Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem. Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen. Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp. / Nowadays, the climate issue is a worldwide challenge and, thus, extensive work from individual actors and organizations is required to reduce our climate impact. In parallel, there has been major development in digitization and implementation of information systems (IS). Previous research highlights that information systems have great potential for more sustainable work.  The Information Systems, which go under the collective names of Green IS and Environmental Management Systems (EMS), have been implemented in organizations to support environmental work and sustainability, while striving for efficiency and cost reduction.                Municipalities and regions are major organizational actors and it is important that they are at the forefront of a development towards a country without fossil emissions. Thus, the purpose of this bachelor thesis research has been to investigate how municipalities and regions in Småland use Green IS and EMS for sustainability and climate work. The research study explored which type of these information systems are used in municipalities and regions in Småland and whether their use has contributed to reduced climate footprint. For this, a small-N-approach was selected in six municipalities and regions. The informants were purposively chosen as they work in different roles at environmental units of municipalities and regions. For the collection of empirical research data, semi-structured interviews were conducted with the aforementioned informants to gain a deeper knowledge and understanding of the research topic. Furthermore, a thematic analysis was applied to present the research results and highlight how municipalities and regions operate regarding environmental work; how they use information systems for that purpose and whether this has helped the organization. The bachelor thesis research results show that municipalities and regions used a variety of Green IS, Environmental Management Systems and related digital tools.  Most of the organizations had some form of software and applications for calculating and reporting climate data, as well as the ability to visualize this data. Within the organization’s climate work, this was used to collect statistics for emissions and, at the same time, identify critical areas. This has resulted in measures being implemented in the pursuit of more efficient climate work. The research results indicate that there are no quantitative figures on how the use of Green IS and EMS has affected the organization’s climate footprint. Instead, it has provided a more efficient way to identify critical areas through calculation and visualization of climate data, which has been the basis for measurements. Concluding, Green IS and EMS were found to be implemented in several ways, indirectly reducing emission factors in the study’s surveyed municipalities and regions.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden. / The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

Agenda 2030 är en global utvecklingsagenda för att utrota fattigdom, skapa fredliga och trygga samhällen samt stoppa klimatförändringar. Världen står för många utmaningar när det gäller vårt klimat och hur snabbt vi förbrukar jordens resurser. Därför är det mer aktuellt än aldrig att jobba såväl lokalt som globalt med hållbar utveckling, demokrati och att minska fattigdom. Syftet med denna rapport är att samla kunskap om hur kommuner och regioner i Sverige strategiskt arbetar för att nå målen för Agenda 2030 och identifiera faktorer om hur detta arbete framgångsrikt kan implementeras för att lyckas nå målen och en kvalitativ metod har valts för att utröna detta. Författarna använde sig av en webbaserad enkät som skickades via mail till 55 kommuner och regioner i Sverige. Resultatet påvisade att nyckelbegrepp som ledarskap, utbildning och engagemang var avgörande för implementeringen av målen. Olika strategier och quality-managementverktyg används för att implementera målen i organisationerna, däremot visade resultatet att de flesta kommuner och regioner i undersökningen inte hade en uttalad strategi för att uppnå målen i Agenda 2030. Kunskapsgap uppmärksammas i samband med rapporten och mer forskning med syfte att undersöka strategier och verktyg som organisationer kan använda för att implementera målen i Agenda 2030 är relevant. / The Sustainable Development Goals, SDGs, is a global agenda that provides a shared blueprint for peace and prosperity for the people and the planet. Our world is facing multiple challenges on stopping climate change and how we’re taking care of each other and our nature worldwide. Therefore, it is more relevant than ever to work locally and globally with sustainable development, democracy, and poverty reduction. The purpose of this report is to gather knowledge on how municipalities and regions in Sweden strategically work to reach the SDGs and identify factors taken by these organizations on how they succeed in their work. A qualitative method has been chosen to determine this. A web-based survey has been sent by e-mail to 56 municipalities and regions across Sweden. The result points out that key concepts such as leadership, education, and engagement are vital for the organizations in order to implement the SDGs in their daily work. Some quality management tools are used in the organizations to accomplish this, but the result also points out that the organizations do not have an explicit strategy for accomplishing the SDGs. The knowledge gap is tangible in Commented [LJ1]: Denna rubrik ligger på fel sida. 3 connection with the report. More research with the aim of examining strategies and tools that organizations can use to implement the goals in the 2030 Agenda is relevant. / <p>2021-06-05</p>