I Sverige insjuknar omkring 25 000 personer i stroke årligen. Av de 25 000 beräknas cirka 20 – 40 % få afasi till följd av stroken. De kommunikativa svårigheter som afasi medför kan påverka informationsutbytet mellan person med afasi (PMA) och vårdpersonal. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att arbeta med PMA. Vidare var syftet att undersöka hur arbetsterapeuter anpassar sin kommunikation utefter de kommunikationssvårigheter PMA har. Fyra arbetsterapeuter verksamma inom olika strokevårdenheter i Stockholm rekryterades som deltagare. Materialinsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer där materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att besök med PMA beskrevs vara mer komplexa och tidskrävande på grund av de kommunikativa svårigheterna. Svårigheterna vid kommunikation med PMA orsakade känslor av osäkerhet, frustration och otillräcklighet. Arbetsterapeuterna använde alternativa kommunikationsstrategier för att underlätta kommunikationen med PMA. Trots att vissa kommunikationsstrategier användes, visar föreliggande studies resultat att vidare fortbildning om hur kommunikationen kan underlättas för PMA behövs. Vidare och mer omfattande forskning om hur arbetsterapeuter verksamma inom strokesjukvården upplever arbete med PMA är motiverat.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: Många patienter som söker sjukvård i Sverige talar olika språk som kan begränsa deras förmåga till kommunikation med sjukvårdspersonal. Detta kan leda till att sjuksköterskor möter patienter med olika språk och kulturer som skiljer sig från deras egna. Brist på ett gemensamt språk mellan patienter och sjuksköterskor kan bli ett hinder för att möta patienters problem och behov samt kan göra det svårt för sjuksköterskornas dagliga arbete.   Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande kommunikation vid språkliga barriärer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserade på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat:I studiernas analys framkom det att relation, förståelse och gemenskap mellan sjuksköterskor och patienter var viktigt. Sjuksköterskorna ansvarade för att skapa en god relation och ingjuta en upplevelse av hopp hos patienter. Samtidigt var respekt, förtroende och motivation egenskaper som visade patienterna att sjuksköterskorna genuint brydde sig om dem.Slutsats:Samspelet i kommunikation kan vara ömsesidigt exempelvis med hjälp av kroppsrörelser, ansiktsuttryck, lättförståelig information och att sjuksköterskorna är öppna och ger utrymme för patienter att berätta sina upplevelser. Vid språkliga barriärer kan exempelvis sjuksköterskornas positiva inställning, vilja att hjälpa, önskan att skapa relation och visa respekt påverka patienternas välmående och lindra lidandet. / Background:Many patients seeking medical care in Sweden speak different languages that can limit their ability to communicate with healthcare professionals. This can lead to nurses meeting patients with different languages and cultures that differ from their own. Lack of a common language between patients and nurses can be an obstacle to meeting patients ' problems and needs and can make it difficult for nurses daily work. Aim: To describe nurses´ experiences of caring communication in language barriers. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on twelve qualitative scientific articles. Results: In the study's analysis it emerged that relationship, understanding and community between nurses and patients was important. The nurses were responsible for creating a good relationship and instilling a sense of hope in the patient. At the same time, respect, trust and motivation were characteristics that showed the patients that the nurses genuinely cared for them. Conclusion:The interaction in communication can be mutual for example by means of body movements, facial expressions, easy-to-understand information and that the nurses are open and give space for patients to tell their experiences. In the case of language barriers, for example, the nurses 'positive attitude, the willingness to help, the desire to create relationship and show respect can affect the patients' well-being and alleviate the suffering.

No description available.

