This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer. Eleverna upplever att de själva kan påverka stressen, vilket kan tyda på intern locus of control och hög tolerans mot stress enligt krav-kontrollmodellen. Elevinflytandet är å andra sidan begränsat, vilket tyder på motsatsen. Elevernas studiesituation och välmående påverkas negativt av studierelaterad stress. Eleverna tillämpar både emotionsfokuserad och problemfokuserad coping, men har olika preferenser. Studiens slutsatser är följande: problemfokuserad coping är bättre än emotionsfokuserad coping för att reducera studierelaterad stress, betygshets är kontraproduktivt och höga krav på elever är bra om det kombineras med hög kontroll i form av elevinflytande.

Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.

Syftet med denna undersökning var att utreda hur ett telecomföretag i Umeå kommun arbetar med arbetsmiljöfrågor samt hur de anställda upplever den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatsen. Företaget har knappt 100 anställda varav 20 av dessa är anställda vid kundserviceavdelningen i Umeå. Vidare ska uppsatsförfattarna undersöka effekterna hur implementeringen av pulsklockor har upplevts av de anställda.Ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod valdes till genomförandet och utformningen av undersökningen. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes tre intervjuer, varav två var fokusgruppsintervjuer med de anställda vid telecomföretagets kundserviceavdelning. Den tredje intervjun genomfördes med kundservicechefen. Undersökningen innebar en utredning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt företagets systematiska arbetsmiljöarbete utifrån ett medarbetarperspektiv. Vidare undersöktes vilken inverkan medarbetarna upplevde att implementeringen av pulsklockornas hade. De övergripande resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön har stora brister vad gäller lokalen. Trängsel, dålig ventilation och höga ljudnivåer är följden av en kraftig expansion av företaget. Medarbetarna upplever dock ej den fysiska arbetsmiljön som ett större problem, då den psykosociala arbetsmiljön är så pass god. De upplever stöd från varandra och närmsta chefer, vilket bidrar till att de kan hantera brister i den fysiska arbetsmiljön. Företagets dokumentation kring systematiskt arbetsmiljöarbete saknar i stora drag den dokumentation som krävs, vilket uppsatsförfattarna anser beror på bristande kunskap kring ämnet. Avslutningsvis visade resultatet på att medarbetarna inte ansåg att pulsklockor hade gett någon större effekt, varken positiv eller negativ.

I dagens samhälle är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och drabbar de flesta arbetsverksamma. Med bakgrund av detta ämnar denna studie undersöka hur fyra bemanningsassistenter på en vikariepool inom en kommunal verksamhet för funktionshindrade upplever sig stressade i relation till faktorer som krav, kontroll, ansträngning och belöning i arbetet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en förklarande förståelse för respondenternas upplevelser. För att sedan undersöka om det föreligger några skillnader i upplevd stress i relation till de ovannämnda faktorerna har även respondenternas anställningsformer funnits i baktanke som ett diskussionsverktyg i uppsatsen. Det teoretiska ramverk som använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte är Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll, Siegrists teori om ansträngning-belöning samt Bronners och Levis teori om emotionell trygghet. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever sig stressade på grund av en låg kontroll över sin arbetssituation (det vill säga hur, när, och på vilket sätt något ska göras) medan kraven på att leverera är höga. Resultatet har även visat att balansgången mellan den insats respondenterna lägger i arbetet och dess medföljande belöning (oftast i form av uppskattning) är bristande, vilket i sin tur genererar stress. Vidare har det även framkommit att den mängd kontroll arbetstagarna har i arbetet samt den belöning de får i relation till arbetsinsatserna tenderar att skilja sig åt beroende på om arbetstagaren är tim- eller fastanställda på verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka om förskollärarnas uppfattar att kraven på deras kompetens förändrats sedan läroplanen reviderades 2010.  Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter från tre olika arbetsplatser. Informanterna är förskollärare som alla hade arbetat sedan år 2010 eller längre tid inom förskolan.   Empirin har tolkats genom meningskoncentrering (Kvalé & Brinkman 2014) och som teoretiskt ramverk har Ellströms (1992) modell av yrkeskompetens och Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) använts. Ellströms modell har använts för att se samband eller skillnader mellan kompetens hos den enskilda individen (Formell och Faktisk kompetens) och kvalifikationer som krävs i ett specifikt yrke (Efterfrågad kompetens och Den kompetens som arbetet kräver). Bronfenbrenners systemteori har används för att se hur olika system kan påverkar den enskilda individen och dennes lärarkompetens.   Resultaten av studien kan sammanfattas som att förskollärarna uppfattar att kraven på deras kompetens har förändrats sedan år 2010. Förskollärarna menar att kraven har ökat främst inom två områden. De specifika kompetenser som uppfattades ha förändrats mest var kompetens att hantera en ny verksamhet och kompetens att reflektera. Detta kan kopplas till de förändringar som skett främst på makronivå exempelvis har den reviderade läroplanen ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskollärarna själva uppfattar dock inte att kraven ökat på grund av läroplanen Lpfö 98:s revidering utan lyfter fram faktorer som större barngrupper och ökat föräldrainflytande.

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. / Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

The purpose of this study is to form an understanding regarding the mental health and wellbeing of department managers employed at Ljungby, Växjö, and Älmhult municipalities. Previous studies have shown that there has been an increase in mental illness and sick-leave among managers especially within Swedish governmental organizations. The study of this topic is therefore of great relevance due to statistics showing its increase in recent years.    This study is based on a qualitative research method. Ten department managers were interviewed and at least three were employed at one of the selected municipalities to create as evenly distributed results as possible. The theoretical perspective that the collected data is analyzed through is the social constructivist perspective combined with Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The concepts used from the social constructivist theory are social phenomena, reification, typification and roles. Theoretical concepts used from Goffman are performance, façade, team, role, and collective representation.     The result of this study shows that the majority of department managers in the three municipalities experience their mental health as stable, but their well-being decreases in times of pressure or when there is an excessive workload during a longer period of time. Moreover, the department managers generally believe that the demands placed on them as managers are reasonable, thus their mental states were unaffected. Lastly, the policies and laws regarding the management of mental illness provided by the municipality was reported to be sufficient and well-functioning in supporting the employees’ wellbeing.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell. Studien visade på att samtliga vårdenhetschefer var mitt i en förändringvilket innebar att utveckla avdelningschefskapet till ett vårdenhetschefskap. Som stöd i dennaförändring har vårdenhetsmöten upprättats som ett led till bättre samverkan vilket upplevdessom positivt av samtliga intervjupersoner. Ur resultatet framkom det också attomstruktureringen; att gå från avdelningschef till vårdenhetschef, resulterade i vissa följder.Delar av dessa var avsaknaden av engagemang samt att stress utvecklades hosintervjupersonerna. I många fall räckte inte tiden till för att genomföra omstruktureringensamtidigt som det dagliga arbetet skulle utföras. Vår slutsats är att villkoren varierade ochberoende av hur förutsättningarna såg ut påverkades synen på hur man förhöll sig i sittvårdenhetschefskap. Dessutom hur intervjupersonerna strukturerade och implementerade nyariktlinjer. Hur olika situationer som uppstod i det dagliga arbete hanterades, berodde på hurintervjupersonerna upplevde förutsättningarna för kontroll, krav och stöd. Samtidigt såg desitt vårdenhetschefskap som fritt, utmanade och personligt utvecklande.