Replication primarily provides data availability by having multiple copies over different systems and is exploited to make distributed systems scalable in num- bers and geographical areas. Placing a replica closer to the source of request can also significantly reduce the time required to service the request, improv- ing applications’ performance. However, modifications done at a single copy need to be propagated to all the standing copies to maintain the data’s consis- tency. Over the years, numerous strategies have been proposed for handling the tradeoff between consistency and availability, of which the majority pro- vides either strong consistency or eventual consistency. These models do not provide sufficient compatibility for developing modern applications for geo- distributed (edge) environments.Conflict-Free Replicated Data Types (CRDT) provides a new model of consistency referred to as strong eventual consistency. In principle, CRDTs guarantee conflict-free merge even when the updates arrive out of order using simple mathematical properties. Lasp is a coordination free distributed pro- gramming model for building modern distributed applications using CRDTs. Lasp uses a gossip protocol for disseminating state changes to all replicas in the system. The current implementation of gossip in Lasp is agnostic to the application’s behavior in propagating the updates efficiently to critical repli- cas in the system. In the thesis, we introduce an application-specific feature to optimize the dissemination of updates in Lasp. The proposed algorithm propagates the updates by catering to the different consistency requirements of the replicas in the system. The experimental results on a topology of 100 replicas found that the update latency at critical replicas with high consistency requirements is reduced by 40–50%, and the total bandwidth consumption in the system is reduced by 4–8% without significant repercussion on other repli- cas in the system. / Datareplikering erbjuder primärt tillgänglighet genom att tillhandahålla mul- tipla kopior fördelat över olika system, och utnyttjas för att göra distribuerade system skalbara i antal och över geografiska områden. Att placera en replika nära källan till en förfrågan kan dessutom signifikant reducera tiden det krävs att besvara förfrågan vilket förbättrar applikationens prestanda. Modifikatio- ner gjorda på en av kopiorna måste dock propageras till alla stående kopior för att upprätthålla datans konsistens . Över tid har många strategier föreslagits för att hantera avvägningen mellan konsistens och tillgänglighet, där majorite- ten erbjuder antingen stark eller eventuell konsistens. Dessa modeller erbjuder inte tillräcklig kompatibilitet för utveckling av moderna applikationer för geo- distribuerade (edge) miljöer.Konfliktfria replikerade datatyper (CRDT) erbjuder en ny modell av konsi- stens som kallas stark eventuell konsistens. I princip garanterar CRDTer kon- fliktfria sammanslagningar trots att uppdateringar sker i oordning, genom att använda dess matematiska egenskaper. Lasp är en koordineringsfri distribue- rad programmeringsmodell för att bygga moderna distribuerade applikationer med hjälp av CRDTer. Lasp använder skvallerprotokoll för att sprida tillstånds- förändringar till alla replikor i systemet. Den nuvarande implementationen av skvaller i Lasp är agnostiskt för applikationens beteende relaterat till effektiv propagering av uppdateringar till kritiska replikor i systemet. I det här exa- mensarbetet introducerar vi applikationsspecifik funktionalitet för att optime- ra spridandet av uppdateringar i Lasp. Den föreslagna algoritmen sprider upp- dateringarna genom att tillgodose de olika konsistenskraven för replikorna i systemet. Experimentella resultat i en topologi av 100 replikor visade att upp- dateringslatensen vid kritiska replikor med höga konsistenskrav minskas med 40–50% och att den totala bandbreddskonsumtionen i systemet minskas med 4–8% utan signifikanta negativa följder för andra replikor i systemet.

The following thesis is a comparison study which was performed in cooperation with Sika Sverige AB. The project was to examine concrete’s behaviour while being subjected to different accelerators which is used to speed up the hardening process in young concrete. Sika provided the materials and the instructions for the tests that were made. The tests used where almost like the tests being performed at Sika’s laboratories but with some adjustments to the testing equipment. According to the results of the tests a clear difference between the different accelerators were found. The conclusion that the efficiency of the different accelerators were affected on several variables such as cement type, hardening age and hardening temperature were drawn. Because of the corona outbreak (2020) the tests could not be performed in Sikas laboratories. The tests were therefore carried out at a temporary laboratory without any direct supervision and some professional equipment could not be obtained which resulted in replacements with creative solutions. These changes affected the individual test results with high certainty but should not interfere with the conclusions on account that all test samples were subjected to the same circumstances.

