Barn och unga med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är kraftigtöverrepresenterade inom samhällsvården både nationellt och internationellt. Ett av degemensamma diagnoskriterierna är kommunikationssvårigheter, vilket kan få stora konsekvenserför barn och unga som på grund av detta blir begränsade i både kommunikation och delaktighet.Studiens syfte var att identifiera nyckelfaktorer som underlättar socialarbetares kommunikationmed barn och unga med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Desocialarbetare som avses i denna studie är socialarbetare inom socialtjänst och samhällsvård.Forskningsöversikten inkluderar 18 studier och i bearbetning och analys användes en abduktivansats. I forskningsöversikten identifieras tre nyckelfaktorer för att möjliggöra kommunikationenmellan socialarbetare och barn med språksvårigheter. Dessa tre är kommunikation för delaktighetoch skydd, praktiska kommunikativa färdigheter samt externa faktorer som möjliggörkommunikationen. Studiens resultat har myntat ut i en modellutveckling av Shiersdelaktighetsmodell för att förklara och ge verktyg till socialarbetares arbete med delaktighet ochkommunikation med barn och unga med intellektuella eller neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar. Studiens resultat ger kunskap, handlingsplaner och konkreta strategier föratt socialarbetare ska kunna erbjuda skydd och delaktighet till dessa barn och unga. / Children and young people with intellectual or neuropsychiatric disabilities are severelyoverrepresented in social care both nationally and internationally. One of the common diagnosticcriteria is communication difficulties, which can have major consequences for children andyoung people who are therefore limited in communication and participation. The purpose of thestudy was to identify key factors that facilitate social workers' communication with children andyoung people with intellectual or neuropsychiatric disabilities. The social workers referred to inthis study are social workers in social services and community care. The research overviewincludes 18 studies and in processing and the thematic analysis of data an abductive approachwas used. The research review identifies three key factors to enable communication betweensocial workers and children with disabilities. These three are communication for participation andprotection, practical communication skills and external factors that enable communication. Theresults of the study have resulted in a model development of Shier's participation model toexplain social workers' communication with children and young people with intellectual orneuropsychiatric disabilities to enable participation. The results of the study provide knowledge,action plans and concrete strategies for social workers to be able to offer protection andparticipation to these children and young people

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.