Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd. Gränsen är hårfin gällande kulturell lyhördhet då patienten lätt kan särbehandlas eller diskrimineras. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i möten med patienter med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras under fyra teman: Förståelse för genusperspektiv i vårdandet, Förståelse för olika uttrycksätt, Kunskap om sjukdomssyn samt Utbildningsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap om kultur i sin utbildning, samt mer förståelse för skillnader i genusdynamiken då kulturella möten uppfattas som svåra vilket kan medföra ett uteblivet vårdande möte speciellt när kommunikationsbrister fanns. Sjuksköterskor behöver och önskar mer utbildning om kulturella aspekter för att känna större trygghet i mötet med patienter med en annan etnicitet än dem själva. / The background describes cultural aspects and how nurses relate to patients' ethnicity. Patients' view on health care varies depending on cultural background, which affects the encounter with health care. Nurse's responsibility is to provide care for and treat patients with respect and dignity regardless of ethnicity. During the encounter with patients difficulties may arise in meeting these needs when the understanding of what caused the disease may differ from the nurse. Difficulties in communication and in understanding each culture can lead to misunderstandings. There is a fine line to cultural sensitivity as the patient can easily be treated differently or discriminated against because of their ethnicity. The aim of the thesis is to describe nurse’s experience in encounters between patients with another ethnic background than the majority ethnic population. The method used was a systematic literature review where scientific articles were analyzed. The result is presented in four themes: Understanding the gender perspective in caring, understanding of different modes of expression, knowledge of insight to disease and Educational needs. The result shows that nurses desire more knowledge about culture in their training, and a broader understanding of differences in gender dynamics as cultural encounters were perceived as difficult resulting in a non-caring encounter especially when communication deficiencies were found. Nurses need and want more training about different cultures.

In my story there are daily conflicts that occur around the boy Peter. I focus on the role of the educator and the preschool, on the grey area children, on the interaction with parents and on "fighter relation". I have during my work tried to see this dilemma from differentperspectives. I question my role as a teacher and recently become a preschool teacher. Peter has no diagnosis, but I have decided to proceed from emotional disorders and language difficulties.

Studien beskriver undervisningen för elever som använder alternativa kommunikationssätt beroende på tal-, språk och kommunikationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation vilket förkortas AKK, samt utifrån möjligheter och hinder se hur stödet kan utvecklas. Studien utgår från ett sociokulturellt perpektiv då kommunikation och språk är centralt och utvecklingen sker i samspel och interaktion med omgivningen vilket bidrar till delaktighet gällande kunskap och färdigheter. Även ett biopsykosocialt perspektiv lyfts fram gällande delaktighet vid funktionsnedsättning då modellen ICF-CY kan stödja pedagoger att identifiera behov gällande anpassning av undervisning och miljö samt ökar medvetenhet om möjligheter och hinder.  Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi då studien visar på pedagogers syn gällande strategier och utveckling av stöd samt upplevelser i arbetet utifrån möjligheter och hinder med elever som använder AKK. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som innefattar sex pedagoger vilka har befattningar som speciallärare repektive klasslärare och undervisar elever som använder AKK i årskurs 1-9 och är inskrivna i grundsärskolan. Tidigare forskning är hämtad från litteratur, artiklar, avhandlingar samt styrdokument som kopplas till resultatet. Studien visar på olika angreppssätt utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet som pedagoger använder i arbetet med elever som har AKK gällande frågeställningar om strategier, utveckling av stöd samt möjligheter och hinder kopplat till forskning. Genom tematisk analys av datainsamlingen har fem teman framkommit som presenteras i Resultatdelen. De fem temana är möjligheter till kommunikation, strategier för att undanröja hinder, delaktighet genom kommunikation, spegellära utifrån socialt samspel och omgivningens betydelse via samverkansformer vilket kopplas till forskning i Diskussionsdelen för att få svar på frågeställningarna.

