Syftet med detta arbete var att genom att undersöka olika metoder, skapa sånger för barn. För att sångerna ska passa barnrösten bör de anpassas i tonomfång och text. Kreativitet definieras enligt Nationalencyklopedin som förmågan till nyskapande, och för att kunna skapa något nytt krävs dels en stor mängd förförståelse inom ämnet, samt ett påtagligt inre driv. Ur detta behövs sedan begränsningar för att den kreativa processen ska ha framgång. Att skapa tillsammans med barn blev passande, då sångerna var ämnade för barn. Arbetet skulle genomföras genom att testa olika övningar för att skapa sånger för barn. Under arbetets gång skulle även metoder för att hantera den inre kritikern undersökas. Resultatet blev tre färdiga barnsånger och en halvt färdig. Därtill gav arbetet en insikt i hur olika ramar kan stödja den kreativa processen och hur arbetet kan se ut för att inte bli blockerad av sin inre kritiker. En stor del av projektet kom att handla om hur skapandet tillsammans med barn kan se ut - kanske behöver den kreativa processen se annorlunda ut när ett barn är involverat. Att hantera den inre kritikern blev också en påtaglig del i processen och gav många funderingar kring vad som krävs för att lyckas i en skapandeprocess.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka och reflektera kring den konstnärliga processen vid låtskrivning och låtproduktion. Det gjorde jag genom att enligt två olika metoder skriva fyra låtar. Metod ett gick ut på att jag sittandes med eller vid ett ackordinstrument skulle börja med att skriva både text, ackord och melodi. Jag arrangerade och strukturerade de olika delarna i låten innan jag sedan spelade in och producerade låten färdigt. Metod två var raka motsatsen till detta, då började jag istället med produktion och arrangemang i datorn, för att efter det skriva texten och sångmelodin.  Jag jämförde sedan de två modellerna mot varandra, för att kunna se för- och nackdelar med de olika modellerna, men också för att hitta olika verktyg att ta med mig in i mina framtida projekt. Jag kom fram till att jag föredrog metod två då den gav mig en kortare startsträcka och gjorde att jag kände mig mer inspirerad. Undersökningen gav mig också förståelse för hur jag i framtiden lättare kan fullfölja mitt låtskrivande, till exempel att vara noga med att rikta fokus på rätt sak och inte gå vidare i processen förrän respektive del är färdig.

Denna studie handlar om hur lärarna på fritidshemmet upplever att den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet. Faktorer som personalens utbildningsnivå, intressen samt skolans ekonomiska förutsättningar är något som tagits i beaktning i studien. Syftet med studien är att belysa om och i så fall i vilken grad den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet på fritidshemmet. Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att lokalerna ofta skapar begränsningar för det kreativa och skapande arbete som pedagogerna skulle vilja genomföra på fritidshemmet. Ekonomin är något som flera anger som en bidragande orsak. Personalen på fritidshemmet ser sig ofta komma i andra hand och att skolans obligatoriska verksamhet ses som mer prioriterad.

Relationer mellan elever och lärare är alltid av stor betydelse i klassrummet, både för elever och lärare och utgångspunkten för den här studien har därför varit vilken betydelse relationerna har i textilslöjden och hur textilslöjdslärare ser på relationsskapande. Genom intervjuer av sex textilslöjdslärare har material samlats in och syftet med den här studien har varit att sammanfatta hur textilslöjdslärare ser på möjligheterna till relationsskapande med sina elever, hur de gör för att skapa goda relationer och hur de värderar sina relationer med eleverna. I denna studie har även sambandet mellan elevers lärande och de goda relationernas betydelse för detta undersökts. I studien finns en liten historisk tillbakablick om slöjden som ämne för att på så vis få med perspektivet från slöjdens begynnelse. Det är även intressant att jämföra med hur det varit genom tiderna med relationer mellan slöjdlärare och elev. Slutsatsen i min undersökning är att alla sex intervjuade slöjdlärare upplever att de har väldigt goda relationer med sina elever. En röd tråd genom studien är motivation, kreativitet och lärande. Textilslöjdlärares relation med sina elever är en viktig och central del av deras arbete.