In the construction industry of today, many projects are getting bigger, higher and more complicated than ever before. The most important material in these projects is concrete and the process of casting has developed a lot during the last century. One specific casting procedure, the slipforming technique, is a well established method throughout the world and it is profitable when there are high demands on the aesthetics, the given time period is short, the structures are high and big or when a large number of standardized structures are to be cast. Slipforming is performed around the clock and due to the generally high work phase of today, slipforming is suitable because it can keep a steady phase without stopping. The material concrete is a subject that is constantly evolving and often new prescriptions, grades and types appear on the market. Experiments about for example alternative binders and different recipes have resulted in concrete being more flexible now than ever before. In general, one cannot find much information about how the concrete mix specifically should be when slipforming. Therefore, there is a need for investigating this further. This master thesis examines important properties and features that a concrete mix should possess to be suitable for slipforming. The choice of material composition and other affecting parameters are put forward to get a clear picture of how to accomplish an eminent slipform process. The study includes thorough investigations regarding both concrete and slipforms which formed an adequate foundation for the further research. Also, an examination on literature of how the two components work together, i.e. how the concrete behaves in a slipform, was carried out to the greatest possible extent. As expected, there was not much information written down about this subject which supported the alleged gap in the current literature. Subsequently, to obtain a deeper understanding of the matter, fifteen interviews were performed. The interviews formed a qualitative research process and the interviewees were consultants specialized in slipforming, project contractors and employees at concrete manufacturers. From the results, it can be concluded that there is no specific concrete mix advocated for slipforming. Important parameters such as stickiness, workability and hardening procedure are key aspects that need to be considered to create an adequate concrete mix. The basic things to keep in mind are that the amount of fine material should be small to avoid a sticky concrete, if crushed gravel is used it should be washed, the alternative binder should be adapted to the CEM I and the recommended alternative binders are PFA and GGBS. Further, the concrete mix is dependent on various other parameters that can be difficult to predict, such as weather and temperature at site, transport distance to site from the concrete factory and how well the site can keep a constant workflow around the clock. Accordingly, there is no standard recipe that is guaranteed to work in every project, but the most appropriate method is to perform tests on the possible mixes to be able to foresee how they will behave in the slipform. / Idag är byggprojekten större, högre och mer komplicerade än någonsin tidigare. Det viktigaste materialet i dessa projekt är betong och själva gjutningsprocessen har utvecklats väldigt mycket under det senaste århundradet. Glidformsgjutning är en väletablerad metod över hela världen och den är lönsam att använda när det ställs höga krav på estetiken, den angivna tidsperioden är kort, konstruktionerna är höga och stora eller när ett stort antal standardiserade konstruktioner ska gjutas. Glidformsgjutning utförs dygnet runt och på grund av den idag generellt höga arbetstakten är glidformsgjutning lämplig eftersom den kan hålla ett stadigt tempo utan att arbetet behöver stanna upp. Betong är ett material som ständigt utvecklas och det är inte sällan som det dyker upp nya recept, kvaliteter och typer på marknaden. Experiment med exempelvis alternativa bindemedel och olika recept har resulterat i att betongen nu är mer flexibel än någonsin tidigare. Generellt finns inte mycket nedskriven information om hur en betongblandning som specifikt lämpar sig för glidformsgjutning ska vara, därför finns det ett behov av att undersöka och sammanställa detta. Detta examensarbete utreder viktiga variabler, egenskaper och funktioner som en betongblandning bör ha för att lämpa sig för glidformsgjutning. Materialkomposition och andra parametrar som påverkar tas fram för att få en tydlig bild av hur man bäst åstadkommer en lyckad glidformsprocess. Studien omfattar en grundlig undersökning av både betong och glidformar som senare kom att verka som en grund för den vidare utredningen. Därtill genomfördes en litteraturstudie om hur de två komponenterna fungerar tillsammans, dvs. hur betongen beter sig i en glidform. Som förväntat fanns det inte mycket information om detta ämne vilket styrker det påstådda glappet i litteraturen. Därefter genomfördes 15 intervjuer med sakkunniga personer i branschen för att få en djupare förståelse av ämnet. Dessa intervjuer la grunden till den kvalitativa forskningsprocess som genomförts och de intervjuvade personerna var konsulter specialiserade på glidformsgjutning, projektentrepenörer och anställda hos betongtillverkare. Av resultatet att döma kan en slutsats dras om att det inte finns en enda, specifik betongblandning som lämpar sig för glidformsgjutning. Viktiga parametrar som klibbighet, arbetbarhet och härdningstid är nyckelaspekter som sätter grunden för att en lämplig betongmix kan tas fram. De grundläggande delarna att ha med sig är att mängden finmaterial ska vara liten för att undvika en klibbig betong, om krossgrus används ska det tvättas, det alternativa bindemedlet ska anpassas till cementet och de rekommenderade alternativa bindemedlen är masugnsslagg och flygaska. Vidare beror betongmixen också av ytterligare parametrar som kan vara svåra att förutse, som exempelvis väder och temperatur, transportsträcka till arbetsplatsen från betongfabriken samt huruvida arbetsplatsen kan hålla öppet dygnet runt eller inte. Således finns inget standardrecept som garanterat fungerar till samtliga projekt, utan det är lämpligast att göra tester för att kunna förutse hur betongmixen kommer att agera i glidformen och på så sätt prova sig fram.

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.