Bakgrund: Dagens mångkulturella samhälle ställer höga krav på sjukvården. Kommunikation är ett viktigt verktyg att bemästra för att kunna bedriva personcentrerad- och patientsäker vård men kan bli problematisk när sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk. För att underlätta kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan kan en auktoriserad tolk anlitas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av hur vårdrelationen kan påverkas av att använda auktoriserad tolk. Metod: Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka artiklar till den föreliggande litteraturstudien. Artikelsökningen utgick ifrån bärande begrepp som identifierats i syftet och som sedan översattes till engelska med hjälp av funktionerna SvenskMesh och CINAHLheadings. Begreppen var; sjuksköterska, vårdrelation, patient och auktoriserad tolk. Den föreliggande litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som alla hade en kvalitativ ansatts. Dataanalysen genomfördes i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) principer för innehållsanalys.Resultat: Tre teman framkom utifrån sjuksköterskans perspektiv och dessa var; organisatoriska utmaningar, språkbarriärer och erfarenheter och förväntningar på den auktoriserade tolken. Två teman identifierades utifrån patientens perspektiv och dessa var; erfarenheter och förväntningar på sjukvården och förväntningar på denprofessionella tolken. Konklusion: Den föreliggande litteraturstudie visade på att den rådande tolkbristen resulterade i att kontinuiteten i vårdmötet blev bristfällig och detta ledde i sin tur till minskad tillit i vårdrelationen. Den föreliggande litteraturstudien visade även att en ökad tillgång av professionella tolkar och ökad utbildning inom tolkanvändning för vårdpersonal kan underlätta möjligheten att bedriva personcentrerad omvårdnad och att arbeta patientsäkert. / Background: In today’s multicultural society it has become more challenging for the healthcare system to meet the demands. It can be challenging for nurses to carry out patient-centered care since communication is a key instrument that nurses use. Communication is also a vital element to master to be able to practise safe care. Unfortunately, communication is often compromised when a nurse and patient don’t speak the same language. A professional interpreter can be hired to help with this issue. Aim: To shed light on nurses and patients experiences of how the care-relationship can be affected by the use of an authorized interpreter.Methods: The databases PubMed and CINAHL were used to search for articles. The search was based on keywords that had been identified in the aim of the current study. The keywords were translated from Swedish to English and were as follows; nurse, care-relationship, patient and interpreter. The present literature study was based on ten studies with a qualitative approach. The data analysis was performed in accordance with Forsberg and Wengström (2016) principles for content analysis.Findings: Three themes emerge from the perspective of the nurses and these were; organizational challenges, language barriers and experiences and expectations on the authorized interpreter. Two themes emerge from the perspective of the patients and these were; Experiences of- and expectations on the healthcare organisation and Experiences of- and expectations on the authorized interpreter.Conclusion: The shortage of authorized interpreters led to a lack of consistency in the care which in turn resulted in a lack of trust in the care-relationship. The present literature study also showed that better accessibility of authorized interpreters and extended education for the healthcare staff could ease the process of patient centered care and to practice safe care.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som alla utgör en viktig del i arbetet. För att tillvarata allas unika kompetens krävs ett effektivt samarbete och informationsutbyte. Studier har emellertid visat att kommunikationssvårigheter inom teamet är vanligt förekommande, vilket försvårar samarbetet och utgör en risk för patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets upplevelser av kommunikationssvårigheter i operationssalen. Metod: Litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Litteratursökning genomfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kommunikationssvårigheter upplevdes vara en följd av bristande gemenskap, olämpligt beteende, olika perspektiv och prioriteringar. Kommunikationssvårigheterna hade enligt operationsteamet en negativ inverkan på både patientsäkerheten, arbetsglädjen och effektiviteten i operationssalen. Konklusion: Kommunikationssvårigheter utgör ett problem inom operationssjukvården då det försvårar samarbetet i operationsteamet. Kommunikationssvårigheterna kan resultera i negativa konsekvenser för såväl patienten som anställda. / Background: The operating team consists of various professionals who all are an important part of the work. To take advantage of all team members’ unique skills, effective collaboration and communication is required. However, studies have shown that communication difficulties within the team are common, which complicates collaboration and poses a risk to patient safety. Objective: The aim of the study was to investigate the operating team members’ experiences of communication failures in the operating room. Method: Literature study with systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The literature search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were included. Outcome: Communication difficulties were perceived as a result of lack of community within the group, inappropriate behavior, different perspectives and priorities. According to the operating team, the communication difficulties had a negative impact on both patient safety, job satisfaction and efficiency in the operating room. Conclusion: Communication difficulties are a problem in surgical care as it complicates the cooperation in the surgical team. The communication difficulties can result in negative consequences for both the patient and the employees.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i det vardagliga arbetet inom LSS-gruppbostäder, samt på vilka sätt personalen upplever att användningen av AKK kan leda till ökad delaktighet för brukaren. Studien är en kvalitativ ansats med deltagare som är anställda inom LSS-gruppbostäder och omfattar sex stycken informanter. Semistrukturerade intervjuer användes som insamlingsinstrument. Resultatet delas upp i tre olika teman: “I vilka situationer och hur används AKK i det vardagliga arbetet”, “Vilka förutsättningar upplever personalen vara av störst betydelse för ett framgångsrikt arbete med AKK” och “I vilka situationer och på vilka sätt kan brukarens delaktighet ökas med hjälp av AKK enligt personalen”. Resultatet visar att personalen besitter goda AKK-kunskaper, både formellt och praktiskt, men behöver lämpliga förutsättningar för aktivt arbete med AKK. Denna studie belyser AKK:s centrala roll i att främja delaktighet och förståelse för individer med funktionsnedsättning.

