<p>Studera hur flickan konstrueras i de</p><p>båda barnböckerna för att sedan se hur</p><p>dessa speglar sig i 1970-talet respektive</p><p>2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.</p><p>I analysen använder vi</p><p>Nikolajevas och Edströms metoder</p><p>om barnbokens struktur, dessa är</p><p>studiens analysverktyg. Med dessa</p><p>metoder tittar vi på flickans</p><p>konstruktion i de båda barnböckerna.</p><p>Flickans konstruktion i barnböckerna</p><p>återspeglas i hur samhällets syn är på</p><p>barn då boken är skriven.</p><p>Dessutom är det tydligt att flickans</p><p>konstruktion har förändrats från</p><p>1970-talet ti1l idag.</p>

Studera hur flickan konstrueras i de båda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap. I analysen använder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa är studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi på flickans konstruktion i de båda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna återspeglas i hur samhällets syn är på barn då boken är skriven. Dessutom är det tydligt att flickans konstruktion har förändrats från 1970-talet ti1l idag.

<p>Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.</p>

Det är inte lätt att kunna definiera begreppet äldre, det finns yngre äldre och äldre äldre. Det beror helt enkelt på vem man jämför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats är att få bredare förståelse för hur de äldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhället. Jag utgår ifrån socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan människor, dvs. våra uppfattningar om verkligheten är socialt konstruerade. Jag har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerad intervju där urvalet blev äldre från 75 år och uppåt. Det är 6 personer med blandat kön. För i tiden var det anhöriga som tog hand om de äldre men nu vilar det ett större ansvar på staten och kommunen. Äldres attityder formuleras av deras erfarenheter, normer och familjkultur. Undersökningen visade att det postmoderna samhället har påverkat relationen mellan de äldre och deras anhöriga så att respekten uttrycks på ett annat sätt.

Mineralische Abfälle, einschließlich nicht gefährlicher Bauabfälle sind der größte Abfallstrom nach Erreichen eines gewissen Urbanisierungsgrades eines Landes. Dieser Abfallstrom besitzt ein signifikantes Rohstoffpotential zum Ersatz von Primärrohstoffen. Obwohl ein Großteil der Bauabfälle wiederverwendet wird, dienen andere mineralische Materialien wie Aschen oder Schlacken bisher nur zur Verfüllung oder werden auf Deponien abgelagert. Ziel der Untersuchungen ist es, die Nutzbarkeit von Ersatzbaustoffen in höherwertigen Anwendungen, wie z.B. KBE-Konstruktionen zu eruieren. Ferner sollen Einsatzmöglichkeiten von Ersatzbaustoffen in Grüner Infrastruktur erprobt werden. Neben technischen und Umweltanforderungen ist die Materialbegrünbarkeit relevant. Das Untersuchungskonzept beinhaltet bodenmechanische Labortests sowie Begrünungsversuche an Ersatzbaustoffen. Im nächsten Schritt ist die Errichtung einer KBE-Konstruktion unter vollständiger Substitution der Primärbaustoffe geplant.

The article focuses on the non-agent construction of the ASKRIPTION of aussehen (er sieht mitgenommen aus, see basically Lasch 2016a) in the center of the considerations. On the basis of a corpuslinguistic evaluation of the KERN corpus at the DWDS it is shown that and why this construction belongs to the repertoire of linguistic patterns, which are especially established for descriptions in narrative texts.

Studiens syfte var att undersöka valmanifest och hur politiker som röstades in i riksdagen år 2022 konstruerar utsatthet, brottsoffer och brottsofferideologier och vilka redan existerande diskurser som texterna bygger på. Som metod användes Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visade att utsatthet konstrueras i termer av (o)trygghet vilket reproducerar existerande diskurser från media. Brottsoffer konstruerades främst som kvinnor, unga och hela allmänheten. Uppmärksammade brottstyper var mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och gängkriminalitet. Brottsoffren bedömdes vara ideala vilket kan osynliggöra icke ideala offer, stereotypisera ideala offer som en homogen grupp med likartade behov, samt stärka bilden av offer som sårbara. Genom att konstruera hela befolkningen som potentiella offer kan det ingjuta rädsla och riskera att urvattnabegreppet brottsoffer. De mest framträdande brottsofferideologierna var omsorgideologin och vedergällningsideologin. Det råder konsensus bland partierna om ett stärkt brottsofferperspektiv, men ändå förefaller fokuset hamna på gärningsmannen och inte brottsoffret. / The study aims to investigate election manifestos from 2022 by how swedish politicans contructs vulnerability, crime victims and crime victim ideologies and which pre-existing discourses that are prevailing. Fairclough's critical discourse analysis was used as a method. The result showed that vulnerability is constructed in terms of (un)safety, which reproduces existing discourses. Victims were constructed as women, young and the general public. Mentioned crimes were men's violence against women, honor-related violence and gang crime. The victims deemed to be ideal, which can make non-ideal victims invisible, stereotype victims as homogeneous and strengthen the image of victims as vulnerable. By constructing the entire population as potential victims, it can instill fear and risk losing the concept of crime victims. The prominent victim ideologies were the ideology of care and retribution. There is consensus for a strengthened victim perspective,yet it appears to rather focus on the perpetrator and not the victim.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..

