Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor. Det är ett område som genomsyrar hela verksamheten och spelar en avgörande roll för barnens lärande. Svårigheter kring elevers kommunikation och samspel uppstod till följd av dåligt ordförråd, olika mognadsnivå och svag språkförståelse. Pedagogerna arbetar medvetet kring tydlighet och konkretisering dvs. visar hur man interagerar med kamrater.

Björklund, C & Du Rietz, C. Omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. En intervjustudie: Sjuksköterskors upplevelse om påverkan på omvårdnadskvalité. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011Bakgrund: Patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke är en stor patientgrupp som är i behov av god omvårdnad för att förbättra patienternas återhämtningsprocess då de annars har en ökad risk för depression och dödlighet jämfört med de strokepatienter utan kommunikationssvårigheter.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter.Metod: Empirisk intervjustudie med sex informanter från avdelningar av neurologisk art på ett sjukhus i södra Sverige, med induktiv metodologisk ansats. Strukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes för datainsamling. Insamlad data analyserades med innehållsanalys med utgångspunk från Burnards 14-stegsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier resulterade efter analys: omvårdnadspåverkan, etiska prioriteringar och förbättringsåtgärder, vilka visade att omvårdnadskvalitén blir påverkad vid vård av patienter med kommunikationssvårigheter jämfört med dem utan. Detta p g a brist på tid, utbildning, riktlinjer och hjälpmedel. Svårigheter vid samtal med patienterna upplevdes av samtliga informanter och de ledde till frustration hos både personal och patient. Att ge patienterna tillräckligt med information angående deras vård och omvårdnad var också ett problemområde. Majoriteten av informanterna uttryckte att en del etiska aspekter äventyrades i arbetet med patienter med kommunikationssvårigheter, som ansågs påverkas i omvårdnadsarbetet var samtycke, självbestämmande, kontroll över sin egen kropp, egen vilja och integritet. För att förbättra omvårdnaden för patientgruppen och därmed minska påverkan önskade informanterna mer utbildning, etablering av riktlinjer och mer tid till sitt förfogande. Slutsats: Mer utbildning och tid hade möjligtvis eliminerat en del svårigheter vid samtal, etiskt svåra situationer och ökat användningen av hjälpmedel. Nyckelord: kommunikationssvårigheter, omvårdnadskvalité, omvårdnadspåverkan, strokepatienter. / Björklund, C & Du Rietz, C. Nursing quality for stroke patients with communication difficulties. An interview study of nurses experience of the influence of nursing care quality. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Background: Patients with communication difficulties after stroke are a large group of patients who are in need of good nursing care to improve patients' recovery process, as they would otherwise have an increased risk of depression and mortality compared with stroke patients without communication difficulties.Aim: The purpose of this study is to illuminate nurses' perception of quality nursing care for stroke patients with communication difficulties. Method: Empirical interviews with six informants from departments with neurological nature in a hospital in southern Sweden were made. An inductive methodological approach was used. Structured interview with open questions based on an interview guide was used for data collection. Collected data was analyzed using content analysis with the starting point from Burnard 14-step analysis.Results: Three main categories resulted after analysis: impact of nursing, ethical priorities and improvement. The results showed that the nursing care quality is affected when caring for patients with communication difficulties compared with those without. This is due to lack of time, education, guidelines and tools. Difficulties in conversations with the patients were experienced by all informants. The difficulties led to frustration for both staff and patients, providing patients with sufficient information about their care and nursing care was also a problem area. The majority of respondents expressed that some ethical issues was compromised in the process of patients with communication difficulties. Ethical aspects that the respondents found influenced in nursing was consent, autonomy, control over their own bodies, their own will and integrity. In order to improve the care for the patient group and thereby reduce the influence the informants wanted more education, establishment of guidelines and more time available.Conclusion: More education and time probably had eliminated some difficulties in conversations, ethically difficult situations and the increased use of assistive devices. Keywords: communication difficulties, nursing influence, nursing quality, stroke patients.