Kommunikationssvårigheter drabbar många människor, på grund av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Svårigheterna kan gälla kognitiva-, syn- och hörselnedsättning samt språk-, röst- och talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa metoder som röntgensjuksköterskan kan använda vid bemötande av patienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie övervetenskapliga artiklar ur databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Olika metoder framkom i resultatet och de kategoriserades i fem kategorier: Tal/röst, förhållningssätt, kroppsspråk, trepartssamtal och hjälpmedel. De flesta metoder kunde vara till fördel i bemötandet av patienter med kommunikationssvårigheter, men det framkom även metoder som kunde vara till nackdel vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Informationen till patienter med kommunikationssvårigheter behöver ofta anpassas och studien visar att metoder som exempelvis papper, penna och bilder är kostnadseffektiva, enkla hjälpmedel som röntgensjuksköterskan ofta har nära till hands.

The purpose of this thesis is to investigate what’s written about how libraries treat people with disabilities, in this case communication and/or language disabilities and if there is something written about library and Alternative and Augmentative Communication. (AAC). The design of the investigation is a so-called scoping review. A life in the round theory by Elfreda Chatman was used as well as international Classification of Functioning and the empowerment concept. Six articles were found and included in this thesis. The main result is the importance of training and education of the librarians in combination with a supportive management.

Bakgrund: En av de största orsakerna till funktionsnedsättningar i världen är stroke. Stroke kan orsaka ett flertal komplikationer varav en av de vanligaste är svårigheter med kommunikation. Kommunikation är en viktig del i mötet mellan patient och vårdare och det är centralt för sjuksköterskan att ha kunskap om olika sätt att kommunicera med patienter som har kommunikationssvårigheter. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa kommunikationssvårigheter och patientens upplevelse av kommunikation under och efter vårdtiden för att kunna ge en god personcentrerad vård där patientens behov uppfylls.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa bestod 13 av kvalitativ ansats och två av en mixad metod. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades samtliga artiklar från PubMed och CINAHL. Dessa har sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet genomgått en kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys har använts för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier; kommunikation i vården och kommunikation efter vårdtiden. Även fem underkategorier har identifierats; tillit och bemötande, självständighet och stöd, sociala aktiviteter och interaktion, hopp och känslor till följd av kommunikationssvårigheter. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser kring kommunikationssvårigheter. Ett mönster som upptäcktes var att negativa känslor var kopplat till den akuta fasen och att positiva känslor uppstod i ett senare skede.  Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver bemöta och stötta strokeöverlevare och använda sig av god kommunikation genom att prata direkt till patienten, låta personen tala till punkt, samt lyssna på patienten och anpassa informationen till patienten. Detta kommer stärka patientens tillit till vården, självständighet, sociala förmåga, känsla av hopp samt minska de negativa känslorna som uppstår efter en stroke. / Background: One of the major causes of disability in the world is stroke. Stroke can cause a number of complications, one of the most common of which is difficulties with communication. Communication is an important part of the meeting between patient and carer, and it is cnetral for the nurse to have knowledge of different ways of communicating with patients that have communication difficulties. The nurse needs to have knowledge of these communication barriers and the patients’ experience of communication during and after the period of care in order to provide good person-centred care where the patients' needs are met.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experience of communication difficulties due to stroke.  Method: This non-systematic literature review included 15 scientific articles, of which 13 consisted  of a qualitative approach and two of a mixed method. Using different combinations of search terms, all articles were obtained from PubMed and CINAHL. These have then undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis has been used to analyze and compile the results.  Results: The results were divided into two main categories; communication in care and communication after the care period. Five subcategories have also been identified; trust and treatment, independence and support, social activities and interaction, hope and feelings as a result of communication difficulties. The results showed both positive and negative experiences regarding communication difficulties. A pattern that was discovered was that negative emotions were linked to the acute phase and that positive emotions emerged at a later stage. Conclusion: The study shows that nurses need to meet and support stroke survivors and use good communication by talking directly to the patient, letting the person speak to the end, as well as listening to the patient and adapting the information to the patient. This will strengthen the patient's trust in care, independence, social ability, sense of hope and reduce the negative feelings that arise after a stroke.