Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna inträffa 2013, på grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att få en realistisk bild av frågeställningen genomfördes intervjuer och en enkätundersökning. Problematiken uppstod när den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trädde i kraft den 2 maj 2011. Då infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stärka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen kräver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem. Enligt Boverkets statistik gällande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstår en brist på sådana framöver. Nuvarande antalet certifierade är cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 – 8000, för att undvika ett byggstopp. Baserat på dessa siffror, skulle det från och med idag behöva certifieras 15-30 kontrollansvariga per dag fram till 1 januari 2013. Med anledning av denna problematik skapades övergångsregler, som endast gäller fram till den 1 januari 2013. Våra respondenter upplever dock inte lilla antalet certifierade som finns idag, som ett så stort dilemma med tanke på övergångsreglerna som löper fram till och med årsskiftet 2012/2013. För att undvika ett byggstopp krävs att antalet kontrollansvariga ökar radikalt i den närmaste framtiden eller att en ändring av lagen, i detta avseende, sker. I studien presenteras dels olika förslag som framkommit under intervjuer samt vår uppfattning hur problemet skulle kunna lösas. En av de viktigare lösningarna skulle kunna vara en kombination av att införa arbetsansvarig samt en lättnad på kravet för vilka byggnader som kräver kontrollansvarig. En lättnad på kraven är endast möjligt om man i stället låter ansvarsbördan falla på entreprenören genom arbetsansvarig. Vidare framhävs byggnadsinspektörers, entreprenörers, kontrollansvariga och andra sakkunnigas åsikter i olika frågor som hjälpt oss komma fram till vår slutsats. Respondenternas svar tillsammans med övrig bakomliggande information har hjälpt oss fastställa en viktig slutsats; om ingenting händer kommer med all säkerhet ett byggstopp att inträffa.

Samtidigt som bostadsbyggandet fortgår så finns det problem under ytan som verkar vara svåra att överkomma. Byggnadsnämnden och aktörer upplever problem med byggskador och byggfel som kostar otroliga summor varje år, en uppgift är 7-17 miljarder per år. Den här forskningsrapporten har undersökt Byggnadsnämndens möjlighet att förändra och förebygga byggskador och byggfel, vad kan dom göra och vilka incitament finns. Syftet med denna rapport, är på uppdrag från Krokoms kommun att undersöka om alla de byggskador och byggfel som uppkommer vid byggnationen av ett hus kan förebyggas eller förhindras av Byggnadsnämnden. Kan det förhindras eller förebyggas om Byggnadsnämnden ändrar eller anpassar sitt sätt att arbeta på. Rapporten kommer även att avhandla om det finns andra påverkningsfaktorer som hamnar utanför Byggnadsnämndens handlingsområde men som kan förebyggas genom information om riskerna innan byggstart. Forskningsrapporten har sammanställts genom enkäter med byggherrar, intervjuer med byggherrar och aktörer i branschen. En litteraturstudie har gjorts för att få större förståelse för byggskador och byggfel, där framför allt rapporterna ”Fel och brister i nya bostäder” Boverket år 2007 och ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn.” Boverket år 2018 ligger som grund till arbetet. Resultatet visar att det finns problem med byggskador och byggfel i Krokoms kommun. Flera upplever att det finns områden som skulle behöva utvecklas för att kunna komma till bukt med problemen. Allt från certifieringar, information om risker, kontrollplan, öka krav på byggherren och entreprenören. Det visar sig däremot sig svårt att göra radikala åtgärder för Byggnadsnämnden. Deras arbete är reglerat av Plan och bygglagen, Boverkets byggregler och samtidigt finns det en ansvarsproblematik som gör det svårt för Byggnadsnämnden att ändra sitt sätt att arbeta helt. / At the same time as housing construction continues, there are underlying problems that seem hard to overcome. The building committee and industry professionals are experiencing problems with construction damages and defects, which cost incredible sums of money each year, approximated to 7-17 billion per year. This research report has investigated the Building committee's ability to change and prevent construction damages and defects, what they can do, and what incentives exist. The purpose of this report, commissioned by Krokoms municipality, is just to investigate whether all construction damages and defects that arise during the construction of a house can be prevented or avoided by the Building Committee. Can they be prevented or avoided if the Building Committee changes or adapts its way of working? The report will also look in to whether there are other influencing factors that fall outside the box of the Building Committee's actions but can be prevented through information about the risks before the start of construction. The research report has been put together through surveys with developers, interviews with developers and industry professionals. A literature review has been conducted to reach a better understanding of construction damages and defects, where the reports” Fel och brister i nya bostäder” Boverket 2007 and " Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn "  Boverket in 2018 serve as the base for the work. Boverket Is the Swedish National board of Housing, Buldning and Planning.  The results show that there are problems with construction damages and defects in Krokoms municipality. A number of individuals believe that certain areas need to be developed to solve these problems. This includes certifications, information about risks, control plans, and increased requirements for the developer and contractor. However, it proves challenging for the building committee to take radical measures. Their work is regulated by the Plan och bygglagen, Boverkets byggregler, and at the same time, there is a problem of responsibility that makes it challenging for the building committee to completely change their way of working. / <p>2023-06-23</p>

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt. / It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.

There are problems with poor quality, poor scheduling and poor working climate in the Swedish construction industry. Many parts have been involved, trying to solve the problem. This spring a new planning and building-law becomes final. In this law, the requirements set on the controls are greater. Hopefully this will lead to fewer construction errors. The requirements set on the working environment have also increased, forcing consultants and contractors to focus on safe workplaces. For each project requiring a building permit, an inspection plan has to been drawn. The inspection plan aims to ensure that the constructed building is operational. To ensure that the control plan is followed, self monitoring is performed. For each project, every designer also has to do a risk analysis to ensure a safe working environment. This report presents an investigation of stakeholders’ roles in the construction process. It also points out what by law should be controlled and against what. The result of the report is templates for control against PBL, self-monitoring plan and risk analysis. / Det finns stora problem med bristande kvalitet, dålig tidplanering och undermåligt arbetsmiljöklimat i den svenska byggbranschen. Detta problem är något som berörda parter lagt ner mycket tid på för att komma till rätta med. Som ett led i strävan mot kvalitetssäkring träder en ny Plan- och bygglag i kraft den 2 maj, som ökar kravet på innehåll i kontrollplaner, och därmed egenkontrollplaner. Arbetsmiljöfrågor har under senare år även de blivit mer aktuella med krav på byggarbetsmiljösamordnare och riskanalys. För samtliga projekt som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan krävs en kontrollplan. Dessutom ska en egenkontrollplan samt en riskanalys finnas för samtliga projektörer i samtliga projekt. Riskanalyser ligger ofta till grund för val av lösningar eller omdirigeringar för att undvika personskador. I denna rapport redovisas en grundlig utredning av nyckelpersoners roll i kvalitets- och arbetsmiljöarbetet, samt vad som egentligen ska kontrolleras och mot vad. Nyckelpersonerna identifieras efterhand i rapporten. Resultatet av utredningen är förslag på utformning av mallar för kontrollplan-PBL, egenkontrollplan samt riskanalys.