Introduktion: Migrationen har ökat markant det senaste decenniet. Detta leder till svårigheter att tillämpa vård på lika villkor för patienter som inte har sitt modersmål i landet de befinner sig i. Detta kräver att en tredje part som är tolk blir involverad för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser vid användning av tolk i kommunikation med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. Datainsamling genomförd i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv utvalda artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012).  Resultat: Patienters upplevelser av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården var varierande. Resultatanalysen redogörs i fem kategorier; Jämlik vård, oro för missförstånd och bristande tillit, informella tolkar, professionalism hos tolken, tillfredsställelse med telefontolk/videotolk respektive fysisk närvaro. Slutsats: Tillgången till auktoriserade tolkar upplevdes avgörande för att få en jämlik vård. Däremot upplevde deltagarna att det uppstod brist på auktoriserade tolkar samt information om tillgången till auktoriserade tolkar. Patienterna beskrev positiva såväl som negativa aspekter av tolkanvändning. Den negativa upplevelsen gentemot den auktoriserad tolken beskrevs som att det förekom dialektskillnader som ledde till missförstånd, bristande tillit över tolkens översättningsförmåga samt tolkens sätt att vara objektiv och neutral i sitt uppdrag. Detta resulterade i att patienterna valde att använda informella tolkar bland annat familjemedlemmar som saknade medicinska språkkunskaper. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att uppnå patientdelaktighet och personcentrerad vård.   Nyckelord Tolk, patienters upplevelser, migranter, kommunikationssvårigheter, hälso- och sjukvård. / Introduction: Migration has increased significantly in recent decades. This leads to difficulties in applying care on equal terms to patients who don’t have their mother tongue in the country in which they are located, which requires the involvement of a third party who is an interpreter to facilitate communication between healthcare professionals and patients. Aim: the purpose is to investigate patients' experiences of using an interpreter in communication in health care.   Method: A general literature study based on scientific qualitative articles. Data collection was performed in the databases CINAHL and PubMed. Twelve selected quality articles were reviewed based on the SBU quality review template (2012).     Results: Patients' experiences of interpreter use in health care vary. The results analysis is presented in five categories; Equal care, Concerns about misunderstandings and lack of trust, non-formal interpreters, professionalism of the interpreter, Satisfaction with telephone interpreter / video interpreter and physical presence.   Conclusion: The availability of authorized interpreters was perceived as crucial in order to receive equal care. However, the participants felt that there was a shortage of authorized interpreters and information about the availability of authorized interpreters. Patients described positive as well as negative aspects of interpreting. The negative experience towards the authorized interpreter was described as that there were dialect differences that led to misunderstandings, lack of trust in the interpreter's translation ability and the interpreter's way of being objective and neutral in his assignment. This resulted in patients choosing to use informal interpreters, including family members who lacked medical language skills. Which in turn led to difficulties in achieving patient participation and person-centered care.   Keywords Interpreters, patients' experiences, migrants, communication difficulties, health care.

Bakgrund Stroke är globalt sett den näst största orsaken till död och funktionsnedsättning, och afasi är en av de vanligaste komplikationerna till stroke. Afasi innebär mindre eller större kommunikationssvårigheter i tal och skrift, något som kan påverka både personen med afasi och omgivningen. Svenska sjukvårdslagar beskriver hur autonomi och personcentrerad vård är viktigt, något som vårdpersonal kan uppleva svårt att uppfylla vid afasi på grund av kommunikationssvårigheter och brist av kunskap. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av afasi efter stroke. Metod Metoden bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ samt mixad metod. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och analyserades genom en integrerad analys för att framställa huvud- och underkategorier. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två huvudkategorier: Den minskade kommunikationsförmågans påverkan på det dagliga livet och vikten av stöd och hopp, även åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att personer med afasi efter stroke kunde uppleva både negativa och positiva känslor samt en minskad delaktighet och förändrad identitet till följd av minskad kommunikationsförmåga. Det framkom att en brist på kunskap om afasi finns både i samhället och inom hälso- och sjukvården, vilket upplevdes påverka livet med afasi negativt. Stöd från familj och vänner var viktigt men även hopp för framtiden. Slutsats Den här litteraturöversikten visade att samhällets och sjukvårdens kunskaper skulle leda till ökad delaktighet för personer med afasi, vilket i sin tur skulle öka personens upplevelse av trygghet i vården och bland andra människor. En ökad kunskap kan även leda till att vården blir mer personcentrerad och därmed kunna leda till ett ökat välmående hos personer med afasi. / Background Stroke is globally the second largest reason for death and disability. Aphasia is one of the most common complications after a stroke. Aphasia means minor or major communication difficulties in speech and writing, something that can influence both the person with aphasia and their surroundings. Swedish healthcare laws show how important autonomy and person-centred care is, something that healthcare professionals can experience is hard to achieve because of the communication difficulties and lack of knowledge. Aim The aim of this literature review was to describe the persons’ experiences of post-stroke aphasia. Method The method consisted of a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were found in the databases PubMed and CHINAL, with help from keywords. Both quantitative, qualitative, and mixed method were included. A quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality was made and then analysed with an integrated data analysis to identify main- and subcategories. Results The results are presented under three main categories: The effect of reduced ability of communication on daily life and the importance of support and hope. Eight subcategories were also identified. The result showed that people with aphasia experienced both negative and positive emotions, and a decreased participation and changed identity as a result of changes in the ability to communicate. The results showed that there was a lack of knowledge of aphasia both in the community and in healthcare, something that they experienced affected their life with aphasia negatively. Support from family and friends were important as well as hope for the future. Conclusion This literature review showed that the improved knowledge in society and health care leads to an increased autonomy for people with aphasia, which would increase their experience of safety in healthcare and among other humans. Increased knowledge can also lead to a more person-centred care and therefore lead to an increased well-being for people with aphasia.

