Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy. Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter – de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna. Deltagande i skapande aktiviteter skapar också glädje, engagemang och motivation. Några rekommendationer kring användandet tas upp. De behandlar individens förutsättningar och miljön. Resultatet framhåller också att det krävs mera forskning inom området skapande aktiviteter inom arbetsterapi.

No description available.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhälle där det blir allt svårare för marknadskommunikatörer att nå ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhälle har utvecklat en reklambarriär som gör att vi inte längre uppmärksammar reklam så som vi gjorde för ett antal år sedan. Okonventionella förhållningssätt är ibland lösningen för att nå ut och förbi reklambarriären hos konsumenter som tröttnat på traditionell reklam. I takt med att medielandskapet ständigt utvecklas blir konsumenten svårare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvägagångssätt för att nå ut. Olika faktorer som målgrupp, trender, kunder och varumärkesassociationen spelar roll då en kampanj ska formas. Ett förhållningssätt som är viktigt att kunna behandla och ha kunskap om är gerillareklam. Liksom traditionell reklam har gerillareklam sina för- och nackdelar. I denna studie har vi i avsikt att reda ut de eventuella frågetecken som finns kring gerillareklam. Vi vill även försöka se vilken framtida roll gerillareklam kommer att ha. Det relativt nya fenomenet gerillareklam har fått en allt större betydelse för marknadsförare. Gerillareklam innebär att man investerar i en större mängd kreativitet, energi och engagemang än i pengar. Insamlingen av data gjordes genom e-postintervjuer med människor som har kunskap ocherfarenhet inom området från arbetslivet. Studien visar tydligt vilka gerillareklamens fördelar är, den är kostnads effektiv, den är oväntad, dess kreativitet samt dess förmåga att skapa PR och buzz. Gerillareklamen har även sina nackdelar, dess risk att bli otydlig samt dess snäva räckvidd.

Begreppet kreativitet omnämns vid flertalet tillfällen i läroplanen för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogörs dock inte för någon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och försöka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slöjdspecifikt perspektiv. Dessutom beskrivs hur man kan arbeta med kreativitet i skolslöjden. Studien utgörs av en begreppsanalys där forskningslitteratur inom psykologi, pedagogik och slöjd studerats för att finna definitioner av begreppet kreativitet. Resultatet visar att det inte finns någon entydig definition av begreppet kreativitet, varken inom psykologin eller inom slöjdforskningen. Det resultat som framkom var att kreativitet är kontextbundet och behöver definieras utifrån det sammanhang där det uppkommer. Kreativitet innebär, bland annat, att redan förvärvda kunskaper och erfarenheter kombineras för att skapa något nytt. Det beskrivs hur en person inte kan skapa vare sig i eller med vakuum. För att en idé skall komma att klassas som kreativ redogör vissa forskare för hur idén behöver vara användbar och ny för en grupp människor. Andra forskare redogör för kreativitet ur ett individuellt perspektiv där idén enbart behöver uppfattas som kreativ av en enskild individ. För att gynna kreativiteten i skolslöjden krävs det att klassrumsklimatet är öppet för risktagande, analyserande, prövande, omprövande av idéer, samt diskussion kring den enskilde elevens skapande.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet och kontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitet kan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ett styrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten, men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforska hur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativ undersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa och frambringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade. Studiens resultat visar att ledarens roll att påverka kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem är direkt kopplat till (a) vilken typ av kreativitet som efterfrågas, samt (b) hur väl kontrollsystemet är anpassat till den efterfrågade typen av kreativitet. Studiens teoretiska bidrag är insikten att forskare bör ta hänsyn till och presentera vilken typ av kreativitet som undersöks för att undvika motstridiga resultat i framtiden. För utövare innebär detta att ledare som avser främja kreativitet i sitt agerande eller utformar kontrollsystem runt kreativitet måste identifiera vilken typ av kreativitet som efterfrågas i organisationen.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan?   Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik. Ytterligare är syftet med studien att ta reda på musikens påverkan på människan med kopplingen till eleven i skolan. Ett tredje syfte är att undersöka synen på musikundervisningen i grundskolan ur ett politiskt perspektiv. Genom att använda olika metoder, triangulering (Bryman, 2002), användes således såväl informationskällor som undersökningsmetoder för att besvara frågeställningarna för studien. Läroplanerna studerades liksom forskning kring musiken och människan. Genom en kvalitativ metod intervjuades tre skolpolitiker kring deras syn på musikämnet. Kursplanerna i musik gav en bild av musikundervisningens utveckling genom de olika läroplanerna. Forskning kring musikens påverkan på människan pekade såväl på hur musik påverkar människan som vad musikundervisningen i sin tur kan bidra till.  Vid intervjuerna med politikerna framgick en klar gemensam åsikt; musikämnet i skolan är viktig och den har en självklar plats i skolan. Genom tidigare forskning har man således kommit fram till att musikämnet kan främja såväl lärandet som kreativiteten hos elever. Det blir en intressant diskussion när man således ser de fördelar musikämnet kan ha för eleven i skolan, i jämförelse med den riktning skolpolitiken tagit i och med GY11.

