults with insomnia. When categorizing the results four themes appear: time in bed, sleep quality and sleep efficiency, nighttime awakenings, total sleep time and sleep latency. The result shows that acupuncture and cognitive behavioral therapy proved to be effective in insomnia. Light therapy showed improvement in the subjective data but not on objective data. Further research is required to raise awareness among nurses in healthcare. Therefore, it is important to highlight the effects of non-pharmacological measures and how they can be applied in healthcare.

<p>Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning. En tiosessions-gruppbehandling genomfördes under hösten 2007 med fyra deltagare. Resultaten visar tydlig effekt av behandlingen för en av de fyra patienterna. För övriga tre är effekterna mer oklara. Resultaten ger dock indikationer på hög klienttillfredsställelse. Självhjälpsmanualen fungerade bra i behandlingen men vissa förändringar bör göras för att öka chansen för framsteg hos framtida patienter.</p>

<p>Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.</p>

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visade att KBT är en behandlingsmetod som har visat bra resultat för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Dessa elever har visat en förbättring, som gör att de fungerar bättre i klassrummet. Kommunen använder KBT i skolorna genom att arbeta med skolgrupper som kommer att bestå av två KBT utbildade pedagoger på varje skola. Skolgruppens uppgift blir att tidigt och i förebyggande syfte, stötta och hjälpa i elevens sociala och känslomässiga utveckling. KBT pedagogerna har genomgått en viss utbildning i att arbeta med KBT. Det kan vara lämpligt att använda KBT i klasser där det finns störande och svaga elever.