Hur barn ges möjlighet att vara kommunikativt delaktiga i förskolan är en grundläggande faktor för barnets möjligheter att inkluderas i verksamheten. Relationer är centralt för att kunna inkludera barn, därav har studien tagit utgångspunkt i ett relationellt perspektiv med fokus på begreppen relation, samspel och kommunikation. Mot bakgrund av tidigare forskning att pedagoger har bristfällig kompetens att inkludera barn i behov av stöd, var syftet med studien att synliggöra hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar kommunikativt stödjande för att inkludera barn med verbala kommunikationssvårigheter. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av en webbenkät, där 33 verksamma pedagoger deltog. Empirin har tolkats med stöd av tematisk analys där studiens forskningsfrågor och begreppen relation, samspel och kommunikation har beaktats. Resultaten visar på att pedagoger upplever att utmaningarna med att skapa en inkluderande förskola grundar sig i bristfällig kompetens hos pedagogerna samt i organisatoriska faktorer såsom större barngrupper. Något som pedagogerna ser som en bristvara är tillgång till kompetensutveckling, vilket de anser borde utvecklas för att de ska kunna tillgodose barns olika behov. Stödmaterial beskrivs som en främjande faktor för hela barngruppens kommunikativa utveckling och inte enbart för enskilda barn. Pedagoger uttrycker dessutom att TAKK och bildstöd är viktiga komplement för att stödja barn med verbala kommunikationssvårigheter i deras kommunikation. Därav drar vi slutsatsen att TAKK och bildstöd bör användas frekvent i verksamheten av alla, oavsett vilket behov som finns i den nuvarande barngruppen. Detta för att stödja att barn med verbala kommunikationssvårigheter görs delaktiga och inkluderas i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka om de kommunikativa svårigheter som kännetecknar barn med autismspektrumtillstånd (AST) leder till svårigheter i den nu rådande kommunikationsinriktade matematikundervisningen. Efter att den senaste skollagen trädde i kraft har inte barn med AST längre samma rättighet som tidigare att gå i grundsärskolan (såvida de inte också har en utvecklingsstörning) utan i inkluderas i grundskolan.  Samtidigt som denna skollag började gälla fick grundskolan en ny läroplan med en ny kursplan i matematik. Denna kursplan lägger stort fokus på kommunikation. Detta kan bli problematiskt för elever med AST på grund av de kommunikationssvårigheter som ingår i diagnosen. I den här studien intervjuades fem lärare med erfarenhet av matematikundervisning av elever med AST i årskurs 4-6. I resultatet framkommer att samtliga lärare uppger att de elever med funktionsnedsättningen som de har erfarenhet av att undervisa uppvisar eller har uppvisat svårigheter med den kommunikativa förmågan i matematikundervisningen. Tre av de intervjuade lärarna uppgav även att de anser sig ha otillräckliga kunskaper om AST för att kunna tillgodose behoven hos eleverna med diagnosen i matematikundervisningen.

Kommunikativa svårigheter är en funktionsnedsättning som kan innebära språk-, röst- eller talsvårigheter och kan leda till begränsad interaktion med omgivningen. Taltjänst är en tolkservice som erbjuder ett sätt för personer med kommunikativa svårigheter att lättare kommunicera med omgivningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur taltjänsttolkar kan underlätta kommunikationen för personer med kommunikativa svårigheter i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Materialet består av fem olika videoinspelningar av tolksamtal samt svar från en enkätundersökning till taltjänsttolkar. Videomaterialet transkriberades utifrån samtalsanalytiska principer. Återkommande teman identifierades i svaren från enkätundersökningen. I resultatet och analysen observerades strategier för att skapa gemensam förståelse i form av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Även upprepning/återgivning samt delad kunskap är fenomen som framkom i analysen av data. Förberedande möten visade sig spela en avgörande roll för att uppnå gemensam förståelse i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. / Communicative disorders may involve language, voice or speech impairment and can lead to limited interaction with social surroundings. Speech Interpreter Service is an interpretation service which provides a way for people with communication disorders to communicate more easily with their surroundings. The aim of the present study is to investigate how speech interpreters can facilitate communication for people with communication disorders in conversation between the interpreter, users and third parties. The material consists of five different video recordings of interpreter conversation, and answers from a questionnaire to speech interpreters. The video material was transcribed based on conversation analytical principles. Recurring themes were identified in the answers from the survey. In the results and analysis, strategies to create common understanding were observed in the form of clarification requests and requests for confirmation of understanding. Other phenomena that appeared in the analysis were repetition/reproduction and shared knowledge. Preparatory meetings were shown to play a crucial role in achieving common understanding in conversation between the interpreter, users and third parties.