Bakgrund: Kreativitet har fått en viktig roll i hur företag väljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fått en central roll då arbetsbördan ökat och det ställts ökade krav på tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan på individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vårt intresse att vidare studera relationen mellan dessa två koncept bland individer som är verksamma inom en kreativ branch. Studien ämnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer på svenska reklambyråer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management. Vidare syftar studien att undersöka hur kreativa individer inom reklambranschen förhåller sig till planering på kort- respektive lång sikt och hur planering skiljer sig åt mellan kreativa individer. Metod: Data har insamlats via en enkätundersökning som sedan analyserats genom faktor- och kluseranalys. Antal respondenter i studien uppgick till åttionio kreatörer som representeras av en grupp art directors, copy writers och creative directors verksamma inom den svenska reklamindusrin. Resultat & slutsats: Resultatet från denna studie skiljer sig från vad tidigare forskning kommit fram till genom att inget direkt samband kunnat etableras mellan kreativitet och time management. Resultatet kan förklaras av den kreativa population denna studie riktats till. Faktoranalysen visar att planeringen skiljer sig åt mellan olika kreatörer. Planeringstekniker på kort- och lång sikt kan komplettera varandra där planeringen följer ett tydligt mönster. Faktoranalysen visar även att vissa personlighetsdrag, som utifrån teorin beskriver en kreativ individ, har ett samband med självskattad kreativitet. Vidare gjordes en klusteranalys som visar att planeringsteknikerna används i begränsad utsträckning av kreatörerna. Analysen visar dock att planeringen skiljer sig mellan vissa specifika personlighetsdrag. 3 Förslag till vidare forskning: Då studien inte kunnat etablera något samband mellan kreativitet och time management finns det behov av att vidare studera varför denna studies resultat skiljer sig från tidigare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka vilken inverkan planering har på individuell kreativitet i olika yrkesgrupper. Uppsatsens bidrag: Bidraget med studien är en teoriutveckling mellan koncepten kreativitet och time management samt en ökad förståelse till relationen mellan koncepten.

Dagens föränderliga affärsklimat ställer höga krav på oirganisationer som vill jobba med innovation (Slavicek, 2011 & Drucker, 1995). Innovation handlar om processen för att samla in, utveckla, förenkla samt kommersialisera en idé (Mclean, 2005). Kreativitet och innovation kommer endast att ske sporadiskt om det inte finns en stödjande organisationskultur och tydliga processer för det (Malaviya & Subhash, 2005). Ett idéhanteringssystem hjälper organisationen att använda mänskliga resurser mer effektivt genom att se till att individer från hela organisationen kan bidra till innovationsarbetet (Lamont, 2004).  Volvo CE är ett globalt ledande företag inom tillverkningsindustrin och verksamt inom maskiner till byggindustrin. På grund av den hårdnande globala konkurrensen har företaget under de senare åren jobbat mer fokuserat med innovationsarbete. Under 2009 lanserade Volvo CE projektet Innovation Jam som via dess aktiviteter uppmuntrade personalen att föreslå innovativa idéer. Innovation Ham har sedan dess fått mycket positiv feedback och genererat många bra idéer. Nu står Volvo CE inför en ny utmaning i och med den kommande lanseringen av idéhanteringssystemet Interact. Målsättningen är att Interact skall bli lika väl mottaget som Innovation Ham. Därför kontaktades författarna för att undersöka förutsättningarna för att implementera idéhanteringssystemet under sommaren/hösten 2011.