This thesis’ purpose is to review how music in school settings contributes to children’s development, psychosocial health, and well-being. The undertaken method is a compilation of current research which focuses on different themes within the field of music in school settings: group processes, personality processes, cognitive processes, and contribution to society. The objective is to find out about how music lessons and music projects are being applied in school settings to support children’s health and development. The thesis answers the following research question: In which ways can the practice of music in school settings contribute to prevent psychosocial problems amongst children and youth? To answer this question, research published between 2006 – 2020 is studied and analysed with three theoretical perspectives to provide a better understanding of the material: social capital, cognitive theory as well as protective and risk factors for children’s development. The used method for carrying out this thesis is a research summary, which summarises the results within thematic units. The results of the study show that music in school settings can contribute to positive factors within groups such as social cohesion, communication, prosocial skills, and behaviour, generating a more positive social environment in schools with possibilities to encounter school problems related to aggression. Furthermore, music practice in school can enhance children’s learning processes within academic dimensions and aspects related to children’s self and well-being. Results also show music projects’ significance of contributing differentresources, especially to schools located in socio-economically poorer areas.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.