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården. Syftet med studien är att beskriva hur patienters känslomässiga erfarenheter av vårdmöten påverkas av kommunikationssvårigheter. Detta är en litteraturstudie som grundar sig på Fribergs metod. Studiens resultat grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar och visar att patienter erfar många olika känslor i vårdmöten på grund av kommunikationssvårigheter. Känslor som uppstår hos patienter är i studien uppdelade i två kategorier; i samband med vårdmöten och i samband med tolkanvändning. I samband med vårdmöten ger kommunikationssvårigheter upphov till känslor i relation till kommunikationssvårigheter, känslor av utanförskap, känslor av sårbarhet samt känslor vid procedurer och behandlingar. I samband med tolkanvändning uppstår känslor vid professionell tolkanvändning och känslor vid användning av närstående som tolk. Resultatet i studien är ämnat för professionen sjuksköterskor i syfte att skapa större förståelse för patienters känslomässiga upplevelser av kommunikationssvårigheter. Rutiner kring användandet av professionell tolk inom sjukvården bör förbättras då sjuksköterskor hindras i sitt yrkesutövande då en dialog inte går att föra med patienter. Det är en mänsklig rättighet att alla individer skall få god vård och denna vård ska vara individuellt anpassad efter alla patienters behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The purpose of this thesis is to study how some librarians working at a public library experience problems that can occur at the reference interview, slightly focusing on communication difficulties. Therefore I interviewed three librarians working at the reference desk on a daily basis. I chose to limit the study to public libraries and to the south of Sweden. My main question is: what difficulties can a librarian encounter during a reference interview and what can he/she do to treat these? In support of my main question I have three subordinated questions:What reasons can there be to a librarian not understanding a user’s information need?What methods are useful for a librarian to enhance the condition of the reference interview? What attitudes and qualities can be of use for the librarian at a difficult reference interview?For the collection of empirical data I chose to use semi-structured interviews. The semi-structured interview is a method which is open to following up the answers of the interviewee, therefore giving him/her more freedom in developing his/her answers than following a rigorously constructed interview formula. I recorded the interviews and then typed out the interviews in their entirety. The transcriptions were then analyzed using a set of statements extracted from earlier studies and literature. The study shows, among other things, that communication difficulties can depend on; that the librarian lacks knowledge about the subject of the user’s inquiry, that the question is out of its context and therefore has less or no meaning, and that the user has problems with formulating his/her question or information need. The study also shows that the librarians interviewed use their intuition as a way of handling the reference interview. / Uppsatsnivå: C

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebär ofta att vårda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmågan förhindras. Det är svårt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begränsad rörlighet och påverkad kognitiv förmåga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvårdnad måste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter. Vi har därför valt att genom en litteraturstudie undersöka intuberade patienters upplevelser av kommunikation under vårdtiden på IVA. Sju artiklar inkluderades i studien och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när patienterna inte kunde ”göra sina röster hörda” reagerade de ibland med chock och rädsla. Fysiologiska orsaker, att inte bli bekräftad, att bli utmattad och att ge upp karaktäriserade upplevelsen av att inte kunna göra sin röst hörd. Patienterna beskrev även vilka hjälpmedel/metoder som underlättade kommunikationen med sjuksköterskorna. Patienternas upplevelser av att vara beroende av en relation med andra visade sig genom sjuksköterskans betydelse/förhållningssätt, stöd från närstående och behov av information. I diskussionen jämförs betydelsen av resultatet i relation till tidigare forskning inom ämnet. Studien avslutas med förslag på vad IVA-sjuksköterskan bör tänka på vid kommunikation med intuberade patienter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Vårt arbete behandlar elevers upplevelser och tankar om att tala inför en grupp människor. För att få svar på våra frågeställningar har vi låtit elever i år 4 och år 5, skriva ner sina tankar och funderingar kring detta ämne. Våra resultat är baserade på två stycken undersökningar. Den första undersökningen behandlar elevers situation i kamratgrupper och den andra undersökningen beskriver elevers upplevelser och tankar om hur det känns att framträda inför en grupp människor. I våra resultat visar det sig att övervägande av eleverna tycker det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda. Detta visar på hur viktigt det är att ha en medveten muntlig träning, att skapa ett bra klassrumsklimat och att man som lärare uppmuntrar och berömmer eleverna.</p>