Personer med kommunikationsnedsättning gällande språk, tal eller röst, samt personer med kognitiva svårigheter som påverkar kommunikationsförmågan, kan få stöd av tolk anställd vid Taltjänst. Beroende på individens behov kan tolken ge stöttning på olika sätt och i olika situationer. För att tolken ska kunna stötta tolkanvändaren vid samtal med en tredje part brukar förberedande samtal genomföras. En tidigare studie har visat att förberedande samtal hade en avgörande roll för att gemensam grund skulle kunna uppnås i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Utifrån detta syftade föreliggande studie till att undersöka hur uppbyggandet av gemensam grund gick till under förberedande samtal mellan tolk och tolkanvändare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka tolkars och tolkanvändares upplevelse av taltjänsttolkning.   Åtta tolkanvändare, med varierande svårigheter, och fem tolkar deltog i studien. Materialet bestod av inspelningar från åtta förberedande samtal och tolv intervjuer. Intervjuerna med tolkar och tolkanvändare analyserades utifrån innehållsmässiga komponenter. Under intervjuerna med tolkanvändare framkom att tolkanvändare upplever att det är lättare att samtala med personer de känner. Under intervjuerna med tolkar framkom att samtliga tolkar anser att förberedande samtal är viktigt inför samtal med tredje part. Det inspelade materialet av förberedande samtal transkriberades och analyserades. Resultatet visar att olika samtalsstrategier kan användas för att tolk och tolkanvändare ska nå gemensam grund. Tre samtalsstrategier som användes för uppbyggande av gemensam grund identifierades; begäran om förtydligande & begäran om bekräftelse av förståelse, visuellt stöd samt ljud & kroppsspråk. Tolkar använder sig i samtliga samtal av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Både tolkar och tolkanvändare använder sig i merparten av samtalen av visuellt stöd. Icke-lexikala ljud och kroppsspråk används i de flesta samtal, oftast av tolkanvändare, men ibland även av tolkar. I de flesta av de studerade samtalen används en kombination av samtalsstrategier. Föreliggande studies resultat kan bidra till att medvetandegöra strategier som tolkar anställda vid Taltjänst använder sig av, vilket eventuellt kan leda till mer effektiv tolkning i framtiden. / People with communication disorders involving language, speech, voice, and cognitive impairment affecting the ability to communicate, can be provided with an interpreter from Speech Interpreter Service as a means of support. The interpreter provides the user with support specified to their needs. Preparatory conversations held between the interpreter and the user prior to a meeting with a third party are customary. A previous study has shown that preparatory conversations were crucial in order to reach common ground between interpreter, user and a third party. Thus, the present study aimed to investigate how the interpreter and the user establish common ground during preparatory conversations. A further aim was to investigate how interpreters and users experience Speech Interpreter Service.   Eight users with various communication disorders and five interpreters participated in the study. The data consisted of eight preparatory conversations and twelve interviews. The interviews with interpreters and users were analysed based on content. The interviews with users showed that they think it is easier to talk to people they know. The interviews with interpreters showed that they consider preparatory conversations before a meeting with a third party to be important. The data from preparatory conversations was transcribed and analysed. The result shows that various conversational strategies may be used in order to establish common ground between interpreter and user. The analysis revealed three conversational strategies beneficial to establishment of common ground between interpreter and user; clarification request & candidate understanding, visual support, and sounds & body language. Interpreters used clarification requests and candidate understandings in all preparatory conversations. Both users and interpreters used visual support in most conversations. Non-lexical sounds and body language was also used in most conversations, particulary by users but also by interpreters. The result of the present study may contribute to awareness raising of which conversation strategies interpreters are using, that might possibly lead to even more effective interpreting in the future.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