Šis tyrimas skirtas kolokacijų vertimo problemoms. Darbo objektas – vokiečių kalbos verbonominalinės konstrukcijos, t. y. veiksmažodis + (prielinksnis) + daiktavardis junginiai. Jo tikslas – gretinant dvi kalbas, aptarti ir susisteminti kylančias vertimo problemas bei ieškoti būdų joms spręsti. Darbe taikomi aprašomasis, gretinamasis ir tekstynų lingvistikos tyrimo metodai bei lyginami įvairūs kiekybiniai ir kokybiniai duomenys. Disertacijos tiriamąją medžiagą sudaro apie 4 tūkst. konstrukcijų. Tyrimui sukauptas ir tirtas apie 1 mln. žodžių lygiagretusis tekstynas, sudarytas iš grožinės, populiariosios mokslinės literatūros, kanceliarinių bei administracinių tekstų. Tekstyne rasta 651 skirtinga konstrukcija, o bendras verbonominalinių konstrukcijų vartojimo atvejų skaičius – 1230. Disertacijoje aptariami konkretūs tiriamų konstrukcijų vertimo atvejai, nagrinėjamos formos ir reikšmės lygmenyse vertėjams kylančios problemos ir siūlomi galimi jų sprendimo būdai. Kadangi iš/į vokiečių kalbą verčiantys vertėjai priversti naudotis vieninteliu dvikalbiu vokiečių–lietuvių kalbų žodynu, darbe analizuojama, kaip jame pateikiami stabilieji junginiai, bei konstatuojama, kad informacija pateikiama nesistemingai, todėl pristatomas dvikalbės internetinės verbonominalinių konstrukcijų duomenų bazės modelis. / This study deals with problems of translation of collocations between German and Lithuanian. The syntactic pattern under analysis is Verb + (Preposition) + Noun, i.e. so-called verbal-nominal constructions in German. The aim of the study is to contrast the two languages and identify translation problems as well as propose appropriate solutions. Methodology used for the analysis involves descriptive, contrastive and corpus linguistics approaches, including processing of various quantitative and qualitative data. The material analysed in the dissertation consists of ca. 4,000 constructions. A parallel corpus of 1 million words was used. It was compiled from texts of fiction, popular science writing and administrative office communication. 651 construction types of the chosen pattern were identified in the corpus with the total frequency of tokens of 1230 items. The analysis was focused on the translation of individual types of constructions which often pose a number of difficulties at the level of form and meaning. Owing to the fact that translators between German and Lithuanian have only one German-Lithuanian dictionary at their disposal, the study also involves a critical revision of this lexicographic tool which, as it was found, often contains inadequate information on collocations. The author proposes a model of a bilingual electronic data base as a more advanced tool for the translation of verbal-nominal constructions. / Die vorliegende Dissertationsschrift untersucht die deutschen verbonominalen Konstruktionen vom Typ Verb + (Präposition) + Substantiv und ihre Entsprechungen im Litauischen. Da diese Untersuchung eine kontrastive Studie ist, ist das Ziel der Arbeit die kontrastive Untersuchung und die Beschreibung der möglichen Übersetzungsprobleme sowie die Suche nach den passenden Lösungen. Die deutschen verbonominalen Konstruktionen und ihre möglichen litauischen Entsprechungen wurden in der vorliegenden Arbeit auf zwei Ebenen untersucht: auf der formalen oder strukturellen und auf der Bedeutungs- oder semantischen Ebene. Für die durchgeführte Analyse wurden 1230 Beispiele mit den deutschen verbonominalen Konstruktionen und ihre Übersetzungen ins Litauische herangezogen. Da die Übersetzer, die mit dem Sprachpaar Deutsch-Litauisch arbeiten, nur das einzige zweisprachige Wörterbuch konsultieren können, wird es näher hinsichtlich der Informationen zu den stabilen Wortverbindungen untersucht und festgestellt, dass eine zweisprachige Online-Datenbank beim Übersetzen der verbonominalen Konstruktionen hilfreicher wäre.

In Sweden, during the 1920s, the past played a definite part in the folklore research. The folklore scholars argued for collecting the cultural memories (folkminnen) of “the people”, as they were understood to disappear due to a threat from the modern civilization, which was thought to spread across the countryside at an ever-accelerating pace. This study shows that the past is constructed through discourse – not as a predefined object but rather as a dynamic process of temporal constructions. This study analyses the construction of the past in folklore research in Sweden during the 1920s. Two methodological tools have been primarily used to help unfold the process in which the past is constructed. First, by discourses of the past (förflutenhetsdiskurser) which is how, in my case the scholars, relate to the past by various verbal practices. Secondly, by identifying binary characterizations. In this study, the construction of the past, in folklore research, has been shown through three main themes. First, by understanding the importance of collecting the cultural memories of “the people” as an urgent project – due to their inevitable disappearing – but also as a duty towards the people of the past and as a duty towards future generations. Secondly, by identifying three different dichotomies which all functioned as part of the process of the construction of the past. Thirdly, by analyzing “the people” as a category that best is described as a compound of both culture and human.