<p>Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.</p><p> </p><p>Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt<em> </em>nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.</p>

<p>Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.</p>

<p>Abstract</p><p>The development of new economies from the industrial revolution to the information society of today has led to an increase in goods, services and information technology. It has also affected the way that organizations are formed and shown that organizations transform more and more into networks. This has left an impact on the concept of marketing and an increase in the handling of internal relations within companies. The marketing concept has developed from the 4P:s, price, place, product and promotion, to relations marketing as a new perspective.</p><p>This study focuses on a description of relations marketing in medium - sized advertising agencies. The advertising business has a long history of close customer relations and advertising agencies strongly depend on new customers. A problem that exists in a relation between the two is mainly lack of loyalty from the customer. The income of an agency depends on whether or not the co- operation with a customer is successful, and it’s a delicate relationship, mainly built on trust. Advertising agencies are flat organizations with creative personnel, but with no real strategic tools. It is hard to use strategies when it comes to tailor made solutions that advertising agencies offer. An agency’s task is not to define a customers’ needs, but to meet those needs.</p><p>We have used books and scientific articles in this study that concern the chosen subject. We have also done a case study based on interviews from two medium- sized agencies in Stockholm. The existing theories within relations marketing are borrowed from Gummesson, Coviello and Grönroos, and Mintzberg within the term of strategy.</p><p>In the analysis the empirical information that we gathered was used to apply on the chosen theoretical synthesis. The conclusion is that advertising agencies mainly apply interactive relations marketing, but also network marketing in some cases. The strategies applied in agencies are mostly emergent, and not deliberate.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Utvecklingen av nya ekonomier från industri till informationssamhälle har bidragit till ett ökat urval av varor, tjänster och informationsteknologi. Det har också påverkat organisationers sätt att formas och omvandlas allt mer till nätverk, vilket även har satt sina spår på marknadsföringsbegreppet, då allt fler marknadsföringsaktiviteter karaktäriseras av hur interna relationer hanteras. Begreppet marknadsföring har utvecklats från transaktionsmarknadsföringens 4P, pris, plats, produkt promotion, till relationsmarknadsföring som begrepp och teori.</p><p>Denna studie avser att behandla relationsmarknadsföring på medelstora reklambyråer och beskriva hur denna ser ut. Reklambyråbranschen har en lång erfarenhet av nära kundrelationer. Byråerna är beroende av nya kunder och problematiken ligger i att kunderna i är illojala och en byrås intäkt riskeras om ett samarbete spricker. Samarbetet mellan kund och byrå är baserat på tillit och förtroende i första hand, och det finns inga färdiga strategier att tillgå för att veta vad som leder till en framgångsrik affär. Reklambyråer är platta organisationer med kreativ personal, men utan några riktiga strategiska verktyg. Det är svårt för reklambyråer att använda utformade strategier då de erbjuder skräddarsydda lösningar till enskilda kunder och inte några färdiga produkter. Problematiken avtar inte av att byråerna är dåliga på att nischa sig, och gärna arbetar med kunder i olika branscher. Byråernas uppgift är inte att definiera kundens behov, utan att möta det behovet.</p><p>Denna studie är till stor del baserad på skriftliga källor som böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Författarna har gjort en fallstudie i form av intervju på två medelstora reklambyråer i Stockholm. Teorierna i uppsatsen är bland annat baserade på Gummesson, Coviello och Grönroos inom relationsmarknadsföring och Mintzberg inom begreppet strategi.</p><p>I analysen har författarna applicerat den empiri som insamlats till den valda teoretiska syntesen. Slutsatsen blev att byråerna tillämpar relationsmarknadsföring i form av interaktiv marknadsföring, men även nätverksmarknadsföring i vissa fall. Strategierna på reklambyråer ses snarast som uppkomna, och inte avsiktliga eller planerade.</p>

<p>Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten.</p><p>Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.</p>

<p>Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.</p>

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet. Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen. Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär. Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi. / Problematization: Due to the challenging environment organizations face today, the need for creativity has been raised by numerous researchers and thus the research of creativity has been developed in nearly all possible directions. In spite of this there is still one area that is critically unexplored, namely that of creativity and board of directors. Since connections have been found between boards, innovation and intrapreneurship, areas that are closely related to creativity, we however estimate that boards play an important role in the creativity making process as well. Purpose: The purpose of this study is to create understanding of the board’s role in the creativity making process of the individual firm. Method: Based on case studies from two organizations, the study is conducted with a qualitative research strategy and an abductive research approach. Qualitative interviews of semi-structured nature were used in order to gather empirical information. Conclusion: According to our interpretation the board plays a significant and stimulating role in the creativity making process of both individual firms. Furthermore the board function that is of highest importance in this process belongs to the field of strategy.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&amp;R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&amp;R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&amp;R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Att som kyrkomusiker skriva musik för orgelinstrument upplevs angeläget av flera skäl, inte endast för att det skall fortleva som instrument betraktat, utan även för själva odlandet av Kyrkans musik, den ständiga pågående rörelsen i kyrkorummen som inte skall avstanna förrän tiden upphör. Därför vill jag med detta arbete visa min process att skapa ett verk för orgelinstrumentet, som ett bidrag också till den nyss beskrivna ”rörelsen” – och tillika framföra det vid min examenskonsert. Processen har bestått i att jag kontinuerligt fört journal/loggbok under skapandets gång, vilken legat till grund för de här nedan redovisade slutsatserna. Förhoppningsvis kan den slutligen givna manualen bli till gagn för andra komponerande kyrkomusiker. Detta arbete behöver nödvändigtvis inte enbart vända sig till kantorer och organister. De personer som är intresserade av orgeln och att skapa för den, kan även de finna intressanta aspekter i detta arbete.

Syftet med undervisning i religionskunskap är att elever ska utveckla förståelse för olika sätt att leva och förhålla sig till världen. Ett fokus på religion som praktik ska enligt läroplanen också finnas. I skolan får elever lära sig om de olika världsreligionerna men mer sällan får de höra talas om vad nyhednisk religion är. Ännu mer sällan undervisas elever i skolan om ritualer som något föränderligt och kontextbundet. Eftersom nyhednisk religion definieras mer utifrån sin praktik än sin tro så förmedlas ritualers uppbyggnad och syfte fördelaktigt genom studier av nyhednisk religion. Uppsatsens syfte är att berika religionsundervisningen genom att undersöka hur rituell kreativitet yttrar sig vid skapandet av ritualer inom wicca och modern asatro samt vilka funktioner ritualerna fyller för utövarna. Detta skapar möjligheter för elever att bredda sin förståelse av ritualer och nyhedniska religioner. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker vad forskningen idag säger om rituell kreativitet inom de två valda religionerna. Syftet med detta är att öka lärares kunskap om ritualer som fenomen. Resultaten i examensarbetet visar enligt forskningen att de två religionerna till viss del inspireras utav varandra då ritualer återskapas. Detta är dock något som utövare av religionerna själva inte håller med om. Resultaten visar dessutom att förekomsten av skriftliga källor är en bristvara. Inom modern asatro finns ett begränsat utbud av förkristna källor som de förhåller sig till medan det inom wicca helt saknas äldre källor. Bristen på källor leder inom båda religionerna till en stor rituell kreativitet med föränderliga ritualer som inspireras av de utövare som utför dem. Gemensamt för de båda religionerna är att ritualer snarare än tro är det centrala och att ritualer fyller mycket viktiga sociala funktioner. Att öka kunskapen om hur ritualer skapas och vilken funktion de fyller för utövarna är viktigt för förståelsen om ritualer som fenomen.

The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.