Leken är viktig för barnens utveckling och en stor del av barnens vardag (Lpfö, 1998 rev, 2016). Mitt undersökningsfokus är vad som påverkar leken utifrån ett lärandeperspektiv och hur leken då stimuleras. Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt barns fria lek blir till ett lärande samt vad fantasin har för betydelse. Jag vill genom detta bidra till en ökad förståelse för den fria lekens betydelse. Genom en kvalitativ undersökningsmetod, mixed methods, har jag studerat barns fria lek i förskoleverksamheten. Jag har genom Vygotskijs teori (1995) kring fantasi och kreativitet, den proximala utvecklingszonen samt begreppen regler, samspel och uppfyllda önskningar, fördjupat mig i den fria lekens betydelse. Resultatet av studien visar att det krävs att barnet får nya upplevelser och erfarenheter för att de ska kunna använda sig av fantasin i leken. Resultatet visar även att den fria leken är beroende av ett socialt sammanhang och stöttning av vuxna för att leda till ett lärande. Resultatet gav mig en fördjupad syn på fantasins betydelse för leken samt att barn behöver upplevelser och erfarenheter för att kunna utveckla fantasin i leken. Resultatet i kombination med litteraturen visar också att vuxnas närvaro och påverkan i barnens lek spelar stor roll.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmåga hos en grupp ungdomar. Arbete ute på fältet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade på kreativitet och samarbete. Frågeformulär förekom även i studien både vid det första passet och vid det sista passet. Frågorna avsåg att undersöka deltagarnas syn på sin kreativitet och samarbetsförmåga samt hur denna förändrades under studiens gång. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, där två olika teorier korsades. Teorierna, som korsades, var Sternudds (2000), det personlighetsutvecklande perspektivet. Denna teori avsåg att analysera hur själva kreativitetsprocessen, samt samarbetsprocessen tog sig i uttryck hos ungdomarna. Den andra teorin var Antonovskys (1991), KASAM - känsla av sammanhang och avsåg att analysera vad som eventuellt påverkade ungdomarnas processer. I resultatet blev det tydligt att ungdomarna hade olika behov och hinder som kom att påverka hur de tog sig an de övningar som studien bestod av. Dessa behov och hinder kunde sedan förklaras med hjälp av Antonovskys (1991) teori och medverka till att skapa en djupare förståelse för hur man kan arbeta med pedagogiskt drama för att främja kreativitet och samarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta med improvisation med trumsetselever på ett sätt som främjar deras skaparglädje och kreativitet. Studien genomfördes med totalt fyra elever. Två eleverna fick en 40 minuter lång lektion var, och två elever fick en 40 minuter lång lektion tillsammans. Efter varje lektion genomfördes en semistrukturerad intervju, med syfte att undersöka hur eleverna upplevde lektionen. Lektionerna bestod av olika övningar som inkluderade att säga en textrad från låten Zwampen högt och samtidigt ändra textens rytm, att hitta på olika sätt att spela textens melodi på trumset, att använda yttre begränsningar genom ett kreativitetsverktyg kallat ”idéhjulet”, samt att skicka idéer fram och tillbaka mellan varandra. Studiens resultat pekar på olika aspekter som skulle kunna uppmuntra till kreativitet och skaparglädje i improvisationsundervisning för trumset: struktur kontra frihet, att struktur och yttre begränsningar kan underlätta vid improvisation; den sociala aspekten, att den kommunikativa dimensionen av improvisation lyfts fram; och stegvis utveckling kontra flexibilitet, att undervisningen inte nödvändigtvis behöver följa en stegvis ordningsföljd.

Kreativitet-en del av dig själv handlar om skillnaden mellan flickor och pojkars kreativa tänkande i förskolan. Resultatet visar att barn hämtar inspiration till sin kreativitet från sin egen erfarenhetsvärld. / Creativity-a part of yourself is a study in girls and boys creative thinking in pre-school. The study has shown that boys and girls get their inspiration from previous experiences.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.

Denna uppsats är en undersökning av de faktorer som frigör eller hindrar det kreativa flödet i samband med produktion av och komposition för en konsert med en symfoniorkester. Min undersökning har varit fokuserad på min egen process i samband med genomförandet av en sådan konsert. Resultaten grundar sig dels på en intervju som gjorts med psykologen och författaren Pär Säthil om att förhålla sig till sin egen kreativitet, samt på tidigare forskning som handlar om kreativitet och flow. Kreativitet definieras i studien som en kraft som leder till en originell produkt som är av värde för någon person. Kreativitet kan även förstås som ett tillstånd som brukar benämnas som flow. Detta tillstånd uppstår när kompetens och utmaning motsvarar varandra, och när vi upplever en angelägenhet att genomföra en uppgift. I studien definieras ett antal olika faktorer som främjar kreativitet. Det handlar både om externa och interna faktorer. Exempel på externa faktorer är strukturering, deadlines, en trygg maktstruktur, tydlig rollfördelning inom samarbeten, stöd från omgivningen, avsaknad av distraktioner och grundförutsättningar för hälsa och välmående. Några av de interna faktorer som behandlas är kartläggning av kritiska tankar, att förhålla sig till tvivel, att bygga självförtroende, och att hitta en stark inre motivation. Jag argumenterar även för att tillstånd av flow kan förstås som eller bär på likheter med det meditationstillstånd som beskrivs av munkar. / <p><strong>Verk:</strong></p><p><strong>Ny i världen</strong></p><p>Komposition och arrangemang: Annika Winberg</p><p><strong>Hope</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>A Dream</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Drops</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Vårfnatt</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Your Breathing Gives Meaning to Mine</strong></p><p>Komposition: Annika Winberg</p><p>Arrangemang: Elias Elffors Elfström och Annika Winberg</p><p>Orkestering: Annika Winberg</p><p><strong>Queen of Autonomy</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>All I Am</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p> </p><p>Dirigent: Afshin Khaef</p><p>Konsertmästare: Toke Hansenius</p><p>Solosång: Annika Winberg</p><p> </p><p><strong>I orkestern</strong></p><p>Flöjt: Dante Fritzell</p><p>Oboe: Sara Zuchelli</p><p>Klarinett: Markus Cederholm</p><p>Fagott: Fritz Fembro</p><p>Horn: Jenni Lamminen &amp; Zacharias Frato</p><p>Trumpet: Kevin Admantius &amp; Kalle Nordström</p><p>Tenortrombon: Lina Nyström &amp; Espen Hesthammer</p><p>Bastrombon: Elias Ukkonen Widding</p><p>Slagverk: Johannes Carlsson, Eskil Hamrin, Pablo Molina Lozano, Reno Kokmann &amp; Alexandru Munteanu</p><p>Harpa: Pauline Burke-Clason</p><p>Violin: Toke Hasenius, Anne-Sophie Bruchmuller, Hilde Aronsson, Storm Dunder, Lisa Marie Lillie, Janine Monserat Jop-Quintero &amp; Alexandra Baiku</p><p>Viola: Ludvig Dahlström</p><p>Cello: Ebba Högberg, Linnea Hildén, Johannes Karlsson</p><p>Kontrabas: Joel Hedtjärn</p><p></p><p><strong>Kompgrupp</strong></p><p>Elbas: Elias LangGitarr: Olov Nilsson</p><p>Trumset: Edvin Grahn</p><p>Piano: Filip Ahlberg</p><p>Körsång: Isabel Berglund, Maja Gardemark &amp; Ellen Mansten Bruchfeld</p><p> </p><p><strong>Produktion</strong></p><p>Ljud: Erik Metall, Vilmar Jansson &amp; Edvin Johansson</p><p>Foto: Iman Khayyatana</p>