The purpose of this degree project was to find and investigate how global cooperation works in the construction industry. The goal of this work is to evaluate whether this type of solution remains profitable in the future and includes four perspectives consisting of communication, resource seeking, costs and quality. A final goal of this degree project was to present concrete conclusions that make it easier for companies which are interested in initiating a collaboration with a foreign company. The work is based on a literature study that describes previous research in the field as well as a case study that includes document analysis and interviews. The document analysis was carried out at the client to contribute knowledge about how a quality system is structured. Interviews have been conducted with four companies who are active in the design industry to obtain responses related to communication, quality, costs and resources. The interviews have been conducted with Skype and with one of the companies the interview was held on-site. All interviews have been recorded to reproduce the correct results. The result of this work shows the importance of a long-term relationship between the Swedish and the foreign company to make the collaboration successful. Before the cooperation starts it is important to keep in mind the differences in cultures, find people with required educational background and to search for a company that understands what is requested. If the collaboration intends to make a profit, the total cost of the project needs to be minded and not just the lower engineering costs. The results of this work also show that to find the required competence in Swedish projects, it can be successful to find that competence in a foreign country. The right quality is achieved by the foreign engineers based on the Swedish standards due to clear guidelines and system for overlooking. The technical quality has not been affected by language and communication difficulties, this because of well-structured communication methods including video meetings and patience to understand each other. Cooperation with foreign companies can be successful, the Swedish company must however be prepared for the consequences that may occur and understand that it can require more planning than initially was predicted. If the co-operation is planned in a long-term perspective and exchange of knowledge takes place on an ongoing basis, the cooperation will hopefully be efficient and successful over time.

Communication is vital for humans, and a delay in a child’s communication is not only negative for the individual, but for everyone surrounding them. In Swedish healthcare, communication delays are not always identified during the first important years of a child’s life and that needs to change. Research has shown that early intervention has a greater effect on improving children’s communication. The aim of this study is to investigate the effect of the ComeAlong Toddler parental course on children’s initiation and response to joint attention, compared to a follow up telephone consultation with a speech and language pathologist. In total, the parents of 38 children with communication delays were enrolled in the study and randomised into two groups. The children were all under 2,5 years old. Data has been collected pre- and post-intervention through an assessment carried out by a speech and language pathologist. These assessments were video recorded and coded for joint attention initiated by the child or adult and measured in seconds as well as the number of times the dyad was in joint attention. The result shows statistical significance in adult initiated joint attention when comparing the two groups. The median shows an increase in joint attention in both groups, with a larger increase in the ComeAlong Toddler group. / Att kunna kommunicera med sin omgivning är ett grundläggande behov hos människan. En störning i kommunikationsutvecklingen är inte bara negativt för individen utan också för alla i personens omgivning. Svårigheter i kommunikation uppmärksammas inte alltid under småbarnsåren. Detta är något som bör förändras, då tidigare forskning har visat att intervention i ett tidigt skede har en bättre effekt på kommunikationsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att jämföra KOMiTID-föräldrautbildning med ett uppföljande rådgivningssamtal via telefon gällande gemensam uppmärksamhet mellan barn och vuxen. I studien ingår 38 barn med kommunikationssvårigheter som randomiserats till två grupper. Samtliga barn var yngre än 2,5 år då studien inleddes. Barnens kommunikation bedömdes av logoped vid två tillfällen, före och efter intervention, med cirka sex månaders mellanrum. Dessa bedömningar har filmats och kodats gällande barn- och vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet, mätt i sekunder och antal tillfällen. Resultatet visar en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna vid andra bedömningstillfället gällande vuxeninitierad gemensam uppmärksamhet. Medianvärdena visar en ökning i gemensam uppmärksamhet hos båda grupperna. Ökningen är störst hos barnen vars vårdnadshavare deltagit i interventionen